Sveriges Kommuner och Landsting

Skatteavdrag används till medborgarna

Nyhet   •   Mar 28, 2012 09:06 CEST

Med anledning av frågor till förbundet och den debatt som förts i olika sammanhang de senaste dagarna redogör SKL här varför kommunerna anpassar sin verksamhet efter gällande skattelagstiftning.

Kommuner, landsting och regioner är en del av det allmänna och står för en stor del av välfärdsservicen i landet, till exempel när det gäller skola, vård och omsorger. Alla medborgare har rätt till och tar del av sin kommuns eller sitt landstings verksamhet.

Verksamheten i kommuner och landsting har inget vinstsyfte – tvärtom är huvudregeln att de avgifter som tas ut inte får överskrida kostnaderna för verksamheten i fråga.

En grundbult när det gäller kommunernas och landstingens verksamhet är den kommunala självstyrelsen och för att finansiera sin verksamhet har man egen beskattningsrätt. Det innebär att om till exempel kommunens medel inte räcker till för att finansiera verksamheten, måste kommunen antingen höja skatten eller dra ned på den kommunala servicen. 

I linje med att kommuner och landsting är en del av ”det allmänna” ligger också att de är helt undantagna från skatteskyldighet enligt inkomstskattelagen.

Det är också viktigt att påpeka att staten delvis omfördelar kommunernas skatteintäkter genom den kommunala skatteutjämningen och dessutom lämnar statsbidrag till kommuner och landsting för att de ska kunna upprätthålla sin service.

I den kommunala självstyrelsen ligger kommunernas och rätt att organisera sin verksamhet på det sätt man själv finner bäst. Delvis görs det genom att kommunal verksamhet drivs genom kommunala företag, framförallt genom kommunalt ägda aktiebolag. En rimlig utgångspunkt är att man inte ska förlora ekonomiskt på grund av det sätt man organiserar verksamheten.

Kommuner och landsting ska enligt lag ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, till exempel aktiebolag. Kommunala aktiebolag omfattas av samma skatteregler, inklusive avdragsrätten för räntor, som övriga företag i landet, varför kommunerna och landstingen som ägare måste ta hänsyn till detta vid organiserandet och bedrivandet av sin verksamhet. 

Det ligger inte i linje med principen om god ekonomisk hushållning att organisera och bedriva verksamhet så att kommuner och landsting som har bolag ska behöva betala mer skatt till staten än om verksamheten bedrivits i egen regi eller om all bolagsverksamhet hade bedrivits av ett och samma kommunala bolag.

Om kommunsektorn betalar inkomstskatt till staten innebär det att kommuner och landsting tar redan beskattade medel och minskar sin egen förmögenhet vilket drabbar de egna medborgarna. Ytterst blir de då beroende av tillskott av medel på annat sätt vilket betyder höjd kommunalskatt eller ökade statsbidrag.

Det bör påpekas att viss kommunal verksamhet också enligt lag ska bedrivas på affärsmässiga grunder, det gäller produktion och handel med el och de allmännyttiga bostadsbolagen. Det innebär att sådana bolag ska bedrivas på motsvarande sätt som om ett privatägt bolag bedrivit verksamheten.

Sammantaget innebär detta att kommuner och landsting inte aggressivt skatteplanerar när de värnar medborgarnas service. Att använda invånarnas pengar på bästa sätt till att driva kommunal service, i enlighet med gällande lagstiftning är det som förväntas av kommuner och landsting runt om i landet. 

Det bör därför påpekas att man inte skor sig på skattebetalarnas bekostnad eftersom medlen redan tillhör det allmänna – genom kommunen eller landstinget som ägare av bolagen – och därmed ytterst också tillhör medborgarna.

Den nu pågående debatten började med anledning av ett nytt förslag från regeringen som SKL kommer att lämna remissvar om i närtid. Men redan nu står klart att detta förslag innebär att bolagen kan förlora rätten att göra avdrag för räntan på lån från kommunen. Totalt sett lånar de kommunala bolagen idag 140 miljarder från kommunerna. Förslaget skulle kunna innebära en ökad skattkostnad på drygt 2 miljarder.

Om förslaget genomförs kommer det att få som konsekvens att kommuner och landsting antingen höjer skatterna, att staten måste höja statsbidragen eller att de kommunala bolagen istället måste vända sig till privata banker. Upplåning genom privata banker blir en dyrare lösning.

För mer information
Germund Persson
Chefsjurist SKL
08 – 452 7982
germund.persson@skl.se

Pressjour: 08 – 452 7101