Skip to main content

Socker

Nyhet   •   Jan 01, 2017 13:03 CET

Foto: Emma Fredriksson

För 150 år sedan hade många svenskar knappt smakat socker. Idag finner vi det i alltifrån mediciner till matprodukter och smågodis. Inget annat livsmedel har en motsvarande utveckling i Sveriges historia. Men hur kommer det sig att vi blivit ett sockerälskande folk?

Utställningen Socker handlar om sockrets och sötsakernas historia i Sverige. Med en stor mängd föremål ur museets rika samlingar berättar utställningen hur sockret förvandlats från lyx till vardagsvara, från något exklusivt och välgörande till något vardagligt som är både begärligt och besvärligt. Utställningen är en lustfylld och allvarlig exposé över vår syn på sockret och hur det använts från Gustav Vasas tid till idag.

Utställningen bygger på ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Utställningen Socker visas 3 oktober 2014 – 20 september 2015.

Sockrets historia i Sverige

Vid 1800-talets mitt var det fortfarande många i Sverige som sällan åt socker. Den genomsnittliga årskonsumtionen låg på 5 kg per person. Men bara några decennier senare, på 1930-talet, förbrukade genomsnittssvensken nästan 50 kg om året. Ingen vet egentligen hur mycket socker vi äter idag eftersom flera sockersorter som livsmedelsindustrin använder inte ingår i statistiken. Klart är att socker är en del av vår vardag och är svårt att undvika ens om man försöker.

Utställningen Socker berättar kronologiskt om sockrets historia i Sverige och visar i fem olika rum hur vårt förhållande till socker förändrats: socker som medicin, för status och lyx, som vardagsmat, som ett hot och som dilemma.

Socker som medicin

Socker har en lång tradition som det älskade söta, något till tröst, lindring, njutning och bot. Rörsockret kom till Sverige som ett sällsynt och dyrbart läkemedel – något gott och välgörande. 1500- och 1600-talens läkare definierade sockret som en verksam substans. Sockret var apotekarens viktigaste vara och apoteket var dåtidens sötsaksbod. I utställningen visas delar av museets samlingar av apotekarkärl som använts för söta medikamenter och även vackert snidade träformar där man stöpte marsipan, även kallad ’hjärtsocker för sjuka’. Socker och honung användes flitigt i vården av sjuka fram till 1900. Människans ständiga längtan efter bot och tröst har bidragit till den ökande sockerkonsumtionen.

Status och lyx

På sena 1700- och 1800-talet står socker för exklusivitet, förlustelse och nöje. Socker är en statusvara som sprids till städernas framväxande borgerlighet. Sverige förbrukar lite socker jämfört med alla andra europeiska länder, men de som äter, de äter mycket.

Sockret får betydelse för umgängeslivet, man träffas på de nyinrättade konditorierna eller dukar upp i hemmet med en rad särskilda tillbehör av påkostade skålar och sockertänger. Det söta får också sociala funktioner – som belöning till snälla barn och som uppvaktning vid bröllop, begravning och dop. I utställningens konditorirum kan man titta närmare på sockerbagarens karameller och skinande silver för borgerskapets bord.

Socker som vardagsmat

På 1900-talet tillverkades socker av svenska sockerbetor. Det gav billigt socker i riklig mängd. Nu skulle sockret bli vardagsmat i ett modernare kosthåll. Näringsfysiologer intygade kalorivärdet och nya kostnormer fick spridning. Socker marknadsfördes som vårt billigaste näringsämne, en basvara för hushållet, och konsumtionen slår rekord. Nu börjar svenska folket äta närmare 50 kg per person och år. Hemkonservering var tidens ideal. Kafferep med hembakta kakor var mönstret för folkligt umgänge och boken Sju sorters kakor med svenska husmödrars egna favoritrecept blev en succé. Barnen fick upp till 20 procent av sin dagliga energi från sockret och för första gången börjar arbetarklassen äta mer socker än förmögnare hushåll i samhället.

Det hotfulla sockret

Idéer om illavarslande följder har alltid löpt i sockrets spår – svarta tänder, fetma, kärlsjukdom, omoral och dålig karaktär. Att sockret var direkt giftigt för barn upprepades i läkarböckerna fram till sekelskiftet 1900. I början av 1950-talet formulerades karies som ”vår tids största socialmedicinska problem.” Av tusen undersökta svenska män i värnpliktsåldern var bara en enda utan hål i tänderna. Folktandvården skulle från och med nu börja arbeta förebyggande. Fluorsköljning introducerades i skolorna och i hemmen skulle lördagsgodisreformen få alla barn att begränsa sötsakskonsumtionen till en dag i veckan.

Vår egen samtid präglas av larm, debatter och nya rön om sockrets risker. Hoten har ständigt hängt samman med mängden vi ätit. Med överdrift och måttlöshet. För mycket av det goda väcker reaktioner.

Överflödets dilemma i en sötare värld

Idag finns socker i överflöd. Vi har ständig tillgång till stora utbud av billiga sötvaror och sötad mat. Nya vanor samsas med äldre traditioner. Påkostade efterrätter och handgjorda praliner för fest och flärd. Lösgodis och läsk för fredagsmys i soffan och det ständiga mellanmålet i vardagen. Sötsaker för tröst och lindring, för belöning och uppvaktning. Idag är upp till 80 procent av västvärldens processade livsmedel sötade och det finns en uppsjö av olika sockersorter. Hur ska vi förhålla oss till det överflöd av sött vi har omkring oss?

För mer information

Utställningsproducent

Amanda Creutzer
08-519 545 43
amanda.creutzer@nordiskamuseet.se

Ämnesansvarig intendent

Ulrika Torell, FD
08-519 547 96
ulrika.torell@nordiskamuseet.se

Presskontakt

Lisa Liljestrand
08-519 546 74
lisa.liljestrand@nordiskamuseet.se

Pressmaterial med utställningstexter

Ladda ner (pdf)

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera