Spårvagnar i Skåne

Mera grönt med spårvagn i staden

Nyhet   •   Feb 12, 2013 10:37 CET

En viktig uppgift för Spårvagnar i Skåne är att sammanställa och sprida kunskap. Ett område som vi tittar närmare på är hur vi ska matcha spårvagnar med växtlighet i städerna där de ska rulla. Susanne Duval är ansvarig för detta och hon har svarat på några frågor.

Vad har vegetation och växtlighet med spårvagnar att göra? 
Närvaron av träd i staden har av olika skäl stor betydelse – för människor och hur vi upplever stadsrummet, och för stadens djurliv. Spårvägen blir ett nytt inslag i stadsmiljön och för att det gröna ska kunna ges bra förutsättningar att utvecklas jämsides med spårvägen behöver vi öka vår kunskap om hur dessa element påverkar varandra. Vi vill inte riskera att få problem med grenar som växer eller blåser in i ledningar, rötter som orsakar sättningar eller löv som gör det svårt för vagnarna att ta sig fram.

Har växtlighet några andra effekter än att det ser trevligt ut?
Växtlighet och träd påverkar oss mer än de vi kanske normalt tror. Träd har stora kulturella och historiska värden och utgör en länk mellan olika epoker och generationer. Stadsträd kan utgöra mötesplatser och urbana grönområden skapar rekreationsområden som höjer kvaliteten på våra hem- och arbetsmiljöer. Detta påverkar såväl vårt fysiska som mentala välbefinnande. Träd ökar stadens arktektoniska och estetiska värden genom att skapa variation i färg, form och textur samtidigt som årstidsväxlingarna, ger en dynamik till den annars ganska statiska stadsstrukturen. Vegetation i staden påverkar temperatur, luftfuktighet och luftkvalitet. De kan fungera som vind- och erosionsskydd eller för att förebygga översvämningar. Starkt ljus och bländande reflexer från fasader och glasinstallationer kan dämpas av trädens skuggande förmåga. Den biologiska mångfalden i staden ökar med växtligheten samtidigt som marknadsvärdet på fastigheter generellt stiger med ökad tillgång och närhet av träd, parker och grönområden.

Hur trivs spårvagnar och träd tillsammans egentligen?
Väljer vi rätt trädarter och anlägger/planterar träden på rätt sätt trivs spårvagn och träd alldeles utmärkt tillsammans. Vissa träd behöver klippas regelbundet, vilket också kan fungera fint, förutsatt att man håller fast vid sin skötselplan.

Går det att behålla befintlig grönska i de städer där vi planerar för spårvagnar?
En del grönska kan vi behålla, annan tjänar vi på att ta bort. I samband med spårvägsplaneringen kommer vi att inventera befintlig grönska och bedöma dess kvalitet och framtidsutsikter från fall till fall.

Hur har man gjort på andra platser?
I Dijon har man tagit fram ett omfattande växtprogram för den 20 km långa spårvägssträckning som håller på att anläggas. Inom ramen för projektet kommer staden att plantera 2000 nya träd och 6000 nya buskar samtidigt som man lägger stor vikt vid att bevara befintliga träd och rensa ut växtlighet som inte mår bra. Eftersom spårvagnar använder ytorna mer effektivt än t ex bussar blir det plats för det gröna. Ett annat gott exempel hittar vi i Norge där Statens Vegvesen la mycket omsorg på trädplanering och inte minst plantering i samband med att man byggde om Carl Berns plass, en vibrerande knutpunkt för spårväg, buss och tunnelbana i central Oslo.