Nationella sekretariatet för genusforskning

"Om vi bara får med oss männen på tåget"

Nyhet   •   Dec 12, 2012 14:01 CET

Jämställdhet är inget entydigt begrepp. Istället ser vi en mängd olika typer av jämställdhetsprojekt med olika betydelser. Det menar Linda Ekström som nyligen har disputerat i statsvetenskap vid Stockholms universitet.


Enligt Linda Ekström finns en föreställning i den allmänna debatten om att jämställdhetspolitiken länge har fokuserat på kvinnor och att nu är det dags att rikta strålkastarljuset på män. En rådande uppfattning som ofta förs fram i media är att nyckeln till ett jämställt samhälle är männen och männens ökade intresse för frågor om jämställdhet.

- Uppfattningen är "att jämställdhetsfrågorna kommer att lösas när vi får männen med på tåget”, säger Linda Ekström med hänvisning till den allmänna debatten.

- Jag undersöker om det är så självklart att det är så, eller om det snarare pågår en rad alternativa jämställdhetsprojekt med olika utgångspunkter.

För att utreda frågan valde forskaren att undersöka tre aktörer som varit dominerade av män och som i dag har en tydlig jämställdhetsförespråkande hållning. En är Män för jämställdhet, som Linda Ekström benämner som renodlad jämställdhetsaktör.

- Jag utvidgade sedan mitt urval till att omfatta aktörer som traditionellt har uppfattats som jämställdhetsmotståndare men som i dag är jämställdhetsförespråkare. Valet föll på Rikspolisstyrelsen och IF Metall.

Olika tolkningar av jämställdhet

Linda Ekströms hypotes var att istället för att gå mot en ”sann realiserad jämställdhet” så kommer vi att se en mängd olika typer av jämställdhetsprojekt med olika betydelser.

- Man gör jämställdhetsfrågan till sitt eget projekt och utformar det i linje med vad organisationen alltid traditionellt sett har strävat efter.

Jämställdhetsfrågorna kan i slutändan betyda vad som helst, menar Linda Ekström, trots att jämställdhet officiellt sett är ett värde som det råder konsensus kring. Hon visar på att detta kan ses som ett exempel på en ”oenig enighet” och hon understryker behovet av att bryta upp den föreställda enigheten och visa på underliggande skillnader.

- När jämställdhetsfrågan blandas upp med de traditionella värden som de olika organisationerna besitter och när det uppstår meningsstridigheter så kan man se att de traditionella värdena är det som anses viktigast. 

Fokus på klass och effektivitet

Trots att IF Metall erkänner det dubbla förtrycket av kön och klass så fanns det till exempel en obenägenhet att släppa fokus på klass.

- Det framkom i det analyserade materialet att jämställdheten inte får ske på bekostnad av männen inom organisationen och att jämställdhetsarbetet måste ligga i linje med ett traditionellt fokus på förbättringar för hela arbetarklassen.

Avhandlingen visar att Rikspolisstyrelsen var mer fokuserad på att analysera jämställdhet utifrån ett effektivitetsargument än utifrån ett maktperspektiv.

- Fokus i jämställdhetsarbetet var förlorad kompetens och effektivitet. Man var främst intresserad av att använda jämställdhetsarbetet till att stärka organisationen och nå organisatoriska förbättringar. Det handlade sällan om att prata om makt eller att försöka undanröja de orättvisor som kvinnor historiskt sett mött inom organisationen, säger Linda Ekström.

Ett intressant resultat är de ideal om jämställdhet som organisationen Män för jämställdhet lyfte fram. Det fanns en tydlig dubbelhet i förståelsen av mäns situation inom den rådande könsordningen. Det inledande talet om männen som överordnade utmanades successivt av ett tal där männens vinster av ojämställdheten relativiserades. Männens vinster blev en typ av ”skenvinster” som snarare bidrog till deras underordning.

- Det framträdde en bild där männen var de egentliga förlorarna i den rådande könsmaktsordningen, avslutar Linda Ekström.

Avhandlingen Jämställdhet – för männens, arbetarklassens och effektivitetens skull?: En diskursiv policystudie av jämställdhetsarbete i maskulina miljöer.

Foto: Colourbox

AV: Roxana Ortiz
Webbredaktör
------
Nationella sekretariatet för genusforskning
Göteborgs universitet
Box 709, 405 30 Göteborg
telefon: 031-786 92 31
www.genus.se