Skip to main content

Nätverket för starka industrikommuner har träffat Tillväxtverkets generaldirektör

Pressmeddelande   •   Apr 06, 2018 18:43 CEST

Nätverket för starka industrikommuner samlade på skidanläggningen Isaberg Hestra i Gislaveds kommun den 4-5 april

Industrikommunerna har i sitt så kallade manifest uttalat vikten av att få igång fler testbäddar, som kan få stor betydelse för industriell förnyelse. Syftet med testbäddarna är att verifiera ny svensk teknik. En dialog har tidigare även skett med näringsministern, som är en av påskyndarna bakom testbädds- programmet” Testbädd Sverige”. Detta berör flera myndigheter såsom Energimyndigheten, Vinnova och Tillväxtverket. Samverkan krävs därför även mellan dessa för att ge en proaktiv stöttning av de lokala initiativen i kommunerna.

Industrikommunerna och Tillväxteverket kommer nu att operativt arbeta tillsammans kring några områden, som också är prioriterade för myndigheten, såsom: - Digitalisering inom industrin – Smart industrialisering
- Regional utveckling, där det är viktigt av att kommunerna och regionerna pratar sig samman
- Attraktionsfrågor

Den internationella konkurrensen ställer krav på Sverige att förstärka de krafter som vill bygga större kompetensinnehåll i våra industriella produkter och tjänster. Via automation och digitalisering finns goda förutsättningar att skapa konkurrensförbättringar. Industrikommunerna ser här betydande möjligheter för Sverige, att trots vårt kostnadsläge, erbjuda marknaden konkurrenskraftiga produkter även i framtiden. En förutsättning för detta är att automations- och digitaliseringskompetensen sprids över hela landet. Ett exempel är 3 D Printing eller Additiv Manufacturing (AM), en revolutionerande teknik som kommer att förändra svensk industri de närmaste åren. Några av industri- kommunerna kommer därför att ingå i en utvecklingsgrupp för att forma ett koncept som lägger grunden för en testbädd inom additiv tillverkning med finansiering från olika myndigheter och företag.

Industrikommunerna tänker vara en aktiv part i diskussionen om hur energiomställningen i Sverige ska kunna genomföras utan att det innebär allvarliga problem för de stora energianvändarna i svensk industri. De berörda industrikommunerna har ett aktivt engagemang i denna stora förändring. Kommunerna försöker tillsammans med industrin, myndigheterna och regeringen hitta lösningar för att utveckla nya verksamheter som bygger på den kunskap som finns inom kraftindustrin.
Vid mötet medverkade därför Tony Rosten, som är stf. generaldirektör vid Energimarknads-
inspektionen, som är en tillsynsmyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen för väl fungerande energimarknader.  
 
I enlighet med energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier ska en energi- omställning ske som innebär att Sverige år 2040 ska ha 100 % förnybar el, vilket får anses vara en relativt kort tid för att kunna uppnå målet och bygga nya anläggningar.

Dagens elproduktion i form av kärnkraft ska samtidigt fasas ut och en stor del vindkraftsanläggningar byggas på land och till havs. Elproduktionen kommer då att bli mer variabel och kommer att ställa mer krav på lagring av el, starkare elnät och högre krav på leverans- säkerhet samt flexiblare kunder. På mötet medverkade även Svenska elnätsupproret genom fabrikören Erik Andersson, från Gislaved. Han framhöll bland annat att Sverige historiskt har haft tillgång till stabil och billig el från en fossilfri tillverkningsprocess som varit framgångrikt. Samtidigt framhöll han att kostnaden för energi- omställningen av elsystemet uppgår till 1 500 miljarder. Elnätsupproret anser att vinnarna på omställningen bland annat är de svenska elproducenterna. Förlorare är enligt dem alla elkunder i södra Sverige, som får ett högre pris på el än vad övriga elkunder i Sverige får. Industrin får dessutom försämrad konkurrenskraft, både gentemot inhemska och utländska kollegor.

I samband med ett eget seminarium under Almedalsveckan kommer industrikommunerna den 3 juli att följa upp en annan fråga som också var med på Gislaveds mötet nämligen riskkapitalets medverkan och roll för utveckling och betydelsen av platsers attraktivitet för att attrahera investeringar. I Gislaved medverkade representanter för Swedbank och Sparbankerna och redovisade kapitalmarknaden och den växande obligationsmarknaden trenden kring ”Gröna obligationer” på ett intressant sätt. Swedbank vill öppna upp för en dialog och skapa skräddarsydda team med industrikommunerna kring hållbar- hetsfrågor, digitalisering bland annat. En dialog kommer att inledas med industrikommunerna genom de lokala bankkontoren och kommunernas näringslivsansråd/motsvarande.

Svenska Industrikommunerna är ett nätverk med drygt 20 medlemskommuner. Industri- kommunernas verksamhet syftar till att lyfta fram de frågor som är viktiga för industrins och våra kommuners utveckling. Nätverket arbetar med att skapa goda förutsättningar för våra kommuner där den tillverknings- och råvarubaserade spetsindustrin spelar en viktig roll för välfärden.

Oskarshamns kommun svarar för industrikomunernas sekretariat.

Medlemskommuner:

Arvika kommun
Avesta kommun
Borlänge kommun
Burlövs kommun
Finspång kommun
Gislaved kommun
Kiruna kommun
Kristinehamns kommun
Luleå kommun
Mariestads kommun
Mjölby kommun
Nässjö kommun
Oxelösunds kommun
Oskarshamns kommun
Perstorps kommun
Sandvikens kommun (presumtiv)
Skövde kommun
Södertälje kommun
Timrå kommun  (presumtiv)
Trollhättans stad
Örnsköldsviks kommun
Östhammars kommun

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy