Proformia Hälsa

Proformias affärskoncept bygger på vetenskap

Nyhet   •   Jan 29, 2010 15:08 CET

Bakgrund
Proformia har varit verksamt på den hälsofrämjande marknaden i snart tio år. I början av 2000-talet fokuserade majoriteten av arbetsgivarna på rehabiliteringsinsatser. Siktet var inställt på att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaderna för företagen. Få insåg värdet av att jobba promotivt och därmed tjäna pengar på hälsan. Nu, när vi diskuterar vinster med att hålla sin personal frisk, får vi ett helt annat gehör. Investeringskalkyler i hälsa har ersatt sjukstatistikdata och många är på det klara med att hälsa ger intäkter i form av ökad produktivitet. Dessutom kommer fler och fler vetenskapliga studier som stödjer hälsoarbetets lönsamhet i form av ökade produktivitetsvinster hos personalen.

En vanlig felanvändning av hälsosatsningar är när arbetsgivare erbjuder gymkort till de anställda kombinerat med sjukvårdsförsäkringar. Det man då indirekt säger till sin personal är att hälsa inte är en strategisk fråga för organisationen samtidigt som man flyttar över ansvaret till den enskilde medarbetaren. Bakgrunden till ett sådant agerande är ofta okunskap i ledningsgruppen och inställningen ”vi har inte tid utan hälsan får skötas på fritiden”. Många gånger har man en ung organisation som, trots hög stress, har låg sjukfrånvaro. Innan en person försämrat sin hälsa så mycket att det ger utslag i sjukskrivningsstatistiken, kan sänkt produktivitet på grund av ohälsa vara svår att upptäcka, speciellt för de arbetsgivare som inte ser den strategiska nyttan av god hälsa.

Bevis för att sjuknärvaron kostar
I en undersökning från Västra Götalandsregionen fann man att andelen långtidsfriska medarbetare var 24 %. Samtidigt beskrev 17 % besvär som vid utmattningssyndrom. Av de senare hade nästan 60 % nedsatt arbetsförmåga, vilket teoretiskt kostar regionen 100 miljoner per år. I en annan undersökning studerades en grupp med nackbesvär. En tredjedel av gruppen hade hög sjukfrånvaro. Övriga med låg eller ingen sjukfrånvaro angav sänkt prestationsförmåga orsakad av smärta från nacken. Ett liknande resultat kommer från en amerikansk studie där man fann man att riskfaktorer som rökning, övervikt, inaktivitet och dålig återhämtning bidrar till minskad produktivitet.

Bevis för att frisknärvaron är lönsam
Produktivitet är svårt att mäta i de flesta branscher utanför industrin. Därför fokuserar man ofta på mätbara faktorer som sjukfrånvaro och frisknärvaro. En del av den senare gruppen är dock på jobbet fast de istället borde vara hemma och sjukskrivna. Andelen av medarbetarna som är sjuknärvarande är svår att mäta vilket innebär att denna faktor sällan är med i ekonomiska sammanställningar. Detta innebär att man i budgeten ofta inte tänker på att hälsosatsningar som minskar sjukfrånvaron också ökar produktiviteten hos medarbetarna. Intäktsökningen kan vara upp till fem gånger högre än kostnadsbesparingen, vilket gör hälsosatsningar mer lönsamma än vad man tidigare trott.

Bevis för att kombinerade insatser ger bäst effekt
Många företag satsar stora resurser på hälsa i form av friskvård, företagshälsovård och sjukvårdsförsäkringar. MEN allt för sällan finns det en strategi bakom satsningen. Detta innebär till exempel att alla medarbetare som vill också får genomgå hälsoprofilbedömningar, hälsoundersökningar osv. utan någon som helst tanke på om det gör någon nytta för individen och verksamheten. I en genomgång av vetenskapliga studier fann man att bäst effekt nås när man kombinerar ett individuellt omhändertagande av personer som har hög risknivå med insatser för en hälsosam arbetsplatskultur.

- Skräddarsydda åtgärder utifrån behovsanalys
En enkät följt av ett skräddarsytt hälsoprogram för riskindivider kan vara en effektiv väg att gå när man vill förbättra hälsan. I en ett år lång undersökning, fann man att sjukfrånvaron i en grupp med högriskindivider, ökade med 14 %. I en kontrollgrupp, som erbjöds ”normal” uppföljning inom företagshälsovården, ökade sjukfrånvaron under samma period med 76 %. Författarna konstaterar att hälsokontroller riktade mot en högriskgrupp10 minskade sjukfrånvaron och de hälsorelaterade kostnaderna mer än generella hälsokontroller som riktar sig mot alla medarbetare. Detta bör därför vara en framgångsrik väg att gå, säger man.

