IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Svenskarna har mer negativa attityder till låglöneimport av tjänster än av varor

Nyhet   •   Nov 18, 2011 08:30 CET

Att köpa billiga varor som tillverkas av utländska företag har de flesta svenskar ingenting emot. Men många har negativa attityder till att köpa billiga tjänster som utförs av utländska företags anställda på plats i Sverige. Hur det kommer sig diskuteras i en ny IFAU-rapport där nationalekonomer och psykologer samarbetat.

Företag från EU-länder med lägre löner än Sverige kan konkurrera med låga priser på varor som importeras till Sverige eller genom billiga tjänster som utförs av företagets personal i Sverige men med hemlandets lönevillkor. Medan frihandel med varor är allmänt accepterad är sådan frihandel med tjänster omdebatterad och har lett till konflikter på arbetsmarknaden, t.ex. i det s.k. Vaxholmsfallet. Rapportförfattarna studerar de svenska attityderna till sådan låglönekonkurrens. De finner inte oväntat att svenskarna är mer negativa till låglönekonkurrens vid tjänsteimport än vid varuimport.

– Billiga byggtjänster från ett låglöneland uppfattas mer negativt än import av billiga konserver från samma land. De intervjuade tycks värdera låga importpriser lägre för tjänster än för varor, säger Lars Calmfors som är en av flera rapportförfattare.  De förefaller också bedöma värdet av att det skapas fler jobb i exportlandet vid låglöneimport till Sverige som mindre för tjänster än för varor. Vi finner att nyttoargument snarare än rättviseaspekter som ”orättvis konkurrens” och ”orättvisa löner” tycks vara de viktigaste skälen till skillnaden i attityder mellan import av varor och tjänster, vilket är förvånande.

Kvinnor är mer negativa till låglöneimport än män

Män, högutbildade, studenter, företagare samt personer med borgerliga sympatier och en allmänt EU-positiv inställning är generellt mer positiva till alla typer av låglöneimport än andra grupper.

Mer information polariserade attityderna

Flera experiment genomfördes för att studera hur stabila attityderna till tjänste­handel är, och hur individernas attityder i specifika frågor hänger samman med deras allmänna attityd till låglöneimport av tjänster. Testpersonernas attityd mättes före och efter det att de läst två debattartiklar som propagerade för lönereglering enligt ”den svenska modellen” respektive fri lönekonkurrens vid tjänstehandel. Efter läsningen polariserades testpersonernas åsikter – de som hade uttryckt stöd för fri konkurrens blev något mer positiva, medan de som var för lönereglering blev betydligt mer negativa.

– En vanlig uppfattning är att det går att påverka människors åsikter genom att ge (saklig) information, säger Marie Gustafsson Sendén. En viktig slutsats från experimenten är att en livlig debatt om låglönekonkurrens i tjänstehandeln kan förstärka existerande attityder snarare än nyansera dem.

Rapportförfattarna finner starkt stöd för att individer som är negativa till låglönekonkurrens i högre utsträckning kan betecknas som koherenssökande än de som är positiva. Det betyder att de i högre utsträckning anpassar sina överväganden i enskilda frågor så att de stämmer överens med deras allmänna inställning till låglönekonkurrens.

Bakgrund och metod

Rapporten kombinerar ekonomisk och psykologisk forskning för att få mer kunskap om attityderna till låglönekonkurrens. En enkätstudie har gjorts genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval om 1 000 individer 17–75 år. Experi­­menten gjordes med mindre grupper av individer.  

Författare och kontaktinformation

IFAU-rapport 2011:22 ”Uppfattas tjänstehandel som mindre rättvis än varuhandel? En studie av attityder till låglönekonkurrens i utrikeshandel” är skriven av Lars Calmfors, Girts Dimdins, Marie Gustafsson Sendén, Henry Montgomery och Ulrika Stavlöt.

Kontaktpersoner: Lars Calmfors (076-1355814, Lars.Calmfors@iies.su.se), Marie Gustafsson Sendén (08-163946, mgu@psychology.su.se) samt Ulrika Stavlöt (ulrika.stavlot@fores.se).