Danskarna långt borta trots Öresundsbron

Den nationella identiteten är starkare nu än någonsin. Öresundsbron förändrade inte den saken. Det framkommer i bokmässans samtal mellan antropologen Dennis Nørmark och historikern Hanne Sanders.

Norden i Fokus seminarium ”Nyfiken på grannarna – eller är de för nära?” inleddes med Öresundsbrons betydelse för mötet mellan svensk och dansk kultur.

- När bron invigdes fanns stora förhoppningar om en gemensam kultur, men så blev det inte. Danskar och svenskar är ganska olika. Vi diskar annorlunda och gör demokrati olika, men vi kan bli klokare på oss själva om vi lär känna den andre, säger historikern Hanne Sanders.

Sanders är uppvuxen i Danmark men bosatt i Sverige sedan åttiotalet. Hon har varit ledare för Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet och skrivit boken Nyfiken på Danmark: klokare på Sverige. Tillsammans med antropologen Dennis Nørmark fortsätter samtalet om kulturmötet mellan Sverige och Danmark.

Arbetskultur vid Öresundsbron

Nørmark arbetar med vägledning för internationella arbetsplatser och har skrivit boken ”Kulturforståelse for stenalderhjerne" för människor som ska arbeta med personer som inte är som de själva. Han nämner arbetsplatsolyckor i samband med bygget av Öresundsbron som konsekvenser av olika arbetskulturer:

- Ser man till statistiken för arbetsplatsolyckor i samband med att Öresundsbron byggdes så är siffran dubbelt så hög för danskarna. En svensk lyssnar till varningar och undviker farliga arbetssituationer. En dansk tänker ”du ska inte bestämma över mig. Jag måste undersöka vad det är som är så farligt”.

Förhållandet till auktoriteter är enligt honom en kulturell förklaring till statistiken för arbetsplatsolyckorna. Nørmark beskriver vidare den svenska beslutsfattningen som oerhört långsam, där målet alltid är att nå konsensus.

- Även i Danmark strävar vi mot konsensus men vi går snabbare till beslut. Här kan vi lära av varandra. Svenskarna kunde gott behöva lite beslutsamhet och danskarna skulle kunna diskutera mer.

Ökad nationell identitet

Sanders beskriver bilden från trettiotalet där svenska tidningar recenserade danska böcker och teaterföreställningar. Då beskrevs det kulturella utbudet aldrig som typiskt danskt. Svenskarna var genuint intresserade och detsamma gällde för idrotten.

- Varken kultur eller idrottsrörelsen var så nationella då, sedan försvann den rapporteringen.

När Sanders flyttade till Sverige upplevde hon ett visst ointresse. Dansken ansågs vara trevlig, man satt och drack öl i Nyhavn men i övrigt brydde man sig inte, konstaterar hon. Hon menar att denna syn snabbt har förändrats.

- Danmark har på kort tid kommit att förknippas med främlingsfientlighet och vi har aldrig levt med så stark nationell identitet som nu. Vi skulle behöva bli mer nyfikna på den andre för att lära oss mer om oss själva.

Omdefiniera bilden av varandra

Författarna bjöd på ett engagerande samtal där många instämmande kommentarer hördes från den nordiska publiken. De var båda överens om att vi blir klokare av ökat kulturellt utbyte, och Nørmark menar att närheten vi fått med Öresundsbron ändå medfört en omdefiniering av den stereotypa bilden vi har av varandra.

- Det är irriterande. Generaliseringarna fungerar inte då vi lär känna varandra. Det innebär att man måste förändra sin bild av den andre. Vi liknar svensken vilket vi har svårt för, därför gör vi svensken märkligare än den är.

Norden i Fokus är Nordiska ministerrådets informationskontor i Stockholm och arbetar för att öka intresset för och kunskapen om Norden och det officiella nordiska samarbetet. Norden i Fokus ordnar seminarier om dagsaktuella frågor inom politik, näringsliv och kultur.  Nordens Välfärdscenter, NVC, en institution under Nordiska ministerrådet, social- och hälsosektorn, är förvaltningsorgan för Norden i Fokus.