Studerar läraryrkets förvandling

Hur har olika reformer styrt lärarnas professionella praktik och hur har själva kärnan i läraryrket påverkats av detta? Det ska en grupp forskare under ledning av professor Hans Hasselblad vid Örebro universitets Handelshögskola undersöka. De har nu fått 5,1 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond till projektet, som löper över tre år.

– Ända sedan 1970-talet har olika reformer inom skolan påverkat läraryrkets innehåll. Man kan tala om att själva kärnan i deras yrke, hur undervisningen praktiseras i klassrummet, har fått ett nytt innehåll, säger Hans Hasselbladh.

Det här anser forskarna skiljer läraryrket från andra områden inom offentlig verksamhet. När New Public Management, NPM, ett mer marknadsanpassat sätt att styra offentlig verksamhet, skulle tillämpas inom andra yrkesområden, som läkare eller socialtjänstemän, handlade det inte om själva kärnan i yrkeskunskaperna. NPM sysslade inte med läkarnas diagnoser eller andra kärnfrågor inom yrket.

– Men när NPM hakade in i den pågående reformeringen av läraryrket handlade det om att påverka den professionella kärnan, vad det är som är relevanta kunskaper.

Projektet består dels av en longitudinell studie av utvecklingen för läraryrket sedan 1970-talet, dels just hur kärnan i yrket påverkats av de nya formerna för styrning.

I forskargruppen ingår även Eva Bejerot på psykologiska institutionen och Tina Forsberg Kankkunen på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, samt Niklas Stenlås, som forskar i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

– Vi är inte de enda forskare utanför de pedagogiska institutionerna som fått stöd för forskning kring lärarna och skolan, säger Hans Hasselbladh och nämner ett historieprojekt som fått stöd från Vetenskapsrådet för jämförelser med Finland och ett annat där Forte bidrar till studier av hur Förstelärarreformen fungerat.