Bmn9ifacplxrerumej75
Stagfeekyzymgtlpz2wb O4ztbwsaa0sf54ocacql

Bristande myndighetssamarbeten skapar problem för utsatta ungdomar

Pressmeddelanden   •   Sep 12, 2016 09:10 CEST

Unga med psykisk ohälsa får inte den hjälp de behöver på grund av bristande samarbeten mellan olika myndigheter. Det visar en ny rapport från Nordens Välfärdscenter.

E9srcqnesnnhjudy5quf

Dolda alkoholproblem måste uppmärksammas på sjukhus

Pressmeddelanden   •   Sep 22, 2016 10:32 CEST

Norsk forskning visar att bara en femtedel av de alkoholrelaterade problemen uppmärksammas inom social- eller hälsovården. Stavanger universitetssjukhus i Norge har sedan 2010 anställt två alkohol- och drogsjuksköterskor med en enda uppgift – att diskutera riskfyllt alkohol- och narkotikabruk med patienter. På sju år har antalet samtal ökat tiofaldigt.

Frzwlwx7maung88xfb4y

Hur påverkas du av andras drickande?

Pressmeddelanden   •   Sep 21, 2016 12:47 CEST

I de nordiska länderna löper unga, kvinnor, ensamstående och personer boende i storstadsområden större risk att skadas av andras drickande. Det är ett av resultaten som forskarnätverket H20 Nordic kommit fram till. Den nya publikationen ”The ripple effect of alcohol – Consequences beyond the drinker” beskriver nätverkets viktigaste forskningsresultat.

Media no image

Droganvändare värda både skadereduktion och drogfrihet

Pressmeddelanden   •   Sep 07, 2016 14:15 CEST

- Att minska skadorna som droganvändning medför och samtidigt arbeta för drogfrihet bör inte utesluta varandra inom missbruksvården. I stället behövs ett progressivt samarbete mellan de två metoderna, konstaterade professor Alex Stevens från University of Kent under de Nordiska alkohol- och drogforskardagarna (NADRA) i Helsingfors 31.8-2.9 2016.

Till skadereduktion (eng. harm reduction) hör bland annat att informera om tryggt användande av droger, substitutionsbehandling av opioidberoende, användning av läkemedlet Naloxon vid överdosering och heroinvård för heroinmissbrukare. Dessa metoder har stött på stort motstånd bland dem som förespråkar drogfrihet (eng. recovery).

- Eftersom skadereduktion är ett så pass kontroversiellt tillvägagångssätt behövs starka evidensbaserade bevis. Faktum är att man med skadereduktion sparar mer pengar än det går åt, säger Stevens.

Forskning gällande skadereduktion visar att personer med ett allvarligt drogmissbruk engagerar sig mer och stannar längre i vård, antalet HIV-smittor och övriga infektioner minskar, likaså kriminalitet och drogrelaterade dödsfall.

- Det enda sättet skadereduktion möjligtvis förlänger drogsmissbruk är genom att förlänga livet på de personer som missbrukar, poängterar Stevens.

Till nackdelarna med skadereduktion hör enligt Stevens bland annat att läkemedel inom substitutionsbehandlingen hamnar i fel händer, en del drogmissbrukare blir mindre motiverade att göra en livsstilsförändring och får inte tillräckligt stöd för att sluta använda droger.

Gällande recoverymetoden, vars mål är drogfrihet, visar undersökningar att de flesta människor inom missbruksvården vill avstå från droger helt och att majoriteten av befolkningen understöder den metoden framom skadereduktion.

- Vissa argumenterar att resurserna inom den läkemedelsassisterade behandlingen av opiatberoende borde överföras till de tjänster som arbetar för drogfrihet. Det är inte alls ofarligt att omfördela resurserna så. I synnerhet på grund av stigande dödssiffror bland opiatberoende som inte deltar i läkemedelsassisterad behandling.

Enligt Stevens tenderar de moraliska värderingarna att skiljas mellan dem som förespråkar skadereduktion och de som anser att drogfrihet är det enda sättet. Anhängare av skadereduktion är oftare ”liberaler” som tror på den individuella friheten. De som förespråkar drogfrihet är sannolikt oftare ”konservativa” som värdesätter auktoriteter och lojalitet. Stevens påpekar ändå att det finns likheter. De två metoderna syftar till att förebygga skador hos medmänniskorna och den värdegrunden är gemensam för både liberaler och konservativa.

