Skip to main content

Temanummer om miljö- och utvecklingsfrågor i skolundervisningen

Pressmeddelande   •   Nov 08, 2011 10:29 CET

Majoriteten av lärare, lärarutbildare och läromedelsförfattare har i dag en begränsad utbildning i att hantera komplexiteten i miljö- och utvecklingsfrågor och saknar en vetenskaplig grund för att utveckla sin undervisningspraktik när det gäller dessa frågor. Det vill forskare ändra på. I det nya numret av Utbildning & Demokrati presenterar Johan Öhman, forskare i pedagogik vid Örebro universitet, ny svensk forskning inom utbildning och hållbar utveckling.

Sverige har sedan början av 1900-talet har haft en stark tradition av utomhusundervisning och av att integrera naturvårdsfrågor undervisningen. På 1960-talet när miljörörelsen växte sig stark skrevs miljö in i läroplanen för första gången. Under de senaste årtiondena har utbildningens betydelse för ett lyckat miljöarbete betonats både nationellt och internationellt. Men forskningen inom detta område har etablerats relativt sent i Sverige och det betyder att många lärare saknar utbildningsvetenskaplig kunskap att stödja sig mot.

Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling (GRESD) startades 2009 med stöd av Vetenskapsrådet och är resultatet av ett samarbete mellan åtta lärosäten. Målet är att förstärka det vetenskapliga underlaget kring undervisning och lärande om miljö och hållbar utveckling.

Skifte från miljö till hållbar utveckling

Forskarskolan har miljö- och utvecklingsfrågornas komplexitet i relation till utbildningsfrågor som utgångspunkt. Något som också FN under en längre tid har fokuserat på. FN deklarerade att 2005-2014 är ”The Decade of Education for Sustainable Development”. Ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling innebär samtidigt ett skifte från att fokusera på miljö till hållbar utveckling.

– Det är viktigt att reflektera över vad detta skifte betyder och hur man tolkar hållbar utveckling och överför det till undervisningen i praktiken, säger Johan Öhman.

– Många är kritiska till det skiftet. Kritiker ser det som ett ideologiskt koncept som har sin grund i idén att ekonomisk tillväxt inte bara ska kunna kombineras med miljöskydd och social rättvisa utan också är en förutsättning för det.

Öppnar för nytänkande

– Det finns en rädsla för att utbildning för hållbar utveckling ska bli ett politiskt instrument som förmedlar ett ideologiskt budskap och gör så att undervisningen förlorar sitt fokus på kritiskt tänkande.

– Men hållbar utveckling öppnar också för ett nytänkande inom miljöundervisning och ett mångvetenskapligt angreppssätt som involverar både sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska dimensioner, framhåller Johan Öhman.

– Den forskning som presenteras i temanumret handlar om att problematisera och kritiskt analysera snarare än att lyfta en speciell utbildning eller undervisningsmetod. Vi fokuserar på elevers lärande om miljö och utvecklingsfrågor och de faktorer som påverkar detta lärande - elevernas erfarenhet och undervisningens innehåll och form, avslutar Johan Öhman.

För mer information kontakta: Johan Öhman, johan.ohman@oru.se, 019 303269.