”Välfärden får inte bli beroende av problemspelare”

I de flesta samhällen styrs vinsten från spelindustrin till allmännyttiga ändamål. Men hur stor är risken att ideella föreningar och organisationer blir beroende av spelintäkter? Kan organisationerna i värsta fall börja förespråka spelande för att trygga sina inkomster? – Vår välfärd får inte bli beroende av folks spelbeteende, säger forskare i en intervju för webbplatsen PopNAD.com.

Alla sätt att kanalisera spelintäkter till civilsamhället innebär olika risker, men det finns knappt med forskning om vilka följderna kan vara. Forskartrion Michael Egerer, Veera Kankainen och Matilda Hellman vid Centret för forskning i beroenden, kontroll och styre (CEACG) vid Helsingfors universitet har försökt råda bot på det här.

De har intervjuat drygt 13 representanter för olika samhälleliga organisationer i Finland om hur de ser på finansieringssystemet och finansiärernas roll. Organisationerna är verksamma inom bland annat välfärd, ungdomsarbete och idrott.

– Organisationerna verkar inte vara medvetna om hur mycket problem spelandet kan leda till. De gjorde till exempel ingen skillnad mellan att ta emot pengar från de mer skadliga spelautomaterna, än från andra spel, säger Michael Egerer, doktor i samhällsvetenskap.

Helgar ändamålen medlen?

Penningspelandet är en stor inkomstkälla för den finska staten. Med hjälp av spelintäkterna finansieras en stor del av verksamheten inom idrott, kultur, vetenskap och social välfärd. Ett vanligt sätt att berättiga det statliga spelmonopolet är att hänvisa till att pengarna går till ett gott ändamål, och att man har större kontroll över riskerna. Men frågan är i hur stor utsträckning ändamålen helgar medlen.

Finländarna förlorar omkring två miljarder euro om året på spelbolaget Veikkaus olika spel. Forskning visar att en märkbar del av de här pengarna härstammar från en liten grupp personer. Den här lilla gruppen består till stor del av fattiga personer samt psykiskt eller fysiskt sjuka personer som också lider av andra beroenden. Det säger sociologiprofessorn Pekka Sulkunen vid Helsingfors universitet till den finska dagstidningen Helsingin Sanomat.

Enligt honom är spelautomaterna de värsta bovarna, eftersom de finns på vardagliga platser så som butiker och kiosker, och därför är så gott som omöjliga att undvika. I Finland finns uppskattningsvis omkring 100 000 personer med spelproblem.

Nu har man också på ministerhåll fått upp ögonen för problematiken kring spelautomaterna. Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) och inrikesminister Paula Risikko (Saml) är överens om att det behövs nya åtgärder för att råda bot på spelproblemen. Ministrarna föreslår till exempel att man skulle stifta striktare lagar om var spelautomaterna får placeras. Som det är nu är enbart antalet spelautomater begränsat i lag.

Läs hela artikeln på PopNAD.com