Oqdwnwemqtrse4elglkq
Zlrrpd1wos3ypgez0kgz Kckyx1hnvuzja9bkjzgs

Policies and measures for speeding up labour market integration of refugees in the Nordic region

Pressmeddelanden   •   Jan 18, 2018 11:40 CET

It takes on average five to ten years for a refugee to get work in the Nordic countries. Since the countries show both differences and similarities in migration policies and practical solutions, the question is how we can learn from each other. This report is the result of a comparative study of policies and measures in place in the countries for achieving more efficient labour market integration.

Media no image

Den nordiska paradoxen i nytt ljus

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2017 12:59 CET

Den nordiska välfärdsmodellen är starkt kopplad till jämlikhet. Att hälsan är mer ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper i Norden än i många länder med mindre utvecklade välfärdssystem har därför förbryllat såväl forskare som politiker och beslutsfattare. Johan Mackenbach, folkhälsoforskare från Erasmus MC i Rotterdam, har myntat uttrycket ”den nordiska paradoxen” för att beskriva situationen. Mackenbach anser emellertid att hans forskning ibland har feltolkats: den nordiska välfärdsmodellen minskar ojämlikhet i hälsa. Utan det generösa välfärdssystemet hade klyftan varit ännu större, säger han.

Det nordiska välfärdssystemet har varit en förebild för många folkhälsoforskare. Det faktum att hälsoskillnader utifrån socioekonomisk position har ökat över tid har lett till visst tvivel om den nordiska modellens effektivitet. Men Johan Mackenbach säger att resultaten av hans forskning måste tolkas med stor försiktighet.

– Det är uppenbart att de nordiska välfärdssystemen minskar ojämlikhet i inkomst och andra materiella faktorer vilket gör hälsan mindre ojämlik än den annars skulle ha varit. Detta förklarar förmodligen också varför ojämlikhet i hälsa är starkare kopplat till utbildning än till inkomst i Norden.

Alkoholens och tobakens roll

Det finns andra faktorer som genererar stor ojämlikhet i hälsa i Norden, trots ländernas välutvecklade välfärdssystem. Mest framträdande är rökning och överdriven alkoholkonsumtion, som bidrar till stora hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper.

Mackenbach konstaterar att det dock finns ett intressant undantag från den allmänna bilden. Svenska män verkar vara skyddade från den nordiska paradoxen: de socioekonomiska skillnaderna i dödlighet bland svenska män är mindre än i de övriga nordiska länderna, och även i många andra västeuropeiska länder. En möjlig förklaring, säger Mackenbach, är den mer omfattande användningen av snus än cigaretter bland svenska män med låg utbildning.

Absolut och relativ ojämlikhet

En aspekt, som också måste beaktas i diskussionen om jämlik hälsa i Norden, är att den ökande skillnaden i dödstal har sin grund i att dödligheten inte minskar i samma takt i alla socioekonomiska grupper. Dödligheten sjunker alltså i alla grupper, men minskningen har varit proportionellt större i de högre socioekonomiska grupperna än i de lägre. Eftersom de nordiska länderna ofta ligger före andra västeuropeiska länder när det gäller minskad dödlighet, förklarar detta också en del av den nordiska paradoxen.

Enligt Mackenbach borde vi fokusera på absolut ojämlikhet i stället för relativ ojämlikhet.Mackenbach förklarar att han i sin forskning har funnit mycket få exempel på att den relativa ojämlikheten i hälsa minskar: relativa ojämlikheter tenderar att öka över tiden, för när frekvensen av hälsoproblem minskar är minskningen procentuellt större i de högre socioekonomiska grupperna.

Mackenbach säger att det här är olyckligt, men den goda nyheten är att bilden ser annorlunda ut när det gäller absolut ojämlikhet i hälsa. Här ser vi ofta minskande ojämlikhet eftersom den absoluta nedgången av hälsoproblem är större i grupper med lägre socioekonomisk status.

