Mawell

Intensiv utveckling inom eHälsa

Nyhet   •   Dec 13, 2013 11:06 CET

Jag har sagt det förr och många med mig: Att arbeta med att ta fram IT-lösningar för hälso- och sjukvården är mycket stimulerande!

I våras skrev jag om de stora bakomliggande behoven och trenderna som driver utvecklingen mot ökad e-hälsa – dels patientens ökade delaktighet och tillgång till information om sin hälsa och kontakt med sjuk- och hälsovården via de kanaler som datorn, surfplattan och den smarta telefonen gör möjligt, dels vårdens och omsorgens aktörers behov av att nå och utbyta information med varandra över de traditionella huvudmannagränserna.

För bara några år sedan var det nära nog omöjligt att på ett enhetligt och säkert sätt göra detta utan kostsamma ”punkt-till-punkt” lösningar, men idag har vi i Sverige kommit långt om vi jämför med andra länder. Lösningen stavas öppna standarder och gemensam tjänsteplattform (på engelska Enterprise Service Bus):


Tjänsteplattformen i ett nötskal

Den gemensamma tjänsteplattformen som idag gör arbetet med systemintegrationer, informationsåtkomst och fram-tagande av nya e-tjänster relativt rättframt, är frukten av ett idogt arbete utfört av många duktiga system¬arkitekter, informatiker, verksamhetsutvecklare, jurister och andra inom både vården och industrin, sedan flera år tillbaka.

Idag kan IT-system tillhandahålla respektive använda sig av andra systems information och funktioner på ett enhetligt och säkert sätt via den gemensamma tjänsteplattformen.

De system som behöver nå information om t.ex. en patient, behöver inte veta var och i vilket eller vilka andra system som information finns, eller hur den är lagrad. Sådana detaljer löser tjänsteplattformen tillsammans med de tjänster som är anslutna till den.

Det finns några väldigt viktiga och praktiska tjänster i den som är bra att känna till förutom att den skickar alla förfrågningar och svar till rätt system och på ett säkert sätt:

Engagemangsindex: Är en central tjänst som vet vad för slags information om en patient som finns i system någonstans. Alla system som skapar och hanterar information om en patient talar om för engagemangsindex när så skett. På detta sätt kan andra tjänster få reda på av engagemangsindex om och var det finns ny information av ett visst slag om en patient.

Säkerhetstjänsterna: Är en uppsättning tjänster som används för att säkerställa att ingen obehörig får åtkomst till information om en patient; kontroll av spärr, samtycke för sammanhållen journal, att vårdrelation finns samt funktioner för loggning och autentisering är viktiga gemensamma tjänster.

Aggregerade tjänster: Dessa är riktigt smarta. Istället för att ett system (en s.k. ”konsument” av information) ska rådfråga engagemangsindex själv och anropa alla de källsystem som har en viss information om en viss patient, så kan aggregerande tjänster användas. De använder sig själva av Engagemangsindex och kontaktar helt enkelt de källsystem (s.k. ”producenter” av information) som har data om patienten och ställer samman ett svar till konsumenten som på så sätt får det enklare. Praktiskt.

Dessutom finns en mängda väldigt användbara andra tjänster t.ex. för att slå upp information om vårdgivarorganisationer, adresser, hitta personuppgifter, stöd för olika processer som tidsbokning, elektroniska remisser och mycket annat.

Vad är då en ”tjänst”? I tjänsteplattformen finns ett stort antal s.k. ”tjänster” installerade. En tjänst är kort och gott en väldokumenterad teknisk s.k. webservice med ett regelverk för hur den anropas, hur den svarar och vilken information som förmedlas av den. Tjänster grupperas i logiska s.k. ”domäner” och för varje domän är det beskrivet vilka tjänster som ingår och vilka regler som gäller för dem; informationsinnehåll, meddelandemodeller i UML, datatyper, tillgänglighetskrav, verksamhetsregler och ibland särskilda krav på producent och konsument beskrivs enligt en gemensam mall inkl. krav på att kunna mappa informationen till standarder som HL7 CDA och till den svenska informationsstrukturen (V-TIM, RIV). All detta samlas i ett dokument, en s.k. tjänstekontraktsbeskrivning.

För alla de som arbetar med att utveckla system, appar och e-tjänster så finns - förutom själva tjänsteplattformen - också den s.k. API Gateway, en mekanism som gör det möjligt för patienten att ansluta godkända appar och tjänster till information som vårdgivarna genom tjänsteplattformen tillgängliggör för utlämnande på medium för ADB, exempelvis helt digitalt. Ett exempel på användning av detta är att överföra information till personliga hälsokonton, så som HälsaFörMig (det kommande, statliga personliga hälsokontot). Man kan även tänka sig tjänster som gör patientens bokade tider tillgängliga direkt i mobiltelefonens egen kalenderapp, eller appar som hjälper dig att hitta en ledig tandläkartid på de mottagningar dit patienten kan tas sig snabbast med kollektivtrafik. Dessa s.k. patient-data-api:er dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt för utvecklare på den s.k. SDK-webbplatsen. Där finns också öppen-data-plattformens API:er dokumenterade. Genom öppen-data-API:er tillgängliggör vårdgivare och huvudmän strukturerad, offentlig information för fri återanvändning i appar och tjänster.

