Nordens välfärdscenter

Madicken på norsk?

Nyhet   •   Dec 10, 2012 14:45 CET

För en ökad nordisk språkförståelse krävs tid, förändrad attityd och en satsning på barnkultur. Det ansåg panelen som debatterade utifrån boken Talar Norden med Kluven tunga?

Det verkar vara något provocerade med seminariets rubrik: Ska vi ta det på engelska? Norden i Fokus bjöd in till debatt där bland annat engelskans utbredning i Norden diskuterades. Moderator Karin Arvidsson undrar varför det är så känsligt med språkfrågan.

-  Vi lever, andas och skapar kultur med språk hävdar språkvårdaren Birgitta Lindgren. Engelskan kan vi ta till då det verkligen behövs, men vi bör använda oss av de nordiska språken i vardagligt språkbruk. Trafficking till exempel är människohandel på svenska, och bör benämnas som det.

Talar icke norsk

I Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets årsbok: talar Norden med kluven tunga? berättar den norske TV-profilen Skavlan att vi måste prioritera förståelsen, oavsett språk. Representanten från Nordiska rådets svenska delegation, Cecilie Tenfjord Toftby (M) som är uppvuxen i Norge, instämmer i beskrivningen.

-  Skavlan talar ju svorsk, han talar icke norsk som många svenskar tror. Han anpassar språket för nordiska tittare. Målet måste vara att mottagaren förstår budskapet, ska jag då ändå insistera på att använda norska begrepp för svenskar? Gör inte språket till det viktigaste, menar hon.

Jan Larsson, kommunikationsdirektör på den nordiska bank- och finanskoncernen Nordea, berättar att de översätter allt material till fyra nordiska språk.

-  Våra kunder är från Norden och material som ges ut på engelska blir mindre läst. Däremot tar vi det på engelska i styrelsen när vi har bråttom och snabbt måste finna en lösning, säger han.

Vänja örat

Just bristen på tid och attityder är något som språkvårdaren Lindgren återkommer till under seminariet. Man måste ta en minut extra, ha den goda viljan och inte ge upp.

-  Vi måste vänja örat till grannspråken och börja uppskatta möjligheten att förstå varandra. Företag bör lägga mer krut på att öka den nordiska språkförståelsen och skapa en positiv attityd. Ingen förskola sjunger nordiska barnvisor. Istället lär sig barnen att sjunga på franska och engelska.

Hon saknar det nordiska utbudet i läroplanen för de små och när publiken släpptes in i debatten efterlystes tvåspråkig media. Haparandabladet nämndes som ett exempel där två språk samsas, men i övrigt var panelen enig om att förklaringen är bristen på lönsamhet för medieföretagen.

Nordisk barnkultur

Det rådde oenighet i panelen huruvida nordisk media skulle finansieras av skattebetalare, däremot var de överens om en gemensam nordisk satsning inom barnkulturen.

-  Ska vi hålla samman en nordisk språkkultur måste vi börja med barnen. Nu dubbar de Astrid Lindgrens filmer i Norge, säger Larsson.

Lindgren tror att det kan vara vad norsk TV förmodar att tittarna vill ha, men som inte behöver överensstämma med verkligheten. Inte spelar det någon roll för norska barn om de får se Madicken på svenska, menar språkvårdaren.

-  Madicken på norsk? Vad sysslar vi med, frågar sig Tenfjord Toftby. Vi har fått svensk TV med modersmjölken. Det här ärendet tar jag med mig till mina kollegor i Norge, lovar hon.

Medverkande: Cecilie Tenfjord Toftby, ledamot i Nordiska Rådets svenska delegation, Birgitta Lindgren, språkvårdare som just har kommit ut med boken Snacka skandinaviska, Jan Larsson, kommunikationsdirektör, Nordea och tidigare statssekreterare (S) samt moderator Karin Arvidsson, även redaktör för boken talar Norden med Kluven Tunga?

Arrrangör: Norden i Fokus Sverige