Arbetsgivarverket

Nolltolerans mot hot och våld inom staten

Nyhet   •   Mar 21, 2012 15:58 CET

Antalet statliga myndighetsutövare som utsätts för hot och våld är relativt konstant. Men myndigheternas fokus på att förebygga hot och våld ökar och man har blivit bättre på att hantera konsekvenserna för dem som drabbas, säger Arbetsgivarverkets arbetsmiljöexpert Gunnar Sundqvist.


Gunnar Sundqvist

Risken att utsättas för hot och våld i arbetet är ganska ojämnt fördelad inom statlig verksamhet. Poliser och kriminalvårdare är yrkesgrupper som i sitt arbete ibland måste utöva tvång och någon form av bevakning, och där risken för att själv råka ut för våld och hot i viss mån är en del av arbetet. Men också anställda vid till exempel Försäkringskassan, Kronofogden, länsstyrelserna och universitet och högskolor riskerar att drabbas. Hot och våld slår mot den enskilde, men kan också vara ett rättssäkerhetsproblem om myndighetsutövare utsätts för påtryckningar.

Jämför man olika sektorer på arbetsmarknaden, är risken att utsättas för hot och våld högre i staten än på arbetsmarknaden i genomsnitt, men lägre än inom kommuner och landsting (se länk till diagram "Våld eller hot om våld 1995-2009" längst ner på sidan).

På arbetsmarknaden som helhet är fler kvinnor än män utsatta för hot och våld, men förhållandet bland statsanställda är det omvända.

– Det har att göra med att vissa utsatta yrkesgrupper som poliser och kriminalvårdare fortfarande domineras av män, säger arbetsmiljöexpert Gunnar Sundqvist.

Gunnar Sundqvist har vissa farhågor om att hot och våld kan öka i framtiden. Vi står inför ökade påfrestningar på välfärdssystemen, som bland annat beror på en åldrande befolkning. Det kan leda till spänningar och en mer utsatt situation för dem som hanterar välfärdssystemen. Fler anonyma hot genom sociala medier och en förstärkt hotbild mot myndigheter som arbetar mot organiserad brottslighet är andra orosmoln.

Långsiktigt arbete

Ett långsiktigt systematiskt arbetsmiljöarbete är den viktigaste insatsen för att undvika hot och våld på arbetsplatsen, säger Gunnar Sundqvist. Det innebär förebyggande arbete, bedömningar av risker och utbildning av riskutsatt personal, men också att upprätta tydliga rutiner att följa när en risksituation uppstår, samt att man tar hand om den drabbade efteråt. Arbetet måste vara långsiktigt och inte bara aktualiseras när en händelse inträffat.

– Mitt intryck är att myndigheterna blivit mer professionella i sitt långsiktiga hot- och våldsförebyggande arbete under de senaste tio åren, säger Gunnar Sundqvist. Mycket arbete pågår, i första hand ute på myndigheterna men även inom Partsrådet (se bland annat länk till webbplatsen "Hot på jobbet" nedan) och genom den arbetsgivarpolitiska strategin. Inom ramen för strategin drivs just nu ett projekt som bland annat ska ta fram goda exempel på arbete mot hot och våld och andra riskfaktorer.

Delat ansvar

Statliga arbetsgivare ansvarar för att skapa förutsättningar för ett systematiskt arbete mot hot och våld. Samtidigt är det här inte enbart en arbetsgivarfråga, poängterar Gunnar Sundqvist. Det handlar också om att skapa ett förhållningssätt där samtliga anställda följer uppgjorda säkerhetsrutiner, rapporterar och därmed synliggör hot och våldshändelser. På så sätt kan man lära av tidigare incidenter. Det är viktigt att chefer, skyddsombud och fackligt förtroendevalda inser att de är förebilder och speciellt betydelsefulla för att forma säkerhetskulturen på arbetsplatsen.

Men om antalet fall inte minskar, utan håller sig kvar på en konstant nivå, görs då tillräckligt för att motverka hot och våld?

– Naturligtvis ska vi sträva efter att minimera antalet incidenter, men också arbeta för att mildra konsekvenserna, säger Gunnar Sundqvist. Samtliga statliga verksamheter har tillgång till expertresurser i form av läkare och beteendevetare i företagshälsovården som erbjuder stöd för att motverka konsekvenser av hot och våldshändelser.

En nollvision för hot och våld är inte realistisk, däremot nolltolerans.

– Därför är det viktigt att alltid rapportera incidenter och att aldrig acceptera hot, våld och kränkningar, avslutar Gunnar Sundqvist.

Mer information

Diagram: Våld eller hot om våld 1995-2009 (Excel-dokument, 11 kB) (öppnas i nytt fönster)

Hot på jobbet [Partsrådet och Brottsförebyggande rådet] (öppnas i nytt fönster