– Enligt min mening är absolut ojämlikhet viktigare än relativ ojämlikhet, eftersom absolut ojämlikhet styr de höga sjukdomstalen och frekvensen av för tidiga dödsfall bland lägre socioekonomiska grupper, säger Mackenbach.

Utbyggnad av utbildning en nyckelfaktor

När vi studerar hur hälsan utvecklar sig i olika sociala grupper blir det tydligt att alla inte har dragit nytta av den positiva samhällsutvecklingen i lika stor utsträckning. Det är inte helt lätt att förklara varför, säger Johan Mackenbach, men menar att utbildningssystemet spelar en nyckelroll. En stor del av befolkningen i Norden har en hög utbildningsnivå, vilket har lett till en högkvalificerad och konkurrenskraftig arbetsmarknad som erbjuder många möjligheter för de välutbildade, men färre för dem med lägre utbildning.

Samtidigt har samhället blivit mer individualiserat och sekulärt, familjen och kyrkan utövar inte längre samma slags sociala kontroll som tidigare. Detta kan delvis förklara varför skador från alkohol och tobak i hög grad bidrar till ojämlik hälsa i Norden. Ojämlikhet i dödlighet som har samband med alkohol och tobak är ofta överraskande stor – särskilt i Norge och Danmark, och i synnerhet bland kvinnor.

Vad ska vi göra?

Eftersom ojämlikhetsmönstren tycks vara självförstärkande måste åtgärder vidtas för att förhindra att klyftorna mellan socioekonomiska grupper ökar ytterligare.Mackenbach säger att det inte finns något enkelt svar på hur situationen ska bemötas, men pekar ut hälso- och sjukvården som ytterligare en nyckelkomponent vid sidan av utbildningssystemet. Han menar att samhället måste ta ansvar för att hälsovårdens resurser används där de behövs mest.

– Vi vet att människor från lägre socioekonomiska grupper drar mindre nytta av förbättringar inom vården och av förebyggande åtgärder, bland annat på grund av högre komorbiditet, lägre hälsomedvetenhet och sämre följsamhet vid behandlingar. Om målet är att få liknande resultat av medicinska insatser, oavsett patientens socioekonomiska ställning, bör man göra större ansträngningar när det gäller patienter från lägre socioekonomiska grupper. Det räcker inte med lika tillgång och lika behandling – vi behöver göra mer, säger Mackenbach.

En annan sak som Mackenbach tar upp är alkohol- och tobakspolitiken.

– Det är mycket viktigt för de nordiska länderna att ha en politik som beaktar att alkohol och tobak slår hårdare mot socioekonomiskt svaga grupper. Att höja priserna genom skatter är viktigt – om nödvändigt även genom att övertyga resten av EU att omfamna de nordiska prisnivåerna – liksom att erbjuda program för att hjälpa människor att sluta röka och missbruka alkohol.

Nordiska frivilligorganisationer inom folkhälsa och Nordens välfärdscenters folkhälsoarena arrangerade ett seminarium om den nordiska välfärdsmodellen i samband med den Europeiska folkhälsokonferensen i Stockholm i november 2017. Professor Johan Mackenbach var huvudtalare.

Fakta om Johan Mackenbach

Johan Mackenbach är professor i folkhälsa och ordförande för institutionen för folkhälsa vid Erasmus MC, University Medical Center Rotterdam, Nederländerna. Hans forskningsområde är social epidemiologi, medicinsk demografi och hälsopolitik.

Johan Mackenbach har bidragit väsentligt till arbetet med att beskriva, följa upp och analysera ojämlikheter i hälsa. Han och hans kollegor har uppmärksammat den högre risken för dålig hälsa bland lägre socioekonomiska grupper i nästan alla europeiska länder, inte bara i fråga om dödlighet och morbiditet, utan också när det gäller människors subjektiva bedömning av hälsan.

Johan Mackenbach har även aktivt engagerat sig i utbytet mellan områdena forskning och politik, bland annat som medlem av Nederländska hälsorådet och Rådet för hälsa och samhälle.

Läs mer om Johan Mackenbachs forskning

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.

