Skip to main content

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Pressmeddelande   •   Feb 12, 2013 13:46 CET

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU
Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning.
– Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB.
 
Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.
 
– Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmberg. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor.
 
Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen.
   
Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.
 
– Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren.
 
– Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort.
 
Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.
 
Det är andra gången som Norrbotniabanan AB går in med en ansökan om planeringspengar för sträckan Umeå-Dåva. Men förra året valde regeringen att inte stödja ansökan med skälen att sträckningen inte fanns med i den nationella transportplanen och att man var rädd för att föregå miljöprövningen. I år har lagen om byggande av järnväg förändrats med möjligheter att gå vidare med planeringen till och med järnvägsplanen där banans exakta dragning föreslås, innan miljöprövningen. Vidare pågår också arbetet med den nya åtgärdsplanen som sträcker sig fram till år 2025 och det finns goda chanser att sträckningen skulle kunna prioriteras.
 
– Vi fortsätter med full kraft att få igenom bygget av Norrbotniabanan, fortsätter Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB, en sträckning som kommer att öka i volym mellan 20-36% fram till 2030 men som inte ens klarar en 5 % ökning. Denna brist måste åtgärdas å det snarast, avslutar Andersson.
 
Medverkande under mötet
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Lennart Holmlund, Kommunalråd Umeå.
Anders Ågren, Kommunalråd Umeå.
 
Bakgrundsfakta

Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
  - ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform
  - tydligt markera  allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra
  projektet

Norrbotniabanegruppen
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, näringslivet samt EU. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.

Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.

Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren
Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan,
Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar.
Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.
Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.
För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige.

Vi vill frakta två.

byggnorrbotniabanan.nu

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera