Interim Search AB

Röda tråden: Krishantering

Nyhet   •   Okt 17, 2016 14:20 CEST

Han var djupt involverad i att lösa 90-talets finanskris och Saab-konkursen under sina dagar som riksgäldschef. Med en karriär som även inkluderar positioner som skatte- och finansmarknadsminister och partiledare för Moderaterna, är han troligtvis en av Sveriges mest erfarna personer inom krishantering. Interim Search träffade Bo Lundgren för att diskutera risk under dessa tider med politiska osäkerheter, ökad skuldsättning och ett unikt ränteläge.

Sverige har drabbats av två finanskriser – i början av 1990-talet och 2008/2009. När kommer nästa och hur bör vi rusta för att hantera den?

Jag tror att nästa finanskris, i meningen kris i den finansiella sektorn, kommer att dröja. Den senaste krisen orsakades huvudsakligen av politiker och banker i andra länder men kom att drabba svensk ekonomi eftersom vi som liten öppen ekonomi påverkas mycket av vår omvärld. De svenska bankerna klarade sig i de flesta fall bra även om främst Swedbank drabbades hårt av likviditetsbrist och förtroendekris och därför behövde en omfattande statsgaranti för sin funding.

Erfarenheterna från problemen i början av 1990-talet har gjort att Sverige står väl rustat när det gäller insatser från myndigheter och Riksbank. Vår banksektor är stor vilket har gjort att kapitaltäckningsregler och andra krav har skärpts och stärkt bankerna. Kreditgivningen är väsentligt sundare än i slutet på 1980-talet då fastighetsvärderingar och belåningsgrader var orimliga.

"Det stora makroekonomiska problem Sverige har är den kraftiga privata skuldsättningen"

Fallet i svensk ekonomi och den explosionsartade ökningen av statsskulden i början av nittiotalet var huvudsakligen en följd av att den inhemska efterfrågan föll dramatiskt när hushållen började amortera de lån man tog på åttiotalet.

Här måste politikerna analysera vad som händer med konsumtionen när skulduppbyggnaden vänder och sparandet ökar. Det är viktigt att förbereda åtgärder som motverkar ett kraftigt efterfrågefall. Man måste också vara försiktig med att nu vidta åtgärder som snabbt kan vända utvecklingen som exempelvis sänkta ränteavdrag.

Tror du vi står inför en fastighetskris under de närmaste åren? Och hur skulle en fastighetskris påverka Sveriges ekonomi idag?

Den fastighetskris vi upplevde från slutet av 1980-talet kommer vi säkert inte att få se. Den makroekonomiska miljön med hög inflation i kombination med den alltför sena avregleringen av kreditmarknaden 1985 ledde till en våldsam spekulation i främst kommersiella fastigheter. Prisuppgången som följde förstärktes av att vi behöll valutaregleringen till 1989. Bankernas ovana vid en oreglerad kreditgivning bidrog naturligtvis också.

Även om fastighetspriserna skulle sjunka rejält om något eller några år kommer det inte att ge bankerna särskilt stora problem, men anpassningen av hushållens skulder kommer att leda till minskad privat konsumtion vilket i sin tur drar med tillväxten. Hur det än går med fastighetspriserna kommer den ränteuppgång som vi förhoppningsvis ser inom något år att minska hushållens konsumtionsutrymme.

Vad kan ett enskilt företag göra för att förbereda sig?

Även om finanssektorn i Sverige står väl rustad och sannolikt inte påverkas särskilt mycket av ett eventuellt fastighetsprisfall och/eller en ränteuppgång kommer en försämrad makroekonomisk situation och ansträngda hushållsekonomier att leda till en försiktigare kreditgivning.

"Det är viktigt att ha en tillräckligt stark balansräkning och ett bra förhållande till sina kreditgivare"

För ett företag är det viktigt att försöka bedöma i vad mån man påverkas av ett fall i den privata konsumtionen och av en ränteuppgång.

Vad finns det för politiska risker idag?

Vi har ju en unik parlamentarisk situation i Sverige med två politiska block som inte har och sannolikt inte heller efter nästa val kommer att få egen majoritet. Det gör det svårt att förutse hur den politiska miljön kommer att förändras. Ta debatten om ”vinst i välfärden” som exempel. Det är uppenbart att regeringen vill införa ett vinsttak av något slag, men det är ju mycket osäkert om man kan få majoritet i Riksdagen för ett sådant förslag. Sammantaget innebär den politiska situationen en stor osäkerhet som naturligtvis påverkar de ekonomiska förutsättningarna och investeringsviljan negativt.

Det stora antalet flyktingar som sökt sig till Sverige innebär en stor utmaning. Om vi kan hantera integrationen väl blir det sannolikt på lång sikt en ekonomisk vinst, men omvänt – om vi inte lyckas står vi inför ett ännu större utanförskap med allt vad det för med sig. Det som är den största utmaningen för att bibehålla ett gott förtroende för Sverige och svensk ekonomi i omvärlden är som jag ser det att bygga ett politiskt samarbetsklimat som blir trovärdigt.

I vår omvärld finns det stora risker för en negativ utveckling som också kommer att påverka oss. Det gäller den allmänt osäkra geopolitiska situationen i Mellanöstern, Asien (läs Nordkorea) och det aggressiva Ryssland under Putin. Till det kommer Brexit som ser ut att innebära sämre handelsförutsättningar för Storbritannien och dess handelspartners och ett val i USA som även om Clinton vinner verkar leda till mer protektionism.