Lärarnas Riksförbund

Lärare och elever har utsatts för ett systemfel

Nyhet   •   Dec 06, 2013 12:30 CET

Den dystra bilden av svenska skolprestationer förstärks i och med den nya PISA-mätningen. Men vi kan inte nöja oss med att skaka hand som Lärarförbundet uppmanar, eller att hoppas på att lärare ska tala mer med varandra och utbyta erfarenheter som SKL föreslog efter att den första chocken med de dystra resultaten lagt sig.

Skolan lider av ett systemfel som måste angripas. För stor decentralisering och skolreformer som ledde till att ingen tog det övergripande ansvaret för den nationella skolan ligger bakom situationen idag. Nu finns möjlighet till ett brett uppvaknande. Skolan är vårt samhälles grund och möjlighet att kompensera för de skillnader eleverna kommer med hemifrån. Men likvärdigheten har försämrats och klyftorna mellan elever ökar över tid, beroende av utbildningsbakgrund, etnicitet och geografi – på senare år ser vi också att föräldrarnas inkomst spelar större roll än tidigare.

Det är nu dags att höja blicken och se vad vi kan förändra i svensk skola, och vad som spelar roll på sikt. Och det är bråttom. I debatten förs det för lite diskussion om de viktiga frågorna som styrning och finansiering. Ofta handlar det istället om detaljfrågor som läxhjälp eller sommarskola som avgörande lösningar på skolans problem. Skoldebatten måste istället handla om de viktiga strukturella frågorna.

Vänsterpartiet stödde kommunaliseringen av skolan till en början, men har sedan tänkt om och förordar nu en statligt finansierad skola med klart statligt ansvar. Lärarnas Riksförbund protesterade redan från allra första början mot besluten att decentralisera skolan, och till och med strejkade mot kommunaliseringen och har fortsatt vara kritiska.

Fler som medverkade till det olyckliga beslutet att genomföra kommunaliseringen bör tänka om. Fler måste nu våga tala om att det finns fattigare kommuner som inte klarar att satsa tillräckligt på skolan och att de måste få stöd för att uppfylla sitt uppdrag. Det finns också kommuner och fristående skolor där prioriteringarna ser annorlunda ut.

För att vi ska få en likvärdig och god utbildning i hela landet så måste skolan och lärarna ges rätt förutsättningar. Det som behövs är stadga i det grundläggande kunskapsuppdraget och en nationell finansiering av skolan.

Staten måste ta ett helt annat ansvar om vi ska få en nationell kunskapsskola. Finansiering och styrning måste göras av staten på ett konsekvent och genomtänkt sätt så att tätort och glesbygd, rik och fattig ges likvärdiga förutsättningar. Detta kräver en reform. Huvudmännen måste inse och ta sitt ansvar för att läraryrket lönesätts rätt. Huvudmännen måste också inse att läraryrket är ett kreativt yrke. Den enskilde läraren har inte skuld för skolans problem. Såväl lärare som elever har blivit utsatta för ett systemfel. Det finns massor av lärare som uträttar stordåd, men de måste få rätt förutsättningar för att utöva yrket så att eleverna lär sig maximalt. Det kräver tid för såväl undervisning samt för- och efterarbete.

Alla aktörer inom skolan de sista tjugofem åren har varit med om att föra fram skolan dit vi står nu – och alla måste ta sin del av ansvaret. Det gemensamma målet måste vara att alla elever, oavsett bakgrund, ska få förutsättningar att nå skolans nationella mål.

Vi måste bryta utvecklingen i svensk skola. Vi måste agera nu.

Rossana Dinamarca
riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Bo Jansson
ordförande Lärarnas Riksförbund