Statens folkhälsoinstitut

100 000 nya problemspelare varje år

Pressmeddelande   •   Aug 30, 2012 08:10 CEST

 

Varje år får cirka 100 000 personer, eller ungefär 1,5 procent, av Sveriges invånare mellan 16 och 84 år så pass stora negativa konsekvenser av spel om pengar att de är att betrakta som problemspelare. Det framgår av en rapport som Statens folkhälsoinstitut offentliggör idag. Bland de helt nya problemspelarna är ca 40.000  kvinnor.

- Vi ser en väsentligt  minskad skillnad mellan män och kvinnor när det gäller spelproblem. Den högsta andelen nya problemspelare bland kvinnor finns i åldersgruppen 45-64 år. Tidigare undersökningar har visat att problemspelande är betydligt vanligare bland män, säger Ulla Romild vid Folkhälsoinstitutet som ansvarat för undersökningen.

Drygt 6 000 personer har intervjuats vid två tillfällen med ett års mellanrum mellan 2008 och 2010 i den världsunika undersökning som Statens Folkhälsoinstitut nu delredovisar. Resultaten hittills visar på stor rörlighet in i och ut ur spelproblem samtidigt som andelen med spelproblem i befolkningen är oförändrad. Och undersökningen kommer att fortsätta i ytterligare tre år.

- Genom att vi undersöker samma personer  vid fyra tillfällen från 2008 - 2015 får vi mycket värdefull kunskap om vilka grupper som löper störst risk och vilka andra faktorer som påverkar riskabla spelvanor, säger Ulla Romild.

Olika typer av spel har olika riskpotential, vilket innebär att det verkar finnas högre risk att utveckla spelproblem om man spelar på vissa typer av spel jämfört med andra. Undersöknigen visar att spelande på spelautomater samt olika typer av internetspel medför hög risk. I samband med arbetet med rapporten har Folkhälsoinstitutet börjat utveckla ett mätinstrument för riskpotential för den svenska spelmarknaden i dialog med forskare och Lotteriinspektionen.

Det finns ett klart samband mellan riskabla alkoholvanor och spelproblem. Undersökningen visar också att en ökad alkoholkonsumtion ofta leder till ökande spelproblem. Att spela på arbetstid eller skoltid och att spela tv-och datorspel är annat som ökar risken för spelproblem.

Spelproblem bidrar till försämrad psykisk hälsa. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra förebyggande insatser mot spelproblem vilket Folkhälsoinstitutet bl.a. föreslagit i 2010 års folkhälsopolitiska rapport. Bland förslagen märks en utvecklad och stärkt reglering av spelmarknaden och att upprätta en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete.

För mer information kontakta:

Ulla Romild, utredare Statens folkhälsoinstitut 063-19 97 35

Marie Risbeck, avdelningschef Statens folkhälsoinstitut 063-19 97 24

Henrik Engberg, presschef Statens folkhälsoinstitut 063-19 97 17