​Den nordiska välfärdsmodellen är starkt kopplad till jämlikhet. Att hälsan är mer ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper i Norden än i många länder med mindre utvecklade välfärdssystem har därför förbryllat såväl forskare som politiker och beslutsfattare. Johan Mackenbach, folkhälsoforskare från Erasmus MC i Rotterdam, har myntat uttrycket ”den nordiska paradoxen”.

Läs vidare »
Media no image

Nytt projekt om ändrade dryckesvanor i Norden

Pressmeddelanden   •   Dec 14, 2017 09:31 CET

Dagens tonåringar dricker mindre medan äldre dricker allt mer jämfört med tidigare generationer. Nordens välfärdscenters projekt ”Dryckesvanor bland unga och äldre i Norden” granskar alkoholkonsumtionen bland 14-25-åringar och inom äldrevården.

- Syftet med projektet är att presentera framtidsutsikter och utmaningar gällande ändrade dryckesvanor och deras konsekvenser på olika plan i samhället. Vi ska också ta reda på var stärkta insatser och förebyggning behövs i framtiden. En viktig aspekt är att belysa eventuella likheter och olikheter i de nordiska länderna och orsakerna till dessa, berättar Nordens välfärdscenters projektledare Yaira Obstbaum-Federley.

Ett annat viktigt mål är att hitta kunskapsluckor och viktiga teman som framtida forskning borde ta upp i en nordisk kontext när det gäller dryckesvanor bland unga och äldre.

- Nyckelfrågor gällande ungas drickande är bland annat om trenden är likadan i alla nordiska länder, vilka faktorer som inverkar på den minskade konsumtionen och huruvida alla unga dricker mindre eller om några är mer utsatta än andra, säger Obstbaum-Federley.

Alkoholkonsumtion inom äldrevården

När det gäller äldre och alkohol kommer forskarna särskilt att studera alkohol inom ramen för äldrevården både i hem och i äldreboenden.

- De äldre utgör en växande del av våra nordiska länders befolkning och vi vet att i jämförelse med tidigare generationer dricker dagens äldre mera vilket sannolikt också kommer att leda till flera fall av problembruk av alkohol. Vi vill lyfta fram den kunskap om äldrevården och alkohol som finns idag, inte minst för att stöda de professionella som i sitt dagliga arbete stöter på alkoholproblem bland äldre, berättar projektledare Nina Karlsson.

Trots de problem som alkoholen medför är de äldre en heterogen grupp som är svår att definiera enligt ålder.

- Äldre med hälsoproblem finns i flera åldersgrupper och vi vet att alkoholen blir särskilt problematisk i fall där personens hälsa sviktar. Samtidigt ser vi att andra äldre upp till en rätt hög ålder kan ha tämligen god hälsa och då kan alkohol också få positiva effekter, till exempel som en del av trevlig samvaro eller en fest, konstaterar Karlsson.

Projektet genomförs i samarbete med en expertgrupp bestående av nordiska forskare. Resultaten presenteras i samband med Nordiska alkohol- och drogforskardagarna (NADRA) i Oslo, hösten 2018.

Läs mer om projektet Dryckesvanor bland unga och äldre i Norden.

Projektet utförs inom ramen för den Nordiska folkhälsoarenan.

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.

Dagens tonåringar dricker mindre medan äldre dricker allt mer jämfört med tidigare generationer. Nordens välfärdscenters projekt ”Dryckesvanor bland unga och äldre i Norden” granskar alkoholkonsumtionen bland 14-25-åringar och inom äldrevården.

Läs vidare »
J9xypudll8owlifrs2qp

Nu ska tillgänglighet bli lika självklart som jämställdhet

Pressmeddelanden   •   Dec 12, 2017 11:18 CET

I Norden ska ingen lämnas utanför och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska bli lika självklart som jämställdhet mellan könen. Det menar Maria Montefusco som leder arbetet med Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Ett råd som ska stärka de nordiska ländernas samarbete om funktionshinder.