- Det är viktigt att båda tillvägagångssätten fokuserar på droganvändares rättigheter att själva definiera hur de kan uppnå bästa resultat och att de erbjuds rätt sorts läkemedel, boende, sysselsättning och kamratstöd.

- För att kunna sammanföra de två metoderna skulle de som förespråkar drogfrihet vara tvungna att acceptera fortsatt droganvändning som en del av återhämtningen för en del av brukarna. Anhängarna av skadereduktion skulle i sin tur vara tvungna att acceptera total avhållsamhet från droger som ett mål värt att sträva efter, sammanfattar Stevens.

Nordens Välfärdscenter, NVC, är en institution under Nordiska ministerrådet.

- Att minska skadorna som droganvändning medför och samtidigt arbeta för drogfrihet bör inte utesluta varandra inom missbruksvården. I stället behövs ett progressivt samarbete mellan de två metoderna, konstaterade professor Alex Stevens från University of Kent under de Nordiska alkohol- och drogforskardagarna (NADRA) i Helsingfors 31.8-2.9 2016.

Läs vidare »
Fl4xtx4qgbsxcq14xjfx

En lyckad upphandling förutsätter samverkan med brukare och klienter

Pressmeddelanden   •   Aug 10, 2016 09:02 CEST

Nordens Välfärdscenters nya rapport Upphandling av missbruksvård i Norden utreder styrning, praxis och erfarenheter gällande upphandling av missbrukstjänster i de nordiska länderna. I utredningen betonas att upphandling inte är det samma som konkurrensutsättning. En lyckad upphandling av missbruksvård förutsätter branschövergripande kompetens, gott ledarskap och samarbetsvilja.

Roaizd3man13mtystkz7

Kartlägger nordiska mottagningssystem för ensamkommande

Pressmeddelanden   •   Jul 13, 2016 09:43 CEST

Ensamkommande flyktingbarn fortsätter att komma till de nordiska länderna, även om flödet mattats av något sedan 2015. Sverige är fortfarande det land som tar emot flest unga. I Nordens Välfärdscenters projekt om ensamkommande kartläggs hur mottagandet och omhändertagandet ser ut i de olika nordiska länderna.

Rluw97hzrc8qx3zc4lva

Våld mot funktionsnedsatta oroväckande vanligt

Pressmeddelanden   •   Jul 11, 2016 15:51 CEST

Människor med funktionsnedsättning drabbas av våld i större utsträckning än andra. Trots det förblir våldet ofta osynligt och de utsatta offren får inte tillräckligt med hjälp och stöd. En nordisk expertgrupp föreslår fördjupat samarbete mellan länderna för att bryta tabut kring temat, lyfta frågan till högre politisk nivå samt stärka forskningen på området.

Ulnlait0qmzijojobwdk

Ungas hälsa viktig nordisk folkhälsosatsning

Nyheter   •   Jul 11, 2016 13:56 CEST

”Allt vi gör inom det nordiska samarbetet ska genomsyras av barns och ungas intressen och rättigheter. Länderna inom Norden kan bli bättre på att lära av varandra och vi kan samverka mer med civilsamhällets organisationer.” Så sammanfattade Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, en av de nordiska debatterna i Almedalen.

Rtt6ridi5mgvgjp6bzrn

Lär av goda exempel i grannländerna

Nyheter   •   Jul 11, 2016 12:02 CEST

– Rikspolitiker måste våga ge landstings- och kommunpolitiker direktiv att förbättra demensvården genom att lära av lokala och nordiska framgångar, sa Ålands socialminister Wille Valve under ett seminarium om demens i Almedalen.

Media no image

Almedalen: Nya samarbetsformer för att hjälpa unga med psykisk ohälsa

Pressmeddelanden   •   Jul 04, 2016 08:15 CEST

Unga som mår dåligt är en stor folkhälsoutmaning i hela Norden. Hjälp- och stödinsatser görs både inom den offentliga välfärden och i civila organisationer. I Danmark är det mer vanligt med samarbete mellan civila organisationer och offentlig sektor än i Sverige och erfarenheterna är goda. I dag, måndagen 4 juli, diskuteras frågan i Almedalen om det danska sättet att samarbeta kan fungera i Sverige.

