Lärarnas Riksförbund

Oacceptabelt skära i gymnasiebudgeten

Nyhet   •   Nov 11, 2011 15:41 CET

Menar regeringen allvar med att höja kunskapsresultaten, så behöver man öka resurserna till gymnasieskolan, inte försöka att räkna in besparingar genom så kallade dynamiska effekter. Det finns nämligen inga tecken på att den nya gymnasieskolan blir billigare än den gamla, snarare tvärtom.

En eventuell nedskärning skulle kunna bero på temporärt sjunkande elevkullar inom gymnasieskolan. Detta motiv förs dock inte fram, av den enkla anledningen att de sjunkande elevantalen inte får någon effekt på gymnasieskolans kostnader.

Allt fler friskolor

Samtidigt som elevtalen sjunker, tillåts nämligen allt fler friskolor att starta upp eller utöka sin verksamhet, även om tillståndsgivningen på senare tid blivit mer restriktiv.

Officiell statistik talar sitt tydliga språk: För tio år sedan, läsåret 2000/01, fanns 654 gymnasieskolor i Sverige varav 97 var privata. Elevantalet i gymnasieskolan uppgick till 305 300 elever, vilket innebar i snitt 470 elever per gymnasieskola.

I dag, läsåret 2010/11, finns 1015 gymnasieskolor i Sverige, varav 489 är privata. Elevantalet ligger på 385 700, vilket ger ett snitt om 380 elever per skola.

Fler konkurrerar om eleverna

Framöver kommer allt fler skolor att konkurrera om allt färre elever till följd av den demografiska utvecklingen, något som knappast kommer att innebära en kostnadsminskning. Kostnaderna per elev i gymnasieskolan har i stället ökat kraftigt sedan 2000.

Sammanlagt betyder regeringens besparing om 1,9 miljarder en nerdragning motsvarande 3 600 lärartjänster i gymnasieskolan. Detta kommer inte att bidra till att höja kunskapsresultaten.

Metta Fjelkner ordförande, Lärarnas Riksförbund