Australiensisk forskare varnar för privatiseringar

Bättre eller sämre med privat äldreomsorg? Den frågan kan nordiska forskare inte svara
säkert på. Men deras australiensiska kollega sträcker upp ett varningens finger
för att ge utökat utrymme för privata vårdbolag.

På Norra Latin i Stockholm arrangerade Norden i Fokus, tillsammans med
forskarnätverket Normacare, en hearing om privatisering av äldreomsorgen i de
nordiska länderna.

Hearingen anordnades med anledning av den unika forskarrapport om
marknadisering som Normacare nu är i slutfasen av. I alla de nordiska länderna
finns nu erfarenheter av privata inslag inom äldreomsorgen. I Sverige och
Finland har det gått längst. I Danmark finns ett starkt inslag av privatisering
inom hemtjänst, men i övrigt inte.  I Norge är i dagsläget de privata inslagen få, men frågan är het politiskt, och vid regeringsskifte kan situationen ändra sig snabbt.

I de nordiska länderna finns ännu så länge lite forskning om följderna av
privatisering, och forskarna i Normacare kan inte svara på om marknadsinslaget
lett till förbättring eller försämring. Professor Marta Szebehely berättar att i Sverige är de privata
vårdbolagen bättre på processer, såsom riskbedömning av fall och att låta
brukarna vara delaktig i genomförandeplaner. Däremot är det färre i
personalen på de privata vårdbolagen, det är flera med låg utbildning och
vanligare med timanställning.

Samband bemanning och kvalitet?

Om lägre bemanning och lägre utbildning också leder till lägre kvalitet var en
av de saker som togs upp flera gånger under hearingen. I Sverige finns idag
inga vetenskapliga belägg vare sig för bättre eller sämre kvalitet till följd
av privata entreprenörer. Samma sak gäller i de övriga nordiska länderna.

Professor Gabrielle Meagher, från Sydney University, som studerat privata vårdbolag
i engelsktalande länder, kunde däremot peka på studier som visar på negativa
följder av privata vårdbolag. När vårdgivare i USA har inspekterats har man
genomgående funnit större brister och allvarliga brister i de vinstdrivande
vårdföretagen, de vinstdrivande har också lägre personaltäthet. 

Professor Gabrielle Meagher berättar att det förekommit skandaler kring privata
vårdbolag. Dessa skandaler har lett till införande av en mängd nya regler för
hur vård ska bedrivas.

- Regelverket blir i sig ett problem. Det är så många detaljregler så att
systemet inte blir överblickbart och kraven utgår inte från någon helhetssyn.
Systemet blir dyrt, och det leder till centralisering eftersom det bara är
stora vårdkedjor som klarar av regelverket och den dokumentation som krävs,
säger Gabrielle Meagher.

Inte samma som USA

Forskarnas presentation följdes av en debatt, och där en av huvudfrågorna var
just hur vi i Norden ska se på utvecklingen i USA. Margareta B Kjellin (M)
ledamot i riksdagens socialutskott, anser inte att vi i Sverige behöver vara
oroliga för den amerikanska utvecklingen.

­- Det är inte jämförbart. Vi har en offentligt finansierad äldreomsorg.

Margareta B Kjellin menar också att i och med att vård och omsorg
konkurrensutsätts så ökar kvaliteten.

- Nu måste man fastställa kvalitetskriterier, och det är väldigt bra. Förut så
hette det att det utförs av kommunerna och därigenom så är det bra.

Henrik Borelius, VD för vårdföretaget Attendo, menar att det finns en helt
annan uppmärksamhet kring de privata vårdföretagen än kring det som görs i
offentlig regi.

- Om vi inte sköter oss blir det ett j-a liv. Om en kommun inte sköter sig
händer inte någonting.

Moderator Marianne Olsson frågade om hur han såg på att de privata
vinstdrivande alternativen har färre anställda och fler timanställda.

- Kvalitet handlar om vad man gör med tiden. Inte hur många man är. En
dimension jag vill se mer av är kvalitetsutveckling.

Paneldeltagarna var överens om att de privata aktörernas existens lett till en
diskussion om kvalitet, vilket har varit bra.

Utveckla inom offentlig sektor

Thomas Breen, norska Arbeiderpartiets hälsopolitiske talesman, menar att
utveckling av kvalitet måste göras i alla de nordiska länderna. Oavsett om det
finns privata vårdalternativ eller inte.

- Vi har valt att utveckla kvaliteten inom den offentliga omsorgen istället för
att ge plats åt privata alternativ. Vi kommer också att få ökade kostnader för
utvecklingsarbete, men vi slipper anbudsförfarande som i sig är en dyr kostnad,
sa Thomas Breen.

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO, anser att den stora frågan inte är
driftsform utan resurserna till äldreomsorgen.

- Vi har en åldrande befolkning, samtidigt som det för första gången satsas
mindre pengar på äldreomsorgen. Det är personalen som får ta den stora smällen.

I Norge är situationen annorlunda,

- Diskussionen handlar inte om hur vi ska spara, utan om hur mycket vi ska
satsa, sa Thomas Breen.

Fotnot: Normacare – står för The Nordic research network on marketisation in
eldercare. Normacare finansieras av FAS och Nordforsk, ett organ under Nordisk
ministerrådet som finansierar nordiskt forskningssamarbete och ger råd om
nordisk forskningspolitik.

Följande nordiska forskare deltog i presentationen: Tilde
Marie Bertelsen (DK), Anneli
Anttonen (FI), Mia Vabø (NO) och Marta Szebehely, (SE)