Svenska FSC

Risker med främmande träslag i det svenska skogsbruket

Nyhet   •   Nov 08, 2016 09:51 CET

En ny rapport från Svenska FSC visar att odling av contortatall innebär en högre risk jämfört med odling av inhemsk tall och gran. Störst är risken avseende självspridning. För andra faktorer, såsom insektsskadegörare, svamppatogener, biologisk mångfald och renskötsel bedöms risken som förhöjd. Risken är direkt kopplad till andelen contortatall på landskapsnivå samt ett förändrat klimat.

FSC har generellt sett en restriktiv hållning till att använda främmande trädslag inom det certifierade skogsbruket. Endast väl beprövade trädslag får användas, om prövningen bland annat visat att självspridningen kan kontrolleras, att det inte leder till påtagliga negativa effekter för biologisk mångfald och där det visat att trädslaget ger betydande produktionsfördelar.

- Kunskapsläget avseende risker för specifika trädslag är ofta begränsat eller så är kunskapen splittrad. I arbetet med den nya FSC-standarden behövde vi mer information om vilka risker som finns med contortatall för att få ett bättre underlag för revisionen, säger Henrik von Stedingk, skogs- och standardansvarig vid Svenska FSC.

Det har visat sig att contortatallen har en viss självspridning, vilket man tidigare inte trodde när man införde contortatallen på 1970-talet. Den sprider sig främst kring moderträdet men hittas också längs vägkanter och annan påverkad mark samt på hällmark. Men eftersom det är först nu som många träd nått mogen ålder och kan producera stora mängder frön råder en osäkerhet om contortatallens framtida självspridning i Sverige.

Avseende påverkan på renskötseln finns det få vetenskapliga studier. Erfarenheter från renskötare pekar på att täta bestånd med contortatall utgör hinder för framkomligheten och svårigheter att få ut renar ifrån bestånden. De menar också att tillgången på lav är lägre i contortaskog. Lösningar på denna problematik finns i samverkan mellan renskötsel och skogsbruk genom samråd samt tekniska hjälpmedel som renbruksplaner. Konkreta förslag på åtgärder är att inte plantera contortatall på lavrika marker, att röja ,gallra och hugga ut korridorer för att öka framkomligheten, samt att ha en dialog i landskapsplaneringen.

Ett förändrat klimat skulle kunna öka risken för negativa effekter av contortaskog. Med ett varmare klimat kan förökningen av insekter öka. Mer stormar leder till fler döda träd vilket gynnar insekter och svampar. Ett förändrat klimat kan även leda till fler skogsbränder. Detta kan öka spridningen av contortatall då den är väl anpassad till att sprida sig efter brand i sina naturliga habitat i Nordamerika. Osäkerheterna i riskbedömningarna är ganska stora och bristen på kunskap tydlig.

Contortatallen kommer ursprungligen från Nordamerika och inplanterades i Sverige under 70- och 80-talet, men nyplantering pågår än idag. Idag finns ca 475 000 hektar skog som domineras av contortatall i Sverige.

Rapporten har tagits fram som ett underlag för revisionen av FSC-standarden för skogsbruk i Sverige och är en kunskapssammanställning och riskbedömning av contortatall i Sverige. Svenska FSC kommer nu att använda rapporten som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med standardrevisionen, både utifrån de specifika resultaten om risker med contortatall, men även som en modell för hur man kan kartlägga och hantera risker med andra främmande trädslag.

Läs hela rapporten Contortatall i Sverige - En kunskapssammanställning och riskbedömning.

FSC® - Bra för skog och människor
Forest Stewardship Council® är en global medlemsorganisation som verkar för ett ansvarsfullt bruk av världens skogar. Vi utvecklar regler för att höja nivån på ansvarstagandet inom skogsbruket, för att tillfredsställa nuvarande och kommande generationers sociala, ekologiska och ekonomiska behov och rättigheter. Läs mer om Svenska FSC på www.fsc-sverige.org