Kemtvättens smutsiga spår

Platsen klassades som en av landets mest hälsofarliga. Huset som stod på tomten revs och familjen evakuerades. Nu pågår ett sällsynt saneringsarbete för att få bort de hälsofarliga kemikalieresterna efter den gamla nedlagda kemtvätten i Trollhättan.

Under 1950-talet började stadsdelen Halvorstorp, strax utanför centrala Trollhättan, ta fart. Expansionen var ett resultat av Saabs framgångar med serietillverkning av bilar. Vid den här tiden slog Kemiska snabbtvätten på Tunhemsvägen upp sina portar. Den blev snabbt populär och hade som mest 20 anställda. Tvätt med tuffa fläckar hämtades med lastbilar runt om i Västergötland och lämnades på Tunhemsvägen.

Efter flera framgångsrika år slog snabbtvätten igen sina dörrar 1974. Ungefär 17 år senare köpte en familj den till synes charmiga gamla byggnaden som inte hade några synliga spår efter kemtvätten. Men när resterna från en gammal bensinmack skulle saneras upptäcktes även andra kemikalierester på tomten.

Miljöförvaltningen lät en konsult göra en studie över föroreningarna och deras spridning inom och invid tomten. Snart stod det klart att hälsofarliga tetrakloreten fanns i grundvattnet under fastigheten.

Enligt en tidigare anställd hade de använt sådana kemikalier på kemtvätten och eftersom byggnaden inte var ansluten till det kommunala avloppsnätet dumpades restvatten i ett dike intill huset.

Tetrakloreten är ett lösningsmedel som fortfarande används av kemtvättar för att lösa tuffa fettfläckar. Dessvärre är vätskan cancerframkallande, mutagen, reproduktionsstörande och miljöfarlig.

Till familjens förskräckelse indikerade föroreningsstudierna att halterna i marken var så höga att det var farligt att gräva i jorden. Men halterna inne i huset ansågs inte vara lika hälsofarliga. Efter att länsstyrelsen klassat området som ett av landets mest förorenade motiverades ändå en sanering för att undvika spridning.

Under år i ovisshet var familjen tvungen att bo kvar. De fick inte sälja fastigheten under tiden studier och sanering pågick. De kunde heller inte flytta tillfälligt då de inte kunde betala för dubbelt boende. Eftersom kemtvätten var nedlagd sedan länge fanns ingen att ställa till svars. Trollhättans stad arrenderade till slut fastigheten och tog på sig huvudmannaskapet för sanering och ordnade annat boende åt familjen.
I samma veva beviljades kommunen omkring 50 miljoner kronor av staten för att sanera området.

Men innan saneringsarbetet kunde sätta igång kopplades Norconsult in för att genomföra alla miljökontroller.
– Vi hittade ytterligare ett förorenat område med rester från bensinmacken som inte var ordentligt sanerad, säger Sofia Lindblom som är miljökonsult på Norconsult.

Så småningom kunde all förorenad jord inom det utsatta området grävas bort ner till berggrunden.

– Vid schaktningen lösgjordes mycket ångor och vi tog bland annat många luftprover. Men vi överskred aldrig några riktvärden, säger Hans Diechle, Norconsults miljökonsult som utfört mätningar på plats.

Därefter fylldes schakthålet igen med lager som skulle förhindra de giftiga ämnena att stiga upp till ytan.

I november kunde slutligen en så kallad termisk behandling påbörjas. Det är en sällsynt metod som bara använts ett fåtal gånger tidigare i Sverige. Nu har ett 60-tal hål borrats 20 meter ner i markytan. Hålen har fyllts med värmeelement som ska värma upp berget till en temperatur på upp till 700 grader. På så sätt ska det kontaminerade porvattnet koka och stiga upp till ytan där vakuumpumpar suger in ångorna som renas via ett kolfilter innan de släpps ut i luften igen.

– Uppvärmningen kommer pågå under fyra månader. Därefter fortsätter vi med kontrollmätningar i ytterligare två år innan vi avlägger vår slutrapport till Naturvårdsverket, säger Hans.

Familjen som bodde på den kontaminerade tomten har lämnat de jobbiga åren och den till synes charmiga byggnaden bakom sig.

– Det finns oerhört många förorenade områden i Sverige. En gammal industrilokal kan vara lockande att göra om till bostadshus. Fast det kan vara bra att göra en egen miljöinventering innan husköpet. Ett tips är att kontakta miljökontoret och fråga om de har någon information om marken eller byggnaden, säger Sofia.