Media no image

”Välfärden får inte bli beroende av problemspelare”

Pressmeddelanden   •   Nov 30, 2017 07:45 CET

I de flesta samhällen styrs vinsten från spelindustrin till allmännyttiga ändamål. Men hur stor är risken att ideella föreningar och organisationer blir beroende av spelintäkter? Kan organisationerna i värsta fall börja förespråka spelande för att trygga sina inkomster? – Vår välfärd får inte bli beroende av folks spelbeteende, säger forskare i en intervju för webbplatsen PopNAD.com.

Alla sätt att kanalisera spelintäkter till civilsamhället innebär olika risker, men det finns knappt med forskning om vilka följderna kan vara. Forskartrion Michael Egerer, Veera Kankainen och Matilda Hellman vid Centret för forskning i beroenden, kontroll och styre (CEACG) vid Helsingfors universitet har försökt råda bot på det här.

De har intervjuat drygt 13 representanter för olika samhälleliga organisationer i Finland om hur de ser på finansieringssystemet och finansiärernas roll. Organisationerna är verksamma inom bland annat välfärd, ungdomsarbete och idrott.

– Organisationerna verkar inte vara medvetna om hur mycket problem spelandet kan leda till. De gjorde till exempel ingen skillnad mellan att ta emot pengar från de mer skadliga spelautomaterna, än från andra spel, säger Michael Egerer, doktor i samhällsvetenskap.

Helgar ändamålen medlen?

Penningspelandet är en stor inkomstkälla för den finska staten. Med hjälp av spelintäkterna finansieras en stor del av verksamheten inom idrott, kultur, vetenskap och social välfärd. Ett vanligt sätt att berättiga det statliga spelmonopolet är att hänvisa till att pengarna går till ett gott ändamål, och att man har större kontroll över riskerna. Men frågan är i hur stor utsträckning ändamålen helgar medlen.

Finländarna förlorar omkring två miljarder euro om året på spelbolaget Veikkaus olika spel. Forskning visar att en märkbar del av de här pengarna härstammar från en liten grupp personer. Den här lilla gruppen består till stor del av fattiga personer samt psykiskt eller fysiskt sjuka personer som också lider av andra beroenden. Det säger sociologiprofessorn Pekka Sulkunen vid Helsingfors universitet till den finska dagstidningen Helsingin Sanomat.

Enligt honom är spelautomaterna de värsta bovarna, eftersom de finns på vardagliga platser så som butiker och kiosker, och därför är så gott som omöjliga att undvika. I Finland finns uppskattningsvis omkring 100 000 personer med spelproblem.

Nu har man också på ministerhåll fått upp ögonen för problematiken kring spelautomaterna. Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) och inrikesminister Paula Risikko (Saml) är överens om att det behövs nya åtgärder för att råda bot på spelproblemen. Ministrarna föreslår till exempel att man skulle stifta striktare lagar om var spelautomaterna får placeras. Som det är nu är enbart antalet spelautomater begränsat i lag.

Läs hela artikeln på PopNAD.com

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.

I de flesta samhällen styrs vinsten från spelindustrin till allmännyttiga ändamål. Men hur stor är risken att ideella föreningar och organisationer blir beroende av spelintäkter? Kan organisationerna i värsta fall börja förespråka spelande för att trygga sina inkomster? – Vår välfärd får inte bli beroende av folks spelbeteende, säger forskare i en intervju för webbplatsen PopNAD.com.

Läs vidare »
Betehcgue0lsgpx3mqwo

Snabbare väg från flykting till arbetstagare - Nordiska erfarenheter

Pressmeddelanden   •   Nov 23, 2017 16:41 CET

Det tar i genomsnitt sju år innan nyanlända får fotfäste på arbetsmarknaden. Att korta ner den här tiden och ta bättre vara på de nyanländas kompetens är en av de nordiska samhällenas viktigaste och också mest prioriterade uppgifter. Det konstaterades vid en konferensen arrangerad av Nordens välfärdscenter i samarbete ned Nordregio och Nordiska ministerrådets informationskontor.

