Civil Rights Defenders

Remissvar angående ny yttrandefrihetsgrundlag

Nyhet   •   Feb 17, 2011 11:02 CET

Civil Rights Defenders anser att att Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bör sammanföras till en teknikoberoende grundlag som gäller massmedieföretag.

Remissvar till betänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? (SOU 2010:68)

Stockholm, 11 februari 2011

Civil Rights Defenders har genom remiss beretts tillfälle att inkomma med ett yttrande över Yttrandefrihetskommitténs betänkande Ny yttrandefrihetsgrundlag? (SOU 2010:68). Med anledning härav anförs följande:

1. Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet ger anledning att analysera och överväga ett antal centrala yttrandefrihetsrättsliga frågor:

- Vilken yttrandefrihetsrättslig ställning bör nya medier och inte minst de så kallade sociala medierna ha i lagstiftningen?

- Finns det anledning att införa en enda yttrandefrihetsgrundlag och göra den teknikoberoende?

- Vilket utrymme finns för att reformera bestämmelserna i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och samtidigt bevara skyddet för den svenska modellen för yttrandefriheten i förhållande till EU-rätten i enlighet med bestämmelsen i Regeringsformen (RF) 10:5 första stycket?

- Kan någon av de av kommittén föreslagna modellerna förordas?

- Vilket krav bör ställas på hur ansvarig utgivare ska utses och därmed sammanhängande frågor?

Sammanfattningsvis förordar Civil Rights Defenders att TF och YGL sammanförs till en teknikoberoende grundlag som gäller massmedieföretag. Denna grundlag bör motsvaras av den verksamhetsmodell som beskrivs i betänkandet.

För att kunna behålla ett starkt meddelarskydd bör rimliga krav ställas på den som är utgivare. Detta har också betydelse för rättssäkerhet och förutsägbarhet i yttrandefrihetsprocessen. En sådan ordning är som hittills bäst anpassad för massmedieföretag. Vi anser dock att författare av litterära verk också i fortsättningen själva ska ansvara för innehållet. De allt mer betydelsefulla sociala medierna, som inte alltid uppfyller kraven på de så kallade tryckfrihetsrättsliga grundbultarna, skall dock omfattas av det starka rättighetsskydd för yttrandefriheten som stadgas i 2 kap RF och art 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).

2. Överväganden

Sociala medier

Den nuvarande regleringen omfattar i första hand traditionella massmedieföretag och bokproduktion. I stora drag var det det systemet som gällde 1994 när Sverige blev medlem i EU och är därigenom utgångspunkten för den speciella och privilegierade situation som avses i RF 10:5 första stycket. Detta är ett skäl för att bibehålla ett system som i stora drag avser massmedieföretagen, d v s den yrkesmässiga produktionen av massmedier. Databasregeln i YGL och möjligheten att få det särskilda grundlagsskyddet genom införskaffande av utgivningsbevis har medfört att grundlagen har givits ett väsentligt vidare tillämpningsområde. Den föreslagna regeln om ansvarsuppgifter skulle vidga området ytterligare. Detta skulle innebära en risk för att den privilegierade ställningen i förhållande till EU-rätten inte skulle kunna behållas. Som utvecklas i det följande skulle också en sådan utveckling kunna medföra en försvagning av meddelarskyddet och rättsskyddet för personer som anser sig utsatta för tryckfrihetsbrott.

De nya medierna har en oerhörd betydelse för nyhetsförmedling och opinionsbildning vilket inte minst den senaste månadens händelser i Nordafrika visat. Dessa mediers skydd för yttrandefriheten och mot ingripanden från myndigheter tillgodoses i stor utsträckning genom att det grundläggande skyddet för en allmän yttrandefrihet ligger i de generella bestämmelserna i framförallt RF 2 kap och artikel 10 i Europakonventionen. Rättighetsregleringen i 2 Kap RF riktar sig efter grundlagsreformen mer direkt till domstolar och rättstillämpande myndigheter och inte endast till lagstiftaren. Rättighetsskyddet i RF kan därmed förväntas få ett större genomslag i praxis . Detta generella konstitutionella rättighetsskydd kan alltså få stor framtida betydelse bl a för försvaret av yttrandefriheten på Internet.

Den för ett öppet samhälle helt centrala rätten till yttrandefrihet bör mot denna bakgrund även fortsättningsvis finnas i den generella rättighetskatalogen i grundlagen

En teknikoberoende grundlag

Det saknas bärande skäl att som hittills begränsa grundlagsskyddet till viss teknik. De yttrandefrihetsrättsliga intressena är lika starka oavsett vilken teknik som kommunikation av massmedia använder. Det finns flera exempel från det praktiska rättslivet som illustrerar nackdelarna med den hittillsvarande konstruktionen med TF och YGL. Flagranta exempel är nedladdade texter på s k läsplattor och att svenskspråkiga och till en svensk publik direkt riktade tevekanaler (som t ex TV3), inte faller under svensk yttrandefrihetslagstiftning bara för att själva utsändningen gjorts från utlandet via sattelit. Det finns all anledning att förvänta sig en fortsatt snabb teknisk utveckling vilket medför att varje teknikberoende lösning snabbt blir irrelevant. Enligt vår uppfattning bör en grundlag inte vara sådan att den förutsätter kontinuerliga förändringar och justeringar. Den teknikbaserade uppdelningen mellan TF och YGL med olika korshänvisningar mellan de båda grundlagarna, har starkt bidragit till en komplicerad och svårtillgänglig reglering.

