IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Kan omvårdnadsprogrammet fylla äldrevårdens behov?

Nyhet   •   Nov 03, 2011 08:46 CET

Gymnasieskolans omvårdnadsprogram har god genomströmning och åtta av tio är kvar i yrkesområdet efter åtta år. Ändå kan det vara svårt för ungdomsgymnasiet att fylla framförallt äldre­omsorgens framtida personalbehov. Det diskuteras i en ny IFAU-rapport.

Vården och omsorgen sysselsätter många och har ett stort rekryteringsbehov. Den offentliga omsorgen om personer med funktionshinder och äldre är det yrkesområde som sysselsätter flest individer i Sverige. För att få tillsvidare­anställning ställs som regel krav på formell kompetens från gymnasieskolans omvårdnadsprogram, men det kan vara svårt att hitta personal med rätt utbildning.

Omvårdnadsprogrammet har relativt många förstahandssökande. Skillnaden är dock stor mellan män och kvinnor: År 2009/10 var programmet det femte mest populära för kvinnor. För män var det dock det tredje minst populära. Läsåret 2009/10 valde 4,1 procent av eleverna programmet, vilket var en liten ökning från tidigare år. Kvinnor med utländsk bakgrund var överrepresenterade. Jämfört med andra program har omvårdnadsprogrammet relativt bra genom­strömning. Andelen elever med behörighet till högskola är något lägre än genomsnittet, men högre än på andra yrkesinriktade program. Av dem som hade ett arbete åtta år efter avslutad utbildning arbetade åtta av tio inom vård- och omsorgsområdet, fyra av tio arbetade inom äldreomsorg­en. 

Hur ska äldreomsorgens behov mötas?

Andelen elever som väljer omvårdnadsprogrammet bedöms behöva bli större om framförallt äldreomsorgens personalbehov ska kunna täckas. Behoven ökar samtidigt som gymnasiekullarna minskar.

– En möjlighet för äldreomsorgen skulle kunna vara att följa handikapp­omsorgens exempel och se formell utbildning som ett av flera sätt att kvalificera sig för uppgiften. Personal med andra erfarenheter kan tillföra viktig kompetens i arbetslaget. Inom handikappomsorgen finns en smältdegel av människor med olika erfarenheter där kompetens valideras efterhand så att de som arbetar får en likvärdig status, säger Petra Ahnlund som är en av rapport­författarna. Kanske är en sådan strategi en väg att möta både personal­bristen i äldreomsorgen och kraven på en mer individbaserad äldreomsorg där brukaren ställs i centrum, fortsätter hon.

75 procent tycker att utbildningen förberett dem för yrkeslivet

Av dem som slutat på omvårdnadsprogrammet och arbetar inom vård och omsorg tyckte 75 procent att programmet förberett dem för yrkeslivet på ett bra sätt. Ungefär hälften (56 %) uppgav att det gav yrkesstolthet och ungefär lika många (55 %) att utbildningen gav lust till vidareutbildning på högskolenivå.

Datamaterialet

Undersökningen baseras på statistik från SCB. Rapportförfattarna har också genomfört en enkät med ett stratifierat urval av dem som slutat om­vårdnads­programmet 1999 och 2004. Svarsfrekvensen var 57 procent.

Kontaktuppgifter

IFAU-rapport 2011:19 ”Omvårdnadsprogrammet: genomströmning, etableringsgrad och utbildningens relevans” är skriven av Petra Ahnlund och Stina Johansson, båda vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. För mer information kontakta Petra Ahnlund: petra.ahnlund@socw.umu.se