"Vi behöver kläcka massor av idéer"

– Ny visionär styrelseledamot i The Paper Province

Christer Gustavsson vet hur långt han kan springa på sex timmar. Han har testat. Runt runt runt i 360 minuter på en 200-metersbana, under "Sextimmarsloppet".
– På sex timmar hinner du inte förflytta dig särskilt många mil, men mentalt kan en sådan resa ta dig oerhört långt, eftersom du vinner kampen mot dig själv och dina egna begränsningar, menar Christer.

Christer Gustavsson är det senaste tillskottet i The Paper Province (TPP) styrelse. Han tar emot mig i ett prydligt kontor på Pöyry i Karlstad, där han arbetar som nationell affärsområdesansvarig för bioraffinering. Med bara några år kvar till guldklockan har han hunnit avverka en hel hoper intressanta roller i sitt 45-åriga liv. I slutet av 90-talet reste han världen över och besökte tissuebruk och koncerner, bland annat i samband med försäljningar och värderingsärenden. Under början av 2000-talet valde han istället att fokusera på skogsindustrin i Sverige och ägnade sig åt förstudier för ombyggnationer och energieffektivisering av svenska pappersfabriker. När sedan bioraffinering 2004 seglade upp som skogsindustrins nästa "stora grej" såg Christer genast potentialen. Sedan dess är han kroniskt intresserad av bioraffineringens stora möjligheter och forskar också i ämnet som industridoktorand vid Karlstads universitet.

En akutmottagning för stockar

– Levande växter är oerhört komplexa skapelser, och med rätt bearbetning kan vi göra i princip vad som helst av vedråvaran. Jag brukar skämtsamt säga att min vision är att framtidens trästockar rullar in ungefär som på en akutmottagning, där vi med skalpell och pincett tar tillvara varenda molekyl och utvinner en oändlig palett av material och ämnen. Drömmen är att hitta något som har potential att förändra något viktigt till det bättre. Något som både ger stora ekonomiska vinster och ersätter fossila råvaror, berättar Christer med ett visionärt leende på läpparna.

En dag är jag säker på att han kommer lyckas, för Christer Gustavsson är inte typen som ger upp.

En otypisk doktorand

Hans genuint trevliga leende verkar förresten också vara kroniskt, trots att mina frågor om pyrolys och förgasning bitvis är mer än lovligt okunniga. Christer har den där pedagogiska förmågan att förklara komplicerade saker på ett enkelt vis, som jag saknade hos så många av mina lärare under uppväxten. Han talar om forskningen som att "öppna en koffert full av skatter", och beskriver sig själv som en lite otypisk doktorand.
– Jag har ju jobbat 20 år i branschen, vilket kanske har gett mig en ökad förståelse för vad som faktiskt går att använda och kommersialisera, säger Christer.

Forskning och förnyelse

Christer blev aktuell som styrelseledamot i TPP efter att ha deltagit i att skriva ansökningen till Vinnova om Vinnväxtfinansieringen som sedermera beviljades i juli 2013.
– Mats Williams har gjort ett utomordentligt arbete med att bygga ett starkt kluster. Men om målet från början var att bygga klustret, så är det nu att fylla det med innehåll. Jag vill att TPP ska driva på utvecklingen i branschen och regionen genom att fokusera på forskning och förnyelse. Jag vill att The Paper Province ska vara den organisation man går till för att få hjälp att utveckla sina bästa idéer. Och med den vikande efterfrågan vi ser i visa segment idag så behöver vi kläcka massor av idéer för att säkra vår egen överlevnad. Vi behöver ständigt omdefiniera vad vi gör och vad papper är, säger Christer allvarligt. 

Med i innovationsrådet

Christer kommer också ingå i ett innovationsråd som ska fungera som portvakt i TPP's satsning att bygga en skogsbaserad bioekonomi. Alla som har en idé eller innovation kan komma till klustret och be om hjälp eller medel för att utveckla eller kommersialisera. Innovationsrådets uppgift är att utvärdera potentialen i varje idé och besluta vilka som är värda att satsa resurser på.
– Jag tror den stora utmaningen är att få in en kritisk massa av idéer. Samtidigt är det inte alltid de fiffigaste och mest storslagna idéerna som når störst framgång – ofta är det de som gör samma som något befintligt, fast lite lite bättre, säger Christer och måttar med tummen och pekfingret exakt hur lite som kan räcka för betydande skillnad.

Och det har han ju helt rätt i. Ibland kan det räcka att skruva sin idé ett enda varv extra för att göra den flera gånger bättre. Lika sant är det att en ynka minuts löpning kan vara skillnaden mellan medioker glömska och storslagen triumf.