"Jag tänker att det är sådant som män bör läsa" skriver Reidar Jönsson om Paris Passion

Reidar Jönsson, författare, regissör och dramatiker har läst romanen Paris Passion och han skriver så här:

"Eva Swedenmarks nya roman, Paris Passion, blev en påminnelse om min egen fyrtiotals generations långa arbeten, från slutet av sextiotalet och framåt - inte allas förstås - för frågor som kvinnors strävan efter jämlikhet i en våg av radikala protester mot USAs krig i Vietnam och känslan av att förändring är möjlig. Kärleken sades vara fri och i preventivpillrets spår följde en både smärtsam diskussion om kärlekens grund och en lycklig frihetskänsla.

Romanens Eva kommer från ett arbetarhem. Hon brinner för att skriva, resa och förändra samhället, men bär som arbetarbarn på en underlägsenhetskänsla gentemot universitetskamrater från borgerliga miljöer. Därmed har hon också en inre strid att övervinna i sin nyfunna kärlek, David. Hon upptäcker efterhand hur hon som kvinna måste föra en kamp för att bli sedd och bli tagen på allvar med sina tankar och inte som ett bihang till den intellektuelle David, som bagatelliserar hennes upplevelser med långa och ihåliga teoretiska resonemang. Han är radikal på ytan, men har i grunden ingen respekt för Eva som en jämlike.

Att det är männen som för de politiska diskussionerna och kvinnorna som är satta att beundra dem blir tydligare och tydligare när paret uppfyller drömmen om att bli korrespondenter i Paris, 1969, och sen reser till Algeriet. När Eva blir satt på undantag finner hon smart sin egen vägar för en annan sorts journalistik. Den handlar om mänskliga möten, om kvinnornas utsatthet. Eva har med sig hjärtat, David är en rädd pojke med bara en hjärna, skulle man förenklat kunna uttrycka det. 

Trådarna i konflikterna vävs skickligt samman i denna utvecklingsresa. Inget skrivs på näsan. Jag har lätt för att följa och sympatisera med Evas strävan, samtidigt som jag kan se hur hon ömsint också talar om sådant vi alla vill dölja i våra första kärleksrelationer. Den ena kanske drömmer om trohet och en familj medan den andra ville ha fria förhållanden. Många, både män och kvinnor, blev sårade och lurade sig själva i sökandet efter nya sätt att leva. Romanen är skriven med ett enkelt språk som blir absolut rätt. Upplevelserna får en tyngd som känns sann. 

Kanske tänker "marknaden" och vi att detta är kvinnolitteratur. Jag tänker att det är sådant som män bör läsa. Vi behöver alla veta hur vägen till jämlikhet mellan könen är fyllda med dolda hinder. Eva Swedenmark ger en spännande och komplicerad insikt om sådant. Det är inte utan att jag ler åt saker som träffar så rätt när hennes romanfigur agerar. Det gäller både kvinnan och mannen!"