Civil Rights Defenders förordar därför att de bestämmelser som nu finns i TF och YGL sammanförs i en sammanhållen och teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag.

Modellen för en teknikoberoende grundlag

Begreppet massmedier beskriver på ett tillfredsställande sätt hur skyddade yttranden skall avgränsas. Detta begrepp är utgångspunkten för alla tre modeller som diskuteras i betänkandet. Civil Rights Defenders anser att varken ansvarsmodellen eller ändamålsmodellen uppfyller kraven på en yttrandefrihetsgrundlag som skall svara mot de principer som nu gällande lagstiftning står för. Däremot svarar verksamhetsmodellen mot de viktigaste grunddragen i gällande rätt. Systemet med ensamansvar och meddelarskydd förutsätter en viss organisatorisk struktur med en reell och faktiskt fungerande beslutsfunktion i fråga om vad som ska publiceras. Först med en sådan verksamhet är det meningsfullt och rimligt att ha ett system där en vidare krets kan medverka i och meddela sig utan risk för egna rättsliga konsekvenser. Kravet på en verksamhet med ett visst mått av organisation och beständighet och vars huvudsakliga verksamhet består i att på yrkesmässiga grunder framställa eller sprida massmedier (1:4 i förslaget till lagtext), motsvarar enligt vår uppfattning en avgränsning som fångar relevanta skyddsintressen.

Civil Rights Defenders förordar följaktligen verksamhetsmodellen. Därtill torde en lagstiftning som bygger på verksamhetsmodellen vara mest överensstämmande med en sådan lagstiftning som enligt RF 10:5 första stycket rör principerna för statsskicket och som därigenom inte berörs av EU-rätten.

Civil Rights Defenders finner det tillfredställande att förslaget innebär att även ideella föreningars mediaverksamhet kan omfattas av det speciella grundlagsskyddet, förutsatt att verksamheten förläggs i en särskild juridisk person och att ett förvärvssyfte inte behöver vara avgörande för tillämpligheten (utredningen s 228 f). Rent ideell publicistisk verksamhet med den åsyftade graden av organisation och beständighet kan vara minst lika relevant som en kommersiellt inriktad verksamhet.

Frågan om ansvarig utgivare

Vi är positiva till förslaget avseende hur en ansvarig utgivare ska utses och anmälan till myndighet av en ansvarig utgivare för massmedieföretag som framställer eller sprider ett massmedium. Denna typ av reglering med anmälan till myndighet är sannolikt nödvändig för att ge systemet erforderlig stadga och förutsägbarhet i fråga om ansvarsförhållanden och meddelarskydd.

Förslaget innebär dock en radikal förändring i fråga om ansvarigheten i ett centralt avseende jämfört med dagens system. Det förhållandet att ansvaret koncentreras till utgivaren innebär att den nuvarande uppdelningen mellan periodiska och icke-periodiska skrifter avskaffas och att författaransvaret således försvinner(utredningen s 215). Det blir istället den för ett förlag (som medieföretag) utsedde ansvarige utgivaren som bär det straffrättsliga ansvaret för innehållet i de litterära verk som förlaget ger ut. En sådan djupgående förändring kan medföra att förlag tvekar inför att ge ut kontroversiella och utmanande verk. Frågan är därför av stor principiell och praktisk betydelse från yttrandefrihetssynpunkt. Utredningen innehåller inre några överväganden avseende förslagets verkningar på utgivningen av litterära verk. Civil Rights Defenders anser att det är av yttersta vikt att lagtexten tydligt ges innebörden att det är författaren, och inte utgivaren, som ansvarar för innehållet i ett litterärt verk. Att lagtekniskt definiera ett sådant verk är fullt möjligt.

Systemet med ansvarsuppgifter

Verksamhetsmodellen föreslås innebära att grundlagsregleringen också blir tillämplig på andra än massmedieföretag genom angivande av ansvarsuppgifter (1 kap 5 § punkt 2 i förslaget till lagtext). Ett system med ansvarsuppgifter måste innehålla tillräckliga garantier för att den ansvarige har de befogenheter som uppdraget kräver.

Det övergripande kravet på att de särskilt skyddade uppgifterna ska förekomma i ett massmedium är uppfyllt för varje aktör med tillgång till internet. Det betyder att i princip envar kan komma att omfattas av det särskilda grundlagsskyddet, inte minst med tanke på att givande av ansvarsuppgifter är betydligt enklare än att skaffa ett utgivningsbevis. Risken blir betydande för målvaktskonstruktioner och för att de processuella privilegierna skulle kunna försvåra eller omöjligöra för många som blir utsatta för angrepp på internet att få sin sak prövad. Framförallt skulle ett sådant system innebära en risk för spridning av sekretessbelagda uppgifter utan ett föregående publicistiskt ställningstagande. En sådan ordning skulle dessutom vara svår att förklara och bevara i förhållande till EU-rätten.

Stockholm som ovan

Percy Bratt

Styrelseordförande