Media no image

Sverige ser slutet för spelmonopolet

Pressmeddelanden   •   Nov 23, 2017 10:01 CET

Sverige planerar att konkurrensutsätta delar av spelmarknaden genom att införa ett licenssystem. Forskarna är ändå skeptiska till att det kommer att minska mängden spelreklam eller tillgängligheten till spel, som vissa hade hoppats på, rapporterar popNAD.com. För spelandets del gäller nämligen samma sanning som för alkohol – ökad tillgänglighet ger mer problem, visar forskning.

Den politiska debatten har varit lång och pågått de senaste årtiondena. Även om åsikterna går isär om hur spelmarknaden borde omregleras, är alla politiska partier ändå överens om att striktare regler behövs.

Samtidigt är svenskarna trötta på att bli överösta med spelreklam och marknadens rykte är rekorddåligt, säger Jenny Cisneros Örnberg, föreståndare för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, vid Stockholms universitet.

– Om man är cynisk så kan man säga att det finns ett ekonomiskt intresse att få in skattemedel. Men med tanke på konsumentskyddet är det bättre att man har de utländska bolagen under ett svenskt regleringsparaply, där de måste anpassa sig till svenska regler.

I samma veva är det underförstått att man inte kan ha alltför strikt regelverk eller för höga skattesatser för då kommer inte de utländska bolagen att vilja ansöka om licens, säger hon.

Samtidigt som utländska olicensierade bolag har ökat sin marknadsandel, sjunker den för statliga Svenska Spel, även om marknaden också växer något. De utländska spelbolagen är till exempel redan uppe i över 50 procent av nätmarknaden. Totalt omsatte den svenska spelmarknaden 22 miljarder kronor efter utbetalda vinster i fjol.

Tajt tidtabell

En utredning om spelregleringen överlämnades till Sveriges civilminister Ardalan Shekarabi i våras. Enligt förslaget ska Sverige avveckla spelmonopolet och övergå till ett licenssystem från och med början av 2019.

Ledorden för de nya spellagarna är ett högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Den svenska spelmarknaden skulle delas in i tre sektioner: en exklusivt för staten, en för ideella organisationer och en för alla spelbolag som möter de krav som ställs. Staten skulle på sin avgränsade del av marknaden få driva landbaserade kasinon och värdeautomater.

Det allmännyttiga föreningslivet för fortsättningsvis bedriva lotteriverksamhet och landbaserad bingo. Den tredje, licensbaserade sektorn, bildar en konkurrensutsatt del av marknaden där man får erbjuda kasinospel, vadhållning, poker och bingo online. Även landbaserad sportvadhållning och hästvadhållning kommer att ingå i den konkurrensutsatta delen. Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) föreslås inte längre ha monopol på vadhållning på hästar.

Jenny Cisneros Örnberg har tillsammans med docent Jörgen Hettne skrivit ett kapitel om vilka utmaningar omregleringen innebär i förhållande till rådande EU-lagstiftning. Vissa punkter i förslaget kan stå i strid med den EU-reglering som nu gäller, vilket kan ta mer än ett år att lösa, säger hon.

Beskattningen är en sådan fråga. I Sverige är nämligen ideella organisationer skattebefriade, medan utländska aktörer som vill etablera sig på svenska marknaden föreslås betala lotteriskatt på 18 procent. Frågan är därmed om de allmännyttiga föreningarna får en fördel i sin position tack vare skattebefrielsen, och om den kan tolkas som ett dolt statsbidrag enligt rådande EU-lagstiftning.

– Är det ett problem att man ger olika skattenivåer mellan de olika marknaderna? Vi, forskarna, tror inte det, eftersom de ideella organisationer och kommersiella bolag ska ha olika syften med sina verksamheter, men det kan ta tid att få detta bekräftat, konstaterar Cisneros Örnberg.

Läs hela artikeln på popNAD.com!

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.

Sverige planerar att konkurrensutsätta delar av spelmarknaden genom att införa ett licenssystem. Forskarna är ändå skeptiska till att det kommer att minska mängden spelreklam eller tillgängligheten till spel, som vissa hade hoppats på, rapporterar popNAD.com. För spelandets del gäller nämligen samma sanning som för alkohol – ökad tillgänglighet ger mer problem, visar forskning.

