IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Universitetslärare har begränsade möjligheter att förena forskning och undervisning

Nyhet   •   Feb 29, 2016 08:20 CET

Universitetslärare ges inte tillräckliga verktyg, incitament eller förutsättningar för att kunna förena forskning och undervisning. Det visar en ny IFAU-rapport skriven av forskare från universiteten i Lund, Linköping och Oslo.

En genomsnittlig lektor (universitetslärare) undervisar betydligt mer än forskar. Det humboldtska idealet, dvs. att en universitetslärare ska forska och sedan låta undervisningen vara forskningsanknuten, blir svårt att upprätthålla. Rapportförfattarna ställer därför frågan: vad kan högskolesektorn själv göra för att stärka sina universitetslärare som pedagoger? För att besvara frågan har författarna genomfört enkäter, studerat sakkunnigutlåtanden och inhämtat uppgifter om anställningsförhållanden vid universitet i Skandinavien.

Tryggare i lärarrollen men ingen effekt på pedagogiskt förhållningssätt

Ett verktyg för att höja den pedagogiska skickligheten hos universitetslärarna har varit inrättandet av högskolepedagogiska kurser, vilka numera ofta är villkor för tillsvidareanställning eller befordringar till docent och professor. Rapportförfattarna har genomfört enkäter med deltagare i dessa kurser och finner att de som deltar upplever större trygghet i lärarrollen. Samtidigt är deras tillfredsställelse med kurserna begränsad och det grundläggande förhållningssättet till undervisning förändras inte.

Pedagogiska meriter ges liten vikt vid tillsättning av tjänst

När författarna studerar vilka incitament som finns för forskare att utveckla sin pedagogiska skicklighet gör de bedömningen att incitamenten för att satsa på det pedagogiska uppdraget är svaga. Vid de tillsättningar av lektorat i nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi som de studerat lägger sakkunniga liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med de vetenskapliga.

– Forskningen ges företräde framför undervisningen, trots att tjänsten i grunden innehåller uppemot 80 procent undervisning, säger Gissur Ó Erlingsson som är en av flera forskare som arbetat med rapporten.

Universitets- och högskolelärare i Sverige undervisar mer än kollegorna i andra nordiska länder

De formella förutsättningarna varierar stort för lärare vid svenska lärosäten och skillnaderna blir än större när svenska förhållanden jämförs med situationen i Norge och Danmark. De svenska lärarna undervisar nästan dubbelt så mycket som kollegorna i Danmark och Norge.

– Skillnaderna kan bli stora även inom landet. En lektor i statsvetenskap vid ett universitet kan ha drygt 9,5 årsverken mer undervisningsplikt över en karriär än kollegan som följt samma karriärbana vid ett annat universitet. Detta torde också kunna ge upphov till skillnader i hur väl lärarna kan utföra det pedagogiska uppdraget vid olika lärosäten, menar Erlingsson.

– Sammantaget ger rapporten grund för påståendet att det finns en rad punkter där högskolesektorn själv kan göra insatser för att stärka universitetslärarna som pedagoger, avslutar han.

Kontaktuppgifter

IFAU-rapport 2016:4 ”Att möta den högre utbildningens utmaningar” är skriven av Douglas Brommesson (Lunds universitet), Gissur Erlingsson (Linköpings universitet), Johan Karlsson Schaffer (Universitetet i Oslo), Jörgen Ödalen (Linköpings universitet) och Mattias Fogelgren (Linköpings universitet).

Författarna nås via e-post douglas.brommesson@svet.lu.se, gissur.erlingsson@liu.se, j.k.schaffer@nchr.uio.no, jorgen.odalen@liu.se, mattias.fogelgren@liu.se, och på telefon 073-378 57 51 (Jörgen Ödalen) eller 046-222 89 48 (Douglas Brommesson).