Svårt locka män till vården - när kvinnorna flyr

Hur ska man locka män till Hur ska man locka män till vården? Det var frågan på ett nordiskt seminarium i Almedalen. Vårdförbundets ordförande Sinevia Ribeiro menar att det är en stor utmaning, inte minst med tanke på att unga nyutexaminerade kvinnor ratar jobbet.

Nyligen har en stor kull svenska sjuksköterskor fått sin legitimation, men ändå börjar många av dem de inte på svenska sjukhus till sommaren. En del av dem har istället valt norrländska gruvor.

- De har tagit jobb där eftersom det är mycket bättre betalt, berättar Vårdförbundets Sineva Ribeiro

Hon menar att dagens unga sjuksköterskor vet sitt värde, de kräver goda arbetsvillkor och bra löner, annars ställer de inte upp. Denna utmaning för vården är kanske också samtidigt det som krävs för att man ska kunna locka män.

- Det här är en ganska spännande situation, säger Sinevia Ribeiro.

På seminariet deltog också Inga Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna, Maria Arnholm, jämställdhetsminister, docent Per Ekstrand, Röda Korsets Högskola och Camilla Gunell, lantråd på Åland. De var alla överens om betydelsen av löner och arbetsvillkor för att locka män.

- Den svåra frågan är ju om man ska locka män för att villkoren ska bli bättre, eller om villkoren ska bli bättre för att männen ska känna sig lockade. Tydligt är ju i alla fall att dessa saker hänger ihop, menar Camilla Gunell.

Manliga sjuksköterskor trivs

Per Ekstrand har forskat kring hur manliga sjuksköterskor har det

- Många killar som arbetar i vården har det ganska bra. En nackdel är att som minoritet har man ögonen på sig extra mycket, men generellt trivs de väldigt bra, berättar Per Ekstrand.

Att männen som trivs ändå inte kan locka andra män kopplar paneldebattörerna i stor grad till attityder. Inga Kari Fryklund, Vårdföretagarna är inte säker på att männen alltid är så välkomna.

- Det finns kvinnor inom äldreomsorgen som vill ha kvar sin kvinnovärld.

Jämställhetsminister Maria Arnholm menar att det är viktigt att inte så kallade könsrollspoliser får sätta agendan, alltså personer som vill att människor stannar kvar i gamla könstypiska mönster. Attitydarbetet för att förändra det måste börja tidigt, redan i förskolan.

- Målet är att alla förskollärare ska vara genuspedagoger.

Sedan fortsätter attitydarbetet hela livet. Arnholm berättar att staten delar ut en halv miljard till projekt som handlar om att byta synsätt, vare sig det handlar om jämställd snöskottning eller pedagogik i förskolan.

- Vi måste själva ha jämställdhetsglasön och också dela ut sådana.

Sinevia Ribeiro instämmer.

- Vi måste tänka på vad det är som bygger normer. Det måste var och en fundera på – också i sitt eget liv.

Samtidigt är Sinevia Ribeiro kritisk till mycket av det förändringsarbete som görs i kommuner och landsting.

- Det sätts många mål lokalt. Men de följs inte upp.

Maria Arnholms ansvar

En man i publiken, som varit mycket i vården som anhörig, anser att det stora ansvaret ligger på politiker, som Maria Arnholm.

- Det handlar om löner, löner och löner och att ingen över huvud taget lyssnar på personalen i vården.
Skulle jag bli behandlad som de skulle jag inte känna minsta lilla attraktion till yrket.

Maria Arnholm svarade att det finns en övertro på vad politikerna kan göra.

- Vi kan bara lagstifta om det som är rimligt och möjligt att få igenom.

Det som Maria Arnholm kan tänka sig att diskuteras som ett steg mot högre löner, är ett utökat lönespann så att specialsjuksköterskor kan tjäna mer. Det vill säga samma system som
skapats för lärarna.

FOTNOT: Seminariet arrangerades av Norden i Fokus och NIKK, Nordisk kunskap om kön.