I en undersökning på Karolinska Universitetssjukhuset deltog 21 personer. De besvarade en hälsoenkät vid 3 tillfällen under ett år. Enkäten tog upp områden som arbetsbelastning, livsstil, prestationsförmåga, förändringsvilja mm. De fick individuell feedback samt stöd av personliga tränare och sjukgymnaster utifrån den individuella behovsnivån. I början av undersökningen upplevde var femte deltagare en god hälsa. Efter ett år gjorde nästan hälften det, samtidigt som produktiviteten hade ökat med 3.2 %. Som orsak till förbättringen angavs ändrat arbetssätt, bättre livsstil och förändrade faktorer i privatlivet.

Slutsatsen av dessa studier är att alla inte behöver erbjudas en hälsoundersökning eller hälsoprofilbedömning, utan att man först identifierar de medarbetare med ökade behov och istället försöka hjälpa dem med adekvata åtgärder. Pengarna som blir över kan då satsas på mer övergripande hälsofrämjande åtgärder för hela organisationen.

- Individuellt stöd via internet
Internet är den överlägset mest effektiva metoden för att samla in och bearbeta enkätsvar. Kan då samma kanal användas som ett stöd i ett förbättringsarbete? Svaret är ett entydigt JA när det gäller behandlingsprogram för till exempel ångest och depression. När det gäller hälsofrämjande satsningar är svaret fortfarande ja, men inte alls lika självklart. En av anledningarna är säkert att den inre motivationen är av helt olika dimension när det handlar om sjukdomar och ”dålig livsstil”. I många studier har en Internetbaserad tjänst varit det enda verktyget. De högmotiverade, som kontinuerligt besöker hälsosajten, får bra resultat medan de med sämre motivation, får en försumbar effekt. Proformias snart 10-åriga erfarenhet visar tydligt att en mängd motivationshöjande åtgärder ”in real life” krävs för en bra effekt. En Internetsajt kan, och bör, vara det centrala verktyget som understödjer en mer omfattande hälsofrämjande process.

Detta stöds av en intressant undersökning utförd bland engelska kontorsarbetande. De besvarade en enkät med frågor om hälsa, sjukfrånvaro och självskattad arbetsprestation. Samtliga fick skräddarsydda råd om livsstilen via ett webbaserat program för bättre livsstil och via e-mail varannan vecka. Dessutom fick de ett nyhetsbrev och möjligheten att gå på seminarier med teman om kost, fysisk aktivitet, stress och sömn. I relation till en kontrollgrupp, minskade sjukfrånvaron samtidigt som prestationen steg mer i testgruppen. Proformia har med ett liknande koncept hjälpt till att förbättra hälsan hos medlemmar inom fackförbundet SKTF under fem års tid.

Förbättrad hälsokultur
För att förbättra hälsokulturen i en organisation behövs ledningens stöd, en inledande behovsanalys, en hälsoprocess som synkroniseras med verksamheten i övrigt och regelbunden uppföljning. Detta beskrivs i en översiktsartikel som främst tar upp amerikanska studier.

Ett svenskt exempel på vad en förbättrad hälsokultur kan innebära är Botkyrka-studien. Här utbildades chefer och hälsoinspiratörer för att därefter samarbeta för en bättre hälsa. Hälsoinspiratörer arbetade för att påverka medarbetarnas livsstil och cheferna för att påverka medarbetarnas arbetssituation.

Undersökningen som genomfördes av Proformia Hälsa, utvärderades av forskare från Arbetslivsinstitutet. I en första uppföljning ett år efter studien, fann man en ökning av både motionsgrad och kondition, på de arbetsplatser där både chefer och hälsoinspiratörer utbildats. Här upplevde man också att inflytandet över det egna arbetet var störst. Efter ytterligare ett år hade sjukfrånvaron i denna grupp minskat med nästan 50 %. Resultatet visar att det tar längre tid att påvisa effekter på sjukfrånvaron och att det krävs olika företrädare som engagerar sig för att det över huvudtaget ska vara möjligt.