Sportfiskarna

Kalkningen viktig för sportfisket i Värmland

Nyhet   •   Dec 05, 2013 15:59 CET

Värmlands län är ett av de största kalkningslänen med omfattande kalkning i många målområden. Större delen av länet är försurningsdrabbat, generellt är merparten av skogsmarken norr om Vänern försurad. Kalkningsverksamheten skyddar förutom bottenfauna, flodkräftor och flodpärlmusslor även bland annat vild klarälvslax och många öringbestånd som i sin tur genererar ett bra sportfiske och en viktig besöksnäring för regionen.

I en nyligen publicerad rapport ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten” granskade HAV länens kalkningsverksamhet utifrån deras regionala åtgärdsplaner. Enligt rapporten hade Värmlands län bland annat en vattenkemisk måluppfyllelse på endast 40 % i åtgärdsområdena under 2005-2011, vilket blir bland de sämsta av alla län i Sverige. Sportfiskarna ställde med anledning av detta några frågor till Jens Andersson, kalkhandläggare på Värmlands län.

Ger HaV:s rapport en rättvis bild av kalkningsverksamheten i Värmlands län?

”Delvis. HaV har fullständigt rätt i att effektiviteten kan bli bättre på många ställen, och att till exempel vattenprovtagningen kan göras bättre. Det uppföljningsmöte som skedde efter granskningen med HaV var ett mycket positivt och utvecklande möte. Man visade stor lyhördhet för det som Länsstyrelsen i Värmland hade att framföra, och har också varit till stor hjälp för det fortsatta arbetet med att förbättra kalkningsplanen.

Det utvärderingssystem som använts i rapporten för att jämföra länsstyrelserna med varandra fick dock en väldig snedvridning åt negativt håll för Värmlands del. Det berodde på att man undersökte hur väl man klarat måluppfyllelsen baserat per åtgärdsområde. Då ett åtgärdsområde innehåller flera målområden, det vill säga faktiska sjöar och vattendrag, ser det i det utvärderingssättet ut som att man inte klarar målen någonstans i hela åtgärdsområdet, om kanske ett vatten av tjugo inte klarar målet. Då kalkningen är så omfattande i Värmland har vi stora åtgärdsområden, med många målområden i varje. Det får till sluteffekt i utvärderingen att den snarare speglar det administrativa sätt kalkningen är indelad i Värmland, mer än hur väl målen klaras. Räknat per målområde, alltså faktiska sjöar och vattendrag, ligger Värmland gott och väl över 90 % måluppfyllelse i båda fallen.”

Var skapar kalkningen värden för sportfisket i Värmlands län?

”Man kan nämna hela norra Klarälvsdalen och västra Värmland, där kalkning sker i tillflödena till Klarälven och till sjöarna. Det är i tillflödena till älven och sjöarna en stor del av den fisk som utgör en del av lockelsen med att turista i Värmland produceras, bland annat Klarälvslax.
Sportfisket sker till större delen i de större vattendragen och sjöarna, till exempel Klarälven, Foxen och Stora Le. Det finns gott om plats och säkert många oupptäckta bra fiskeplatser i länet. Bland annat ligger några av länets bästa elfiskelokaler i Havån i Tåsans vattensystem, där väldigt få fiskar för tillfället.”

Kalkdoserna i länet har minskat med 2000 ton/år sedan 2011. Kan det finnas risker för biologiska skador med mer nedskärningar?

”Riskerna är uppenbara att biologiska skador kan uppstå, framförallt som vi ser att provtillfällena med låg alkalinitet, alltså buffertförmåga, har ökat mycket sedan nedskärningarna påbörjades 2006. Det kan se ut som om man klarar målen med avseende på pH, men pH är en ganska instabil parameter att använda. Den kan nämligen dyka väldigt tvärt, om buffertförmågan i vattnen är liten. I kombination med eventuellt höga aluminiumhalter kan en sådan surstöt medföra nästan omedelbar massdöd för fisk och andra vattenlevande organismer. Risken varierar dock från vatten till vatten. Att ta reda på vilka vatten där nedskärningar kan göras, eller där höjningar bör göras är en mycket grannlaga uppgift. Genomgångar av kalkdoser och resultat sker dock löpande varje år, där resultaten av vattenkemiska och biologiska undersökningar jämförs med kalkdoserna. ”

Hur kan ni effektivisera kalkningen i länet ytterligare?

”Utökad våtmarkskalkning och flera kalkdoserare är bra alternativ till att kalka sjöar för att påverka nedströms liggande vatten. I det ena fallet finns dock dels problematiken med att kalkning förstör våtmarker, samt att det är väldigt få personer i landet i dag som kan planera våtmarkskalkning. Önskemål om utbildningar i planering av våtmarksskalkning har framförts till HaV.
I det andra, att även om doserare i många fall vore ett mera effektivt alternativ, så måste det finnas farbara vägar i anslutning till vattendraget och helst tillgång till ström, samtidigt som inte värden som till exempel kulturmiljöer eller utseende i anslutning till bebyggelse förstörs. Dessutom kostar en ny doserare ca två miljoner kronor att sätta upp i engångskostnad. Att effektivisera kalkningen med hjälp av doserare är alltså beroende av att vi får de medel vi söker.”

Har Värmlands län nykalkningsbehov eller behov av att återuppta kalkning i något vilande målområde?

”Det finns ett fåtal vatten där nykalkningsbehov finns, till exempel Halån i Nordvärmland. Det finns också behov att återuppta kalkning i ett fåtal förut kalkade vatten, som till exempel Laxöringebäcken strax sydväst om Munkfors. Det finns även troligen ett stort mörkertal av försurade vatten ute i länet, där någon provtagning aldrig har genomförts.”

Mer info om kalkningen i Värmland: Jens Andersson, 010-224 74 31, jens.a.andersson@lansstyrelsen.se

Läs mer försurningsnyheter från Sportfiskarna här.