Politisk Historia

170 år sedan potatissvälten – ny bok om 1800-talets största katastrof

Pressmeddelande   •   Aug 25, 2015 12:54 CEST

I år är det 170 år sedan den stora potatissvälten i Irland inträffade. En miljon människor dog av svält under åren 1845-50. Nu kommer för första gången en bok på svenska om de dramatiska händelserna – ”Svart potatis” av Pär Lodin.

Potatissvälten är den största fredstida katastrofen i Europa under 1800-talet, men ändå ganska lite känd. Svälten är ett känsligt kapitel vad det gäller relationerna mellan England och Irland, och det som utspelade sig har hamnat i skymundan.

– Men händelserna är värda att få mer uppmärksamhet, säger författaren Pär Lodin, journalist med historia som specialintresse. Både politiskt och historiskt men också vad det gäller klimat och ekologi. Det finns knappast något exempel i modern tid där en väderförändring fått så dramatiska och ödesdigra följder.

Ingen vanlig missväxt

Det var ingen vanlig missväxt. Svälten föregicks av en extremt regnig sommar, som gav idealiska förutsättningar för att en ny, då okänd, växtsjukdom skulle slå till. Det snabba händelseförloppet kan sända kalla kårar långt in i nutiden som exempel på naturens kraft när klimat och biologi samverkar.

– Ofta vaknade bönderna på morgonen efter en natt av regn och åska och kände en underlig stank i luften. När de rusade till sina potatisodlingar hade bladen svartnat över natten, stanken kom från enorma mängder ruttnande växtlighet.

Fälten såg ut som de härjats av eld, enligt samtida. Folket chockades och panik spreds över landet. 

90 procent av skörden förstördes när sjukdomen slog till som hårdast det andra året. Hällregn och dånande åskväder med kastvindar drev upp spridningshastigheten till nio mil per dag. ”Ett helt folk står utan föda”, skrev en präst. ”Irland står inför en unik situation i världshistorien”, sades det i det engelska parlamentet. Sjukdomen var ett mysterium.

Det dröjde mer än ett decennium innan den biologiska orsaken blev känd och parasiten ”Phytophtora infestans” – latin för förstöraren av växter, som på svenska har det mer prosaiska namnet potatisbladmögel, avslöjades. Väderförhållandena i Irland under 1845,1846 och 1848 var idealiska för parasiten.

Livsmedelsglapp

Irland var en del av Storbritannien, som var världens rikaste land vid denna tid. Den liberala Whig-regeringens sätt att hantera krisen är vad som gör svälten till en kontroversiell fråga. Tidsandan var sådan att regeringen hade stor tilltro till nationalekonomernas teorier och hade en hård syn på de fattiga.

Whig-regeringen vägrade att stoppa exporten av livsmedel ur Irland, trots hård kritik i parlamentet, med följden att ett dödligt livmedelsglapp uppstod. De livsmedelsdepåer som regeringen inrättade tilläts inte sälja föda under marknadspriset för att inte minska handlarnas vinster.

De svältande tvingades arbeta på meningslösa vägbyggen, så kallade Famine Roads.

Sedan ställde kilimatet till det igen. En av de hårdaste vintrarna folket kunde minnas inträffade. Hundratusentals svältande män och tiotusentals kvinnor och barn stapplade i det hårda vädret på byggena. Lönerna räckte inte till att hålla en familj vid liv. Massdöd började inträffa.

Misstänksamheten hos myndigheterna mot att de svältande som sökte hjälp var arbetsskygga ”bedragare” var stor. De tvingades ge upp sina hem och skriva in sig på fängelseliknande fattighus där tyfus och dysenteri härjade. Människor som beskrevs som ”levande skelett” tvingades krossa sten i åtta till tio timmar för att få matransoner av regeringen. 

Bortglömd världshistoria

Historikerna beräknar att minst en miljon dog, två miljoner emigrerade, ofta under förfärliga strapatser.

Rent demografiskt, alltså hur stor andel av befolkningen som omkom, är det enligt irländska historiker den mest dödliga svälten i Europa efter 1600-talet, men det möjliga undantaget av svälten i Ukraina under 1930-talet under Stalin.

– ”Svart potatis” skildrar ett stycke bortglömd världshistoria, som det borde höra till allmänbildningen att känna till, säger Pär Lodin. Dels för den historiska och politiska betydelsen, men också som ett varnande exempel på en verklig ekologisk katastrof som krävt över en miljon döda.

Mer information och pressmaterial finns på www.politiskhistoria.se

Beställ läs- eller recensionsexemplar på info@politiskhistoria.se

Provläs:

http://issuu.com/politiskhistoria/docs/svpotatis_s1-27