Agria Djurförsäkring

2,2 miljoner till 23 forskningsprojekt

Pressmeddelande   •   Apr 26, 2003 16:11 CEST

Studier kring katter med vingelsjuka, hundar med rävskabb och hästar med ont i ryggen. Det är några av de forskningsprojekt som får pengar från Agrias Forskningsfond under år 2003. Under året delas drygt 2,2 miljoner ut till sammanlagt 23 projekt.

– Precis som tidigare år har Agria avsatt fyra promille av premieintäkten till forskning. Tanken är att vi med mer kunskap såväl ska kunna förebygga sjukdomar, upptäcka dem tidigare och enklare och hitta bättre botemedel, säger Tomas Ohlén, veterinär på Agria Djurförsäkring och forskningsfondens sekreterare.

Bland de projekt som beviljats medel finns därför både grundforskning och mer tillämpad forskning.

Ett exempel på detta är Agneta Egenvalls studie. Hon och hennes kollegor har tidigare studerat hälsan på den svenska hundstammen och gör nu en liknande kartläggning kring våra svenska hästar. Ett annat exempel är John Pringles projektgrupp som prövar ett nytt sätt att tidigt diagnosticera kroniska luftrörsproblem.

Att stödja den veterinärmedicinska forskningen går långt tillbaka i företagets historia. Den första forskningsfonden skapades år 1938.

Exempel på forskningsprojekt som får medel år 2003

Häst
Stina Ekman m fl, som undersöker om ledvätska kan visa när en häst tränas så hårt att den kan få ledproblem.

Christopher Johnston m fl, som undersöker konvalescensträning av hästar med ryggproblem.

Linda Keeling m fl, som vill kartlägga riskfaktorer för förslitnings- och olycksskador, bland annat genom att använda Agrias databaser.

Arvid Uggla m fl, som ska undersöka hur svenskarna avmaskningar sina hästar. Syftet är att optimera avmaskningsrutinerna.

Åsa Gelinder m fl, som undersöker hur ryttarnas val av tävlingshästar påverkas av resultaten från kvalitetsbedömningar och hur man bäst kan använda resultat från tävling och kvalitetsbedömning i aveln.

Claudia Baule m fl, utvecklar resultat från tidigare studier av hästens arteritvirus. Syftet är att ta reda på var och i vilken form det förekommer, vad som gör det farligt och ofarligt samt studera ett system med odlat virus för att minimera infektionsförsök på levande hästar.

Palle Brink, analyserar ledvätskan och vävnadsprov från ledkapseln hos de hästar som opereras för lösa benbitar (osteochondros) i hasleden. Syftet är att karaktärisera det inflammatoriska svaret vid osteochondros.

Smådjur
Marianne Andersson undersöker vilka orsaker som ligger bakom nedsatt hemoglobinbindning till ett av hundens proteiner (haptoglobin). Hon undersöker om det finns ett samband mellan vissa sjukdomar och hundraser.

Bodil Ström-Holst m fl, som försöker utveckla en metod för att kunna ställa diagnos på katter med vingelsjuka samt utvärdera olika behandlingsmöjligheter.

Mikael Berg m fl, undersöker också vingelsjuka hos katter. Denna grupp studerar interferon, ett ämne som bildas i kroppen vid virusinfektion, för att klarlägga hur Bornavirus orsakar vingelsjuka. Därigenom hoppas de kunna lägga grunden till framtida behandling.

Anneli Bjöersdorrf m fl, studerar fästingburna infektioner i syfte att förbättra diagnostiken vid dessa.

Brenda Bonnet m fl, arbetar med att göra en sjukdomsdatabas med information på över 300 hundraser och deras hälsa. Med rasstatistik och sjukdomsinformation lättillgänglig på Internet har rasklubbar och blivande hundägare lättare att få fram information.

Set Bornstein m fl, utvecklar metoden att diagnosticera skabb hos hundar (sarkoptesskabb) med hjälp av vävnadsprov som analyseras med immunhistokemisk teknik.

Pia Funkquist m fl, studerar olika postoperativa smärtlindringsalternativ vid kejsarsnitt och hur de påverkar valparna och tiken.

Ragnvi Hagman m fl, studerar vilka typer av e.coli-bakterier som är aktuella när livmoderinflammation utvecklas. Gruppen ska också utreda betydelsen av de giftiga ämnen som bakterierna producerar.

Mervi Helles m fl, ska kartlägga spridningen av hälsostatus hos hundrasen hovawart. Genom avelsåtgärder och information till uppfödare ska detta begränsa spridningen av genetiska sjukdomar.

Lars Holm m fl, kartlägger förekomst, orsaker, behandling och förebyggande åtgärder mot luftburen allergi (atopi) hos hund.

Karin Hultin Jäderlund m fl, kartlägger eventuellt samband mellan fästingburna infektioner och hundar med symptom från nervsystemet.

Håkan Kasström m fl, ska utvärdera ett särskilt program för sjukgymnastik och rehabilitering där man följer upp hundar som opererats för korsbandskada.

Jens Mattsson m fl, utvecklar en metod där blodprov kan avgöra om hunden har en noskvalsterinfektion eller inte.

Lantbruksdjur
Stefan Alenius m fl, studerar virusinfektioners utbredning och spridning hos svenska köttraskalvar.

Susanne Eriksson m fl, ställer samman fältdata om kalvningsförlopp och dödfödslar för att se om det finns genetiska samband samt om de kan användas i avelsurvalet.

Anna Lundén m fl, kartlägger immunsystemets svar på lungmaskinfektion hos nötkreatur.

./.

För mer information, besök Agrias webbplats www.agria.se eller kontakta Forskningsfondens sekreterare, veterinär Thomas Ohlén telefon 073-964 20 66.