Sveaskog

10 förslag på mer optimal naturvård - så går jobben inte åt skogen!

Pressmeddelande   •   Okt 29, 2003 15:51 CET

Sverige behöver biologisk mångfald, jobb och en lönsam skogsindustri. För att klara det krävs kostnadseffektiva och välriktade insatser.
Likaså att riksdagen, myndigheter och landets alla skogsägare
samarbetar. Sveaskog presenterar idag tio förslag på hur detta kan gå
till.

- För att bevara biologisk mångfald är det viktigt att vi lever upp till
miljömålet, säger Sveaskogs ordförande Bo Dockered. Men inom den av
riksdagen fastställda ramen om att undanta ytterligare 900.000 hektar
skog kan man arbeta mer optimalt och nå större naturvårdsnytta till
lägre kostnader för samhället.

Sedan det nationella miljömålet antogs 1999 har 813.000 hektar produktiv
skogsmark undantagit från produktion. Huvuddelen av skogen har
undantagits genom frivilliga avsättningar.

- Riksdagens uppdrag till Naturvårdsverket om hur de 900.000 hektaren
ska skyddas behöver uppdateras. Större andel av resurserna bör läggas på
naturvårdsavtal, biotopskydd och naturvårdande skötsel, säger Bo
Dockered. Det skapar fler jobb och levande skogar.

Skog som undantas från produktion leder till minskade virkesleveranser,
färre jobb och ökade samhällsekonomiska kostnader. Enligt en färsk
studie av Jakko Pöyry kan mellan 330-2.800 jobb försvinna från
skogsnäringen i norra Sverige, beroende på hur stora arealer man väljer
att skydda. En ny sammanställning som Sveaskog gjort utifrån officiell
statistik visar att totalt 5,3 miljoner hektar (20 %) av Sveriges 26,1
miljoner hektar skog är undantagen skogsproduktion.

Sveaskog presenterar idag 10 förslag på ett utvecklat naturvårdsarbete
som också hushållar med samhällets resurser:

1. Respektera det nationella miljömålet
Miljömålet "Levande skogar" anger att skogens produktionsvärde ska
skyddas, liksom biologisk mångfald, kulturella och sociala värden.
Samtliga faktorer är lika viktiga. Ett delmål är att ytterligare 900.000
hektar produktiv skogsmark ska undantas från produktion till år 2010. Vi
anser att man ska hålla fast vid detta delmål. En ytterligare ökning av
arealen formellt skyddad skogsmark blir mycket kostsamt för Sverige och
bör i så fall noga konsekvensutredas.

2. Analysera bättre vad som behöver skyddas
Idag är 20 procent av Sveriges skogsklädda land undantagen från
produktion genom reservat, nationalparker, naturvårdsavtal och olika
avsättningar. Det allra mesta av detta är skogsklädda impediment. Vi vet
inte idag tillräckligt mycket om vilka naturvärden som finns på dessa
olika arealer. För att veta vad som behöver skyddas bör all denna mark
översiktligt inventeras och en sammanhållen bristanalys göras.

3. Ta fram en samlad strategi för naturvården
Naturvårdsverket bör ta fram en samlad nationell strategi för det
fortsatta skogliga naturvårdsarbetet, som anger vilka naturvärden som
ska skyddas, vilka insatser som ska göras och hur befintliga reservat
ska skötas. Strategin bör även beskriva hur skogsproduktionen samt
kulturella och sociala värden ska värnas. Strategin bör göras känd bland
alla berörda aktörer. Det skogliga naturvårdsarbete som bedrivs av olika
aktörer är inte tillräckligt hoplänkat. Det handlar om både naturvårds-
och skogsvårdsmyndigheten, EU:s direktiv och sektorns egna frivilliga
arbete. En bättre samplanering skulle t ex tydligare kunna identifiera
var det finns ett mervärde av att bilda reservat.

4. Beakta skogsbärande impediment
I Sverige skyddas 3,4 miljoner hektar skogsbärande impediment från
skogsproduktion. Denna mark bör räknas in i statistiken vid
internationella jämförelser och den bör beaktas i en sammanhållen
bristanalys.

5. Tydliggör begreppen
Idag används många olika begrepp i naturvårdsarbetet. Till exempel
används begreppen urskog, äldre skog, gammelskog, gammal skog och
naturskog ofta felaktigt för samma sak. Det leder till att myndigheter,
skogsägare, miljöorganisationer mfl ofta missförstår varandra och talar
om olika saker. Politiker, medier och allmänhet har svårt att förstå vad
som faktiskt sägs, beslutas och görs. Ansvariga myndigheter bör
tydliggöra vad olika begrepp innebär.

6. Mer naturvårdsavtal och frivilliga lösningar
Människor har i generationer skött skogen så att höga naturvärden har
skapats. Sveriges skogsägare vill ta ansvar för miljön. Biologisk
mångfald kan bevaras på många olika sätt. Att i ökad grad nyttja
juridiskt bindande naturvårdsavtal är ett sätt att ta större hänsyn till
den enskilde skogsägaren, som får möjlighet att behålla sin mark. Man
bör tillåta en stor variation i valet av medel, så att skilda aktörers
olika ambitioner kan nyttjas optimalt. Sveaskog har bl a beslutat att
inrätta ekoparker på 180.000 hektar, där hotade naturvärden restaureras
och skyddas. Dessa skogar bör myndigheterna kunna räkna in i statistiken
för skyddad mark.

7. Mer resurser till inrättande av små reservat, skydd av nyckelbiotoper
och naturvårdsavtal
Idag saknas medel för inrättande av små reservat, skydd av
nyckelbiotoper och naturvårdsavtal. Sådana insatser gynnar naturvärden
och skapar samtidigt arbeten. De kan ge stor naturvårdsnytta till
relativt sett låg kostnad. Det krävs en palett av olika skyddsformer som
kan komplettera varandra och att en bedömning görs från fall till fall
av naturvårdsnytta i relation till kostnad.

8. Bättre skötsel av befintliga reservat
Skötseln av befintliga reservat är eftersatt och det behövs en
utveckling av bättre skötselformer för skogar med höga men
skötselkrävande naturvärden. Här bör olika aktörers erfarenheter tas
tillvara och medel styras över till själva skötseln för att höja
naturvårdskvaliteten.

9. Analysera samhällsekonomiska och sociala konsekvenser
Riksdagen har beslutat att skogens virkesproduktion ska väga lika med
miljömålen. Den nationella naturvårdsstrategin bör sättas i relation
till andra samhällsintressen. Vid ökade ambitioner för nya reservat bör
därför en kalkyl presenteras som visar konsekvenserna för
sysselsättningen och skogsindustrins lönsamhet.

10. Bred dialog inför nästa steg
År 2010 när miljömålet "Levande skogar" och delmålen har nåtts är det
dags att besluta om nästa steg. Vi behöver då en bred enighet kring vad
som ger bästa naturvårdsnytta till lägsta möjliga kostnad. För det
behövs en bred och konstruktiv dialog.

Fakta och bakgrundsmaterial finns på www.sveaskog.se