KTC Koncernen

KTC sammanfattar remissvaren gällande IMD

Nyhet   •   Dec 02, 2013 10:22 CET

Under hösten skickade Näringsdepartementet ut förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet(EED) till totalt 156 remissinstanser. Med kritiska röster gällande tolkningar av speciellt artikel 9, gällande införande av individuell mätning (IMD), så har nu 134 instanser yttrat sig i frågan.

Näringsdepartementets sammanfattning av alla remissvar täcker på hela 85 sidor. KTC har läst igenom alla förslagen och sammanfattat vad några instanser har haft som remissvar. Sammanfattningsvis delar flera av SABO tidigare rapport. Individuell mätning av värme är något som flera instanser ställer sig kritiska till. Däremot varmvattenmätning visar flera upp god erfarenhet och rekommenderar förutsatt om det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar.

Statens fastighetsverk (SFV) anser att IMD av varmvatten och el ger incitament till energieffektiviseringsåtgärder. Däremot anser SFV att IMD av värme och, i många fall kyla, totalt sett kommer att motverka energieffektiviseringar eftersom hyresgästernas möjlighet till åtgärder att minska energianvändningen är ytterst begränsade jämfört med fastighetsägarens och att ett sådant krav skulle medföra att avsevärda pengar kommer att investeras i mätsystem i onödan.

Swedacstödjer bedömningen att ingen mätmetod leder till fullständigt rättvis fördelning av uppvärmningskostnaderna och framför att flödesmätare enligt deras uppfattning ger de tillförlitligaste resultaten.

Söderköpings kommunframför att de är skeptiska till förslaget om individuell mätning av värme i byggnader men att de är positiva till individuell mätning och debitering av varmvatten.

Byggherrarna avstyrker förslaget om individuell mätning och debitering som det är formulerat i promemorian och anser att det utgör en övertolkning av direktivet. Enligt Byggherrarna bedömde regeringen 2009 att direktivet inte krävde mätning av värme och varmvatten på lägenhetsnivå, en bedömning som bör kvarstå i dag. Byggherrarna instämmer i den juridiska tolkning som SABO gjort av direktivet.

Fastighetsägarna avstyrker förslaget om individuell mätning och debitering av värme och varmvatten på lägenhetsnivå och anser att frågan bör utredas på nytt i samråd med berörda näringslivsorganisationer.

Energirådgivarna anser att individuell mätning av värme och varmvatten inte skulle medföra så stora energibesparingar. För värme betonas problematiken med värmeöverföring mellan lägenheterna och att det inte är rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv att isolera mellan lägenheterna.

Hyresgästföreningeavstyrker förslagen i stort men tillstyrker att Boverket ges i uppdrag att utreda för vilken typ av befintlig byggnad det bedöms vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning av värme, kyla och tappvarmvatten

Hyresgästföreningen avstyrker förslaget att ersättning för kostnader som hänför sig till lägenhetens uppvärmning, nedkylning eller förseende med varmvatten eller elektrisk ström ska beräknas utifrån faktisk förbrukning, om kostnaden kan påföras efter individuell mätning. Det är enligt föreningen viktigt att fastighetsägaren kan genomföra energioptimerande åtgärder såsom temperaturmätning, utan att tvingas debitera de boende utifrån detta.

Svensk Fjärrvärmeavstyrker förslaget om individuell mätning och debitering av värme och fjärrkyla på lägenhetsnivå. När det gäller varmvatten anser Svensk Fjärrvärme att installationskrav kan vara motiverade ur energieffektiviseringssynpunkt, men då endast när det kan påvisas att det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar.

Sabotillstyrker att en ny lag om energimätning i byggnader bör införas. Sabo delar inte promemorians uppfattning att direktivet ställer krav på obligatoriskt införande av individuell mätning av el, naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten vid ny inkoppling i ny byggnad eller när större renoveringar genomförs, utan anser att kraven i direktivet är villkorade av att det är ”tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar”.  När det gäller mätning av varmvatten har Sabo inte samma negativa inställning, utan anser att de egna erfarenheterna i huvudsak är goda.

Sveriges Byggindustrierär starkt kritiska till den nya lag om energimätning och debitering i byggnader som föreslås och avstryker förslag i de delar som rör värme, kyla och varmvatten.

Tekniska verken i Linköping AB är vidare positiva till individuell mätning av tappvarmvatten i nya lägenheter och framför att det är viktigt att krav på personlig integritet ställs på hantering av mätvärden.

Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast den 5 juni 2014. Oavsett vad lagkravet säger anser vi precis som vi tidigare skrivit: borde inte medlemsföretagen inom SABO ha tillräckligt med bevis redan på att införandet av individuell mätning av värme varken är tekniskt, ekonomiskt eller i proportion till den möjliga energibesparingen som kan göras? Att systemen inte var rättvisa eller kunde mäta eller visualisera faktiskt förbrukning. Detta borde skapa en trygghet att våga säga nej individuell mätning av värme.

 Ladda ner hela dokumentet här: Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige