B3IT Healthcare AB

Vården formade statssekreteraren

Nyhet   •   Dec 17, 2013 09:43 CET

Jobbet som sjuksköterska har format statssekreterare Lena Furmark.

2014 toppar vårdstrategier för kroniskt sjuka människor agendan.

Lena Furmark (KD) är nytillträdd statssekreterare hos partikamraten socialminister Göran Hägglund. När hon får välja en fråga som hon ser som viktigast att arbeta med fram till valet i höst, svarar hon tveklöst att det är projektet Nationell strategi för vården av människor med kroniska sjukdomar.

– Jag hoppas att vi ska få bra fart på det, att projektet tar form och lyfter.

Av budgetpropositionen för 2014 framgår hur omfattande den ekonomiska satsningen på projektet är, med 50 miljoner under 2014 och därefter stigande budget. Lena är själv ordförande för projektets styrgrupp eller nationella högnivågruppen, som det kallas på kanslisvenska. Tillsammans med ministern ska Lena vara ”politisk signalgivare”.

– Två av tio patienter med täta kontakter med vården tycker att de inte har tillräckligt inflytande över sin egen vård. Vi har bra sjukvård i Sverige men just för människor med kroniska sjukdomar, med långvariga vårdbehov, finns det helt klart mer att göra, bland annat kring patientinflytande.

Och Lena vet själv av erfarenhet hur goda och givande välfungerande patientkontakter kan vara. Och tvärtom.

– Jag började arbeta som sjuksköterska när jag var väldigt ung. Mötet med vården har format vem jag är för resten av mitt yrkesliv. Det är en oerhört betydelsefull erfarenhet. Jag vet känslan av hur fantastiskt tillfredsställande det är när vård och patientrelationer fungerar bra. Men jag vet också att vi har mycket kvar att förbättra och utveckla.

Att precis som konsulterna på B3IT Healthcare ha en dubbelkompetens, både från vård och annan sektor, tycker hon är en styrka.

– Det är en fördel att själv känna vården. Sedan är det ju så med hälso- och sjukvård och e-hälsa att alla goda krafter behöver finnas och samverka. Det är inte enbart vårdbakgrund som behövs, utan flera kompetenser i samverkan, för att lösa de problem som finns.

Därför tycker hon att exempelvis valet av Torsten Håkansta som tillträdande generaldirektör för nya e-hälsomyndigheten, är utmärkt. Han kommer från företagsledarvärlden, en av flera kompetenser som vårdutveckling också behöver

– God, gedigen ledarerfarenhet i komplexa organisationer som hälso- och sjukvården är jätteviktig. Torsten Håkansta som generaldirektör är absolut ett bra val.

Hon har höga förväntningar på vad den nya myndigheten ska uträtta.

– Jag tror att det ska bli en positiv och framåtsyftande plattform för framtidstänk inom e-hälsa. Jag hoppas att man ska hitta jättebra samarbetsformer för vård- och apoteksföretag och -organisationer.

Själv är Lena också samhällsvetare och jurist och har tidigare arbetat som stabschef på SKL, som kanslichef på riksdagen och med affärsutveckling inom hälso- och sjukvård på Microsoft. Hon har också varit ordförande för ICT-gruppen (då med sektionsnamnet SLITS) inom Swedish medtech. Närmast kommer hon från tjänsten som politiskt sakkunnig hos Göran Hägglund.

Ett annat aktuellt projekt för Lena är arbetet med personligt hälsokonto. Upphandlingen har överklagats och under den juridiska processen väljer Lena att inte kommentera ärendet. Däremot har hon personligen inget emot det framtvingade namnbytet till Hälsa för mig.

– Det är ett bra namn!

2014 är också ett valår. Som en av en handfull politiskt tillsatta tjänstemän på departementet får Lena frågan var de viktiga frågorna om e-hälsa kommer att finnas i valdebatten. Och för första gången kommer hon av sig, hummar och ummar en stund innan hon konstaterar:

– Jag har aldrig sett e-hälsa som en politiskt laddad fråga… Allmänheten tar kanske e-hälsofrågorna för givna. Det fungerar liksom under motorhuven i vården. Här finns inga politiska motsättningar.

Anna Hagnell

anna.hagnell@b3ithealthcare.se

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

B3IT HEALTHCARE


FAKTA: Nationell strategi för vården av människor med kroniska sjukdomar

• Satsningen syftar till att ta fram strategi och handlingsplan för insatser som kan stödja vården på kort och lång sikt. Man ska också utveckla patientmedverkan inom kvalitetsregister för kroniska eller långvariga sjukdomar.

• Budgeten är för 2014 50 miljoner. Motsvarande satsningar beräknas uppgå till 100 miljoner kronor 2015, 150 miljoner kronor årligen under 2016 och 2017, samt 50 miljoner kronor per år från och med 2018.

(Källa: regeringen.se)