Vad som är viktigt att belysa är att utvecklingen av tjänster sker helt öppet; Inera/Cehis håller regelbundna mötesforum där nära nog ”alla” intressenter i tjänsteutvecklingen deltar; Inera, och Cehis själva, representanter från SKL:s projekt inom nationell datainsamling, kvalitetsregister, från försäkringskassans intygsprojekt, nationell patientöversikt, nationell ordinationsdatabas, journal på nätet, samt leverantörer och integratörer av olika slag.

Som representant för en leverantör och konsult själv sedan många år, så måste jag säga att öppenheten och samverkan, oavsett vilka organisationer eller företag man arbetar hos, är väldigt god och sund. Jag hoppas att de pågående förändringarna på vissa håll inte får någon negativ påverkan på öppenheten och framdriften av tjänsteutvecklingen, och att förvaltning och vidareutveckling av tjänsterna sker med samma öppenhet och tydliga process som utvecklingsarbetet.

Tjänster för att nå informationsmängder för både journal på nätet, hälsokonto och sammanhållen journal

Under det senaste året har det bedrivits intensiv utveckling av tjänstekontrakt för en mängd informationsmängder som är relevanta för både vårdgivartjänster som sammanhållen journal och för ett antal e-tjänster för individen själv.

Som exempel på e-tjänster för individen kan nämnas Mitt Vårdflöde (en del i Mina Vårdkontakter), eJournalen som är en ”hitta-titta”-tjänst där Landstinget i Uppsala gjort fina insatser tillsammans med sina leverantörer, och API Gateway med dess möjlighet till prenumerationsbaserad överföring av på information från vården till HälsaFörMig, det statliga personliga hälsokontot där individen så småningom själv kommer kunna lagra och använda elektroniskt utlämnad information, dela den med andra och framför allt, med hjälp av appar samla in och lagra egen hälsoinformation.

Arbetet med utveckling av tjänstekontrakt sker inom ramen för programmet Journal på Nätet och intressenterna – de som använder sig av resultaten – är allt från journalleverantörerna, landstingen, några privata vårdaktörer, den nationella patientöversikten för sammanhållen journal, Mina Vårdkontakter, eJournalen, vissa kvalitetsregister, den prehospitala vården och marknadens appar (via API Gateway). Arbetet sker öppet med status redovisat löpande via Inera/Cehis, och genom den s.k. integratörsgruppen som består av intressenterna i arbetet. Den kommer med synpunkter på, rådfrågas och påverkar utformningen av tjänstekontrakten utifrån vad som kan och bör göras möjligt.

På Cehis hemsida, finns en förteckning över pågående tjänstekontraktsutveckling, bland annat tjänstekontrakt för Vård- och omsorgskontakter, Vårddokumentation, Vaccinationshistorik, Läkemedelshistorik, Diagnosinformation, Uppmärksamhetsinformation, Mödravårdsjournal, Remisstatus samt Undersökningsresultat från labb, EKG och bilddiagnostik. Framgent kommer även de omsorgsorienterade informationsmängderna så som vårdplan, vård- och omsorgstjänst m.fl. att stödjas.

Särskilt intressant och roligt för Mawells del är arbetet med att ta fram tjänstekontrakt för bilddiagnostiskt undersökningsresultat där Västra Götalandsregionen är pilot och aktivt bidrar till arbetet. Inom VGR har man kommit långt med att standardisera och möjliggöra åtkomst till bild- och funktionsmedicinska undersökningar via sitt ”BFR” och har viktiga kunskaper och erfarenheter som tillförs arbetet, där man även ser på hur olika standarder för informationsåtkomst bild- och funktionsmedicin bör användas på ett bra sätt.

Mer intressant och nyttig information om den gemensamma tjänsteplattformen och kontaktuppgifter ges bland annat på dessa sajter:

http://www.cehis.se/arkitektur_och_regelverk/

http://rivta.se/

http://code.google.com/p/rivta/

http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Tjansteplattform/

http://sdk.minavardkontakter.se/

Behöver du mer information eller undrar vart du kan vända dig för diskussioner, hör gärna av dig till mig eller någon annan som du har kontakt med på Mawell


Marcus Claus - Expert inom e-Hälsa, Affärsutvecklare och seniorkonsult med uppdrag inom kravanalys, modellering informations­arkitektur och projektledning.