Nordens Välfärdscenter (en institution under Nordiska Ministerrådet) driver ett större projekt, Unga in i Norden, som fokuserar på unga mellan 16 och 29 år. Målet med projektet är att politiker och beslutsfattare ska få kunskap om vilka investeringar som krävs för att förbättra stödet för unga med psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa bland unga är ett folkhälsoproblem som ökar. I Sverige finns redan i dag samarbeten mellan brukarorganisationer och vården eller socialtjänsten. Men det är sällan aktörerna är delaktiga i varandras vardag. Det leder till att aktörerna samtidigt delar olika värderingar som de har helt olika förhållningssätt. Samarbetet är ibland produktivt och andra gånger utmanande.

I Danmark däremot samarbetar offentliganställda socionomer och psykologer med volontärer inom civila organisationer på en gemensam arena. Ett exempel är organisationen Headspace där volontärer och anställda har olika uppgifter för att lyckas. Headspace är brobyggare mellan de olika grupperna som arbetar tillsammans för att hjälpa unga som riskerar att hamna i sårbara situationer på grund av psykisk ohälsa. En framgångsfaktor är att verksamheterna har låga trösklar, till exempel genom att det är enkelt att ta kontakt och att det inte krävs diagnos för att få hjälp.

Nordens Välfärdscenter har tittat på civilsamhällets roll (i rapporten Creating Participation for Youth with Mental Health Problems) utifrån frågeställningen om civilsamhället kan komplettera – eller kanske förbättra – stödet för unga som mår dåligt.

Seminariet Kan offentlig sektor och civilsamhället tillsammans hjälpa unga som mår dåligt? hålls i Almedalen måndagen 4 juli.

Medverkande vid seminariet:

Dagfinn Høybråten, generalsekreterare, Nordiska Ministerrådet

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare Nordens Välfärdscenter

Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor

Kerstin Evelius, nationell samordnare för statens insatser inom psykisk hälsa

Nina Jürs, centerchef Headspace, Danmark

Ann Sofie Blixt, grundare och verksamhetschef, Stödorganisationen Tilia

Moderator: Tove Kjellander, barnrättskonsult, Vinkelrätt

Seminariet Kan offentlig sektor och civilsamhället tillsammans hjälpa unga som mår dåligt? är en del av Nordens dag.

Datum: 4 juli 2016

Tid: 10.00-10.45

Plats: Tavernatältet, Strandvägen 4.

Nordens Välfärdscenter är en institution under Nordiska ministerrådet.

Unga som mår dåligt är en stor folkhälsoutmaning i hela Norden. Hjälp- och stödinsatser görs både inom den offentliga välfärden och i civila organisationer. I Danmark är det mer vanligt med samarbete mellan civila organisationer och offentlig sektor än i Sverige och erfarenheterna är goda. Måndagen 4 juli diskuteras frågan i Almedalen om det danska sättet att samarbeta kan fungera i Sverige.

Läs vidare »

Bilder & Videor 1 bild, 7 videor

Kontaktpersoner 5 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationschef
  • judit.hadnryagy@minoekrdicssgtzvwelfare.ecorg
  • +46 70 605 5681

Om Nordens Välfärdscenter

Nordiskt samarbete inom det sociala området

Nordens Välfärdscenter, NVC, är en institution under Nordiska ministerrådet.

Institutionen rättar sin verksamhet efter de utmaningar som det nordiska välfärdsamhället står inför och bidrar till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen.

Arbetet syftar till att främja inkludering av utsatta grupper, likabehandling av medborgarna, social solidaritet samt tillgänglighet och kvalité i fråga om sociala tjänster.

Hur arbetar NVC?
- Arrangerar och finansierar temakonferenser och seminarier
- Systematiserar kunskap och ger stöd till utvecklingsprojekt
- Arrangerar workshops, föreläsningar samt sammanställer forskningsresultat
- Utvecklar rekommendationer och riktlinjer som bidrar till att stärka den
nordiska välfärdsmodellen
- Främjar kunskapsutbyte inom Norden, EU, Europarådet och FN