Läs vidare »
Media no image

Nordborna och penningspel

Pressmeddelanden   •   Nov 20, 2017 08:49 CET

De nordiska länderna har valt olika vägar då det kommer till spelpolitik. Danmark gick in för ett licensbaserat system för spelmarknaden 2012 och i Sverige kommer spelmonopolet sannolikt att ersättas av ett licenssystem från och med 2019. I Norge står spelmonopolet än så länge stabilt, likaså i Finland där tre monopolföretag slogs samman till en stor operatör i början av året. Island har ett system någonstans mitt emellan.

Den isländska staten har inget statligt spelbolag. I stället begränsas all gamblingaktivitet till icke-statliga institutioner och välgörenhetsorganisationer med licens.

Också i en europeisk kontext börjar spelmonopolen vara få. Förutom Finland och Norge (samt Sverige men där ändras situationen inom en snar framtid) är det enbart Luxemburg som har monopol på alla penningspel.

I Sverige har spelbolag utan licens tagit över mer än 50 procent av spelmarknaden och det är en av orsakerna till varför landet vill gå över till ett licensbaserat system. I Norge är andelen mycket mindre men även om antalet norska spelare på den oreglerade marknaden inte ökar så spenderar de mer pengar än förr.

Nordisk karta överspelmonopol i Norden

Mellan 60-80 procent av nordborna uppger att de spelat någon form av penningspel minst en gång under en 12 månaders period. Finländarna är även i internationella mått mätt ett ivrigt spelfolk. År 2015 hade hela 80 procent spelat minst en gång under det senaste året.

Grafik över hur stor andel av nordborna som spelat penningspel under en 12 månaders period

Lotto och olika lotterier är de populäraste spelen i de nordiska länderna. I Finland är spelautomater, som finns tillgängliga i exempelvis mataffärer och på bensinstationer, särskilt populära.

Infografik över populäraste spelen i Norden

I Danmark motiverades slopandet av spelmonopolet bland annat med att man ville skydda konsumenterna från den olagliga spelmarknaden som hade uppstått i och med spel på nätet. Statistiken efter förändringen visar att en aning större andel lider av spelproblem men att andelen pengar som konsumenterna spenderar på spel är den samma.

Spelmissbruk uppmärksammas allt mer i de nordiska länderna. I Sverige ändras exempelvis socialtjänstlagen från och med årsskiftet så att kommunernas socialnämnder i större utsträckning ska arbeta med spelmissbruk på samma sätt som med alkohol- och drogberoende.

Mellan två till tre procent av de som spelar i Norden har spelproblem, antingen ett riskfyllt spelbeteende eller spelmissbruk.

Infografik över spelproblem

Källor: Islands universitet, Spillemyndigheden, det Nationale Forskningscenter for Velfærd, Lotteriinspektionen, Institutet för hälsa och välfärd, Universitetet i Bergen.

Nordens välfärdscenter arrangerade en internationell konferens om gambling i Helsingfors 6- 7 november 2017 och där presenterades bland annat en översikt om spelpolitiken i Norden.
1st Gambling Policy Conference: Global Prospects, Nordic Perspectives

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.

​De nordiska länderna har valt olika vägar då det kommer till spelpolitik. Danmark gick in för ett licensbaserat system för spelmarknaden 2012 och i Sverige kommer spelmonopolet sannolikt att ersättas av ett licenssystem från och med 2019. I Norge står spelmonopolet än så länge stabilt, likaså i Finland där tre monopolföretag slogs samman till en stor operatör i början av året.

Läs vidare »
Media no image

Ökad tillgänglighet ger mer skador – också då det gäller penningspel

Pressmeddelanden   •   Nov 17, 2017 13:24 CET

De skador som uppstår till följd av penningspel kan regleras genom att minska tillgängligheten på spel, det här enligt forskaren Ingeborg Rossow som deltog i den internationella penningspelskonferens som hölls i Helsingfors i början av november.

