Sveriges Kommuner och Landsting

SKL avstyrker förslag om demensvården

Nyhet   •   Maj 25, 2012 13:31 CEST

Äldreomsorgen är en av de mest prioriterade frågorna för landets kommuner. Vi har ansvar för att göra den ännu bättre än vad den är idag, och är även medvetna om att det ibland förekommer missförhållanden. Därför pågår ett strategiskt och strukturerat förbättringsarbete, enligt den gemensamma överenskommelse som SKL har tecknat med staten.

Staffan Werme
, som är ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg förklarar förbundet syn på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om demensvård och bemanning i särskilda boenden.

– De löser inte problemen. Istället skapas en onödig och dyr byråkrati.

SKL:s styrelse avstyrker förslaget på flera grunder. SKL anser bland annat att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat och att det bygger på ett alltför dåligt underlag. Dessutom finns det allvarliga juridiska brister.

– Förslaget bidrar till en onödig byråkrati. Kommunerna strävar efter att anpassa omsorgen och vården till individens behov, så som de ser ut vid varje tillfälle. Socialstyrelsens förslag innebär tvärt om att insatserna generaliseras, utan hänsyn till de verkliga behoven och önskemålen, säger Staffan Werme som här förklarar några av förbundets invändningar.

Vilka är SKL:s främsta juridiska invändningar?


– Socialstyrelsens förslag går långt utöver det som myndigheten får normera om. En myndighet får inte heller justera innebörden i en överordnad författning på det sätt man nu försöker göra.

SKL anser också att förslaget bygger på ett alltför dåligt underlag. På vilket sätt?


– Det finns många exempel på frågor där det krävs en betydligt bättre analys. De verksamheter som berörs är olika stora, har delvis olika uppdrag och organisation och skiljer sig vad gäller de gamlas individuella behov. Hur stämmer dessa förslag med regler som redan finns i socialtjänstlagen, till exempel när det handlar om begreppet skälig levnadsnivå? Hur påverkar en förändrad nattbemanning den bemanning som verksamheterna har under resten av dygnet? Och hur går det att rekrytera kvalificerad personal, samtidigt som byråkratin ökar?

SKL pekar också på att förslaget kommer att leda till ökad administration och byråkrati. På vilket sätt?


– De pengar som avsätts för de gamla i samhället ska så långt som möjligt användas i verksamheterna, inte för byråkrati och administration. Vi måste alltid kunna anpassa oss till de behov som verkligen finns, för varje individ vid varje tillfälle. Nu föreslår Socialstyrelsen en detaljstyrning som ökar byråkratin och försvårar individanpassningen. Ett exempel är den blankett som är tänkt att redovisa hur en boendeenhet är bemannad. Den tar resurser att hantera, men gör mycket liten nytta eftersom den förutsätter att situationen är statisk.

En viktig del av SKL:s kritik gäller vem som ska stå för kostnaderna - staten eller kommunerna. Vilken ståndpunkt har SKL här?


– Vi måste se förslaget som en stor förändring av vad som har gällt hittills. Ja, man kan till och med kalla det för att Socialstyrelsen tar initiativet till en stor reform som i grunden skulle förändra rollfördelningen inom  den sociala sektorn. Men det är en reform som genomförs på mycket lösa grunder, efter ett förslag från en myndighet och utan den utredning och det remissförfarande som frågan är värd.

– Förslaget innebär stora konsekvenser för den kommunala ekonomin och förutsättningarna för kommunerna att finansiera de uppgifter som de redan har. Om inte staten står för de kostnaderna står hela kommunsektorn inför stora skattehöjningar.

Vänsterpartiet lämnade ett särskilt yttrande när ärendet behandlades i SKL:s styrelse.


Mer om SKL:s arbete med äldrefrågor

Fler yttranden från styrelsen

Kontakt

För mer information:

Staffan Werme, ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg
070- 694 20 20

Anna Ingmanson, biträdande sektionschef
avdelningen för vård och omsorg
08-452 77 89
 anna.ingmanson@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l