Skip to main content

Ny forskning om mobbning på arbetsplatsen

Pressmeddelande   •   Okt 05, 2010 11:16 CEST

Bland människor som ses regelbundet uppstår ibland vänskap, ibland förälskelser och ibland mobbning. Mobbning kan handla om utfrysning, utskällning eller att fråntas arbetsuppgifter. Listan kan göras lång. I mobbning utesluts någon ur gemenskapen.
– Det finns inga enkla svar för hur man kan förhindra mobbning men jag hoppas att varje unik arbetsplats kan hitta råd och stöd i min avhandling, säger Louise Svensson, forskare i sociologi vid Örebro universitet.

– Det är lätt att ta till förklaringar som antingen rör den mobbades personlighet eller till exempel en chefs elakhet eller bristfälliga ledarskap men den sociala process som mobbning är, är allt för komplex för att kunna peka ut någon vars fel det är. Flera saker samverkar.

Att inte passa in
Nio procent av människor som arbetar i Sverige upplever att de har blivit utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Louise Svenssons doktorsavhandling, i vilken hon intervjuat mobbade, observatörer och mobbare, visar att sammanhanget är viktigt. Att arbeta eller att vara annorlunda än vad som är normalt för just det kontoret eller den fabriken kan vara avgörande.

– Det kan handla om att man är van vid att arbeta självständigt men det är inte så man arbetar på den nya arbetsplatsen. Kanske ifrågasätter man saker på möten när andra inte är vana vid att det görs. Självklart kan det också vara så att man tillhör en minoritet – en kvinna bland många män, man bland kvinnor eller invandrare bland svenskar.

Mobbningen kan också starta i och med en konflikt eller efter att en anställd bytt position. Mobbning kan därmed komma smygande under en längre tid eller starta hastigt efter en viss händelse. Plötsligt blir kollegor mobbare.

De olika rollerna
Den eller de som mobbar kan både vara chefer, kollegor eller underordnade. Det vanligaste är att det är någon eller några som mobbar snarare än en stor grupp. Ingen vill se sig själv som mobbare men oberoende om man handlar eller inte handlar så kan alla anses delta i mobbningen på sitt sätt.

– Många kanske inte ens vet om att det pågår men för den utsatte kan alla som inte öppet visar sitt stöd vara potentiella mobbare. Den mobbade vet var han har mobbarna, de som uttryckligen utsätter honom för negativa handlingar, men inte var han har de som jag kallar medlöparna. Den osäkerheten blir en del av mobbningen.

Samtidigt visar Louise Svenssons avhandling att kollegor som vågar visa för andra kollegor och mobbaren att de står på den utsattes sida lätt kan bli mobbade själva. De stödjare som verkar kunna undvika att bli mobbade själva har antingen en stark ställning i gruppen redan innan eller kan göra det utifrån sin formella position som chef eller annat ombud.

Att stödja den utsatte
– De som öppet stödjer den mobbade gör det av en mängd olika skäl. Det kan vara så att gemenskapen med den mobbade betyder mer än gemenskapen med resten av gruppen. De som jag har intervjuat känner starkt att mobbning är moraliskt fel. Någon sade att de inte kunde leva med sig själva om de inte gjorde något åt det som hände.

Mobbning kan uppstå i alla organisationer med fler än två personer men det förekommer mer eller mindre i olika branscher. På vissa arbetsplatser kan dessutom mobbningen bli mer märkbar – till exempel där de anställda inte har någon fysisk reträttplats. När man måste dela utrymmen med andra kollegor finns möjlighet att bli mobbad hela tiden. Finns det egna rum kan man komma undan negativ behandling i alla fall ibland.

– Jag ger inte direkta förslag, men jag hoppas att avhandlingen kan utgöra en grund för arbetsmiljöansvariga som ska arbeta för att förhindra mobbning. Mobbning kan te sig olika i olika former av samarbete.

– För oss som medarbetare kan det vara bra att tänka på att till exempel särskilja sak från person. Vi kan försöka att behålla den professionella kontakten även om man inte drar jämnt på det personliga planet.

För mer information kontakta: Louise Svensson 076-11 32 688