Närmare 120 experter inom penningspel samlades i Helsingfors då konferensen 1st Gambling Policy Conference: Global Prospects, Nordic Perspectives gick av stapeln. Under en av sessionerna presenterades delar av boken Setting Limits. Gambling, Science and Public Policy som ges ut på Oxford University Press nästa år.

En av skribenterna är Ingeborg Rossow, forskare vid Folkehelseinstitutet i Norge, som visar på sambandet mellan tillgänglighet och penningspelsrelaterade skador.

Enligt Rossow är skadepanoramat komplext och komplicerat.

– Överdrivet spelande kan leda till olika ekonomiska problem. Den som spelar tar kanske lån eller försnillar för att betala spelandet, använder familjemedlemmarnas kreditkort eller liknande. I värsta fall kan det gå så långt att spelaren måste sälja sin bostad eller går i privat konkurs.

Problemspelande är också knutet till kriminalitet, till exempel i de fall då spelaren försnillar för att kunna betala spelskulder.

– Det uppstår också olika familjemässiga problem. Den som har ett spelproblem har fokus på helt andra saker än familjen och har mindre tid för barn och partner. Partnern kan ge uttryck för lättnad då det visar sig att det var ett spelproblem och inte otrohet som var orsak till frånvaro eller lögner. Ibland leder spelproblem till skilsmässa. Frustration knutet till spelproblem kan också leda till både verbal och fysisk aggressivitet.

Mental hälsa och rusmedelsbruk

De som spelar mycket penningspel har ofta sämre mental hälsa, de använder rusmedel i högre grad och har större grad av suicidal problematik.

– Om det här är förorsakat av spelproblemen eller av andra förhållanden som har betydelse för att man kom in i en eskalerande spelkarriär – det kan vi inte veta säkert. Det här är väldigt svårt att undersöka på ett bra sätt i observationsstudier, som ju är det som vi är tvungna att använda på det här fältet.

Skadorna gäller inte bara på individnivå utan också samhället i stort.

– Det blir kostnader för samhället. Det pratas ofta om gambling som en regressiv beskattning, det är de fattigaste som betalar mest, eftersom det är de som spelar mest, och då spelvinsterna går samhället till godo blir det en ond spiral. Det drabbar dem med sämst förutsättningar hårdast.

Effekterna intressanta

Inom penningspelforskningen har forskare i flera studier utgått från totalkonsumtionsmodellen. De här studierna visar att det finns ett samband mellan det totala spelandet i en befolkning och hur många som spelar väldigt mycket eller har ett penningspelproblem. Studierna ger därför stöd för att penningspelskador kan regleras genom att påverka totalkonsumtionen av spel.

Läs hela artikeln på popNAD.com!

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsoområdet.

De skador som uppstår till följd av penningspel kan regleras genom att minska tillgängligheten på spel, det här enligt forskaren Ingeborg Rossow som deltog i den internationella penningspelskonferens som hölls i Helsingfors i början av november.

Läs vidare »
E5qwhwfm0rqhjppgmptf

”Det finns inte endast ett svar på varför unga dricker mindre”

Pressmeddelanden   •   Nov 17, 2017 08:50 CET

– Det är lite naivt att tro att vi ska hitta ett svar på frågan om varför unga dricker mindre, säger alkoholforskaren Jonas Raninen från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, under popNAD:s seminarium om ungas dryckesvanor. – Vad är det som vi inte klarar av att se, frågar i sin tur forskaren Hilde Pape från Folkehelseinstituttet.

Bilder & Videor 1 bild, 7 videor

Kontaktpersoner 7 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationschef
  • judit.hadnagy@nordicwelfare.org
  • +46 70 605 5681

Om Nordens välfärdscenter

Nordiskt samarbete inom det sociala området

Nordens välfärdscenter (NVC) är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsosektorn. Nordens välfärdscenter utvecklar den nordiska välfärdsmodellen och rättar sin verksamhet efter de utmaningar som det nordiska välfärdssamhället står inför.

Vi arbetar bland annat med barn- och äldrefrågor, integration, folkhälsa, funktionshinderfrågor och välfärdsteknologi.