Blogg: Gotlands elnät väntar med spänning på nya anslutningar

Gotland är känt för att ha väldigt bra vindlägen och högt tempo på vindkraftsutbyggnaden. Den vindkraftsproduktion som finns på Gotland motsvarade under 2013 så mycket som 40% av all elanvändning på Gotland. Hela 23 dygn var Gotland självförsörjande på el under förra året, då sammanlagt 384 GWh vindel producerades.

För 10 år sedan ringde en varningsklocka hos nätägarna Gotlands Energi (GEAB) då de såg att den vindkraftsutbyggnad som sker är för stor både för deras nät och överliggande nät. Det uppstod en paradox i och med att de inte kunde hantera mer vindkraft samtidigt som de ville att utbyggnaden av vindel på ön skulle fortsätta. I samråd med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten gjorde de upp en modell som går ut på att den som vill ansluta ny vindkraft får betala ett områdestillägg per installerad megawatt vindel utöver den normala anslutningskostnaden. Detta innebär i praktiken att det görs en utbyggnad av det 70 kV-nät som behöver förstärkas och den anslutande aktören betalar sin andel i form av områdestillägget. Resten av kostnaden ”lånar” GEAB ut till dess att fler aktörer har anslut sig och betalat resterande andelar i utbyggnaden. Områdestillägget började på en nivå på 1 Mkr per megawatt men har succesivt höjts till en summa av 1,5 Mkr per megawatt.

Denna modell har lett till att utbyggnaden har fortsatt i sådan grad att det numer är HVDC-kabeln till fastlandet som är flaskhalsen. Om fler vindkraftsanläggningar byggs nu kommer kabelns kapacitet på 195 MW att överstigas när alla vindkraftverk producerar maximalt. En ny kabel till fastlandet planeras därför av Svenska Kraftnät och beräknas vara klar år 2018. Den nya kabel kommer att kunna överföra ytterligare 500 MW.

GEAB är ett exempel på hur nya affärsmodeller och avtalsformer behövs för att stimulera utbyggnaden av förnybar energi i Sverige. En fördel som Gotland har är det goda vindläget, vilket gör att det är lönsamt att ansluta vindkraft trots den extra kostnaden för elnätsanslutningen. På andra ställen i Sverige är det möjligt att andra avtalsformer hade fungerat bättre. Ett annat exempel med nya avtalsformer är den tidigare omnämnda offshore vindkraftsparken Kårehamn, där E.ON Elnät får lov att styra ner produktionen i de fall där strömmen i ledningarna blir för hög.

I det här fallet vill vi belysa att innovativt tänkande och nya lösningar är något som inte bara behövs för själva tekniken i ett förnybart elsystem. Självklart behövs nya smarta tekniker för elnät och effektivare vindkraftverk och solceller men lika viktigt är att se systemet ur ett helhetsperspektiv och vara kreativ även på andra områden.

Power Circles projekt om nya anslutningar i lokalnäten håller precis på att avslutas. Syftet med projektet är att utreda potentialen för mindre etableringar av förnybar elproduktion anslutna till lokalnäten i södra Sverige, samt undersöka om smarta tekniker kan bidra till att öka potentialen. Flera av Power Circles partnerföretag är kopplade till projektet, i form av deltagare i en expertgrupp; Mälarenergi, Systecon, Svensk Vindenergi och Vattenfall. Andra deltagare i expertgruppen är Energimarknadsinspektionen och Arise Elnät. Projektet är delfinansierat av Energimyndigheten.

Malin Hansson, Projektledare Power Circle