WorldHepatitisDaySweden-facebookgrupp

28 juli - Polis och vårdpersonal smittas med hepatit!

Pressmeddelande  •  2012-07-28 09:00 CEST

Sedan 2001 har fyrtio fall där yrkespersonal, främst vårdpersonal och poliser, stuckit sig på kanyler eller skurit sig i tjänsten blivit klassade som arbetsskador hos AFA Försäkring. Samtliga har blivit smittade med virussjukdomen hepatit, med stora konsekvenser för hälsa, ekonomi och psykiskt välbefinnande som följd. Bakom siffrorna finns ett stort mörkertal, där tiotusentals anställda saknar tillräckligt skydd i tjänsten, och där skadorna aldrig rapporteras. På lördag uppmärksammas frågan genom en ros-manisfestation i Uppsala.

Redan för fem år sedan rapporterade medierna att Akademiska sjukhuset i Uppsala inte hade anmält incidenter där vårdpersonal stuckit sig på kanyler eller skurit sig i samband med kontakt med patienter med känd blodsmitta. Sedan dess har läget inte förbättrats. Enligt sjukhusets egen statistik för 2010 (senast tillgängliga siffror) sökte 580 anställda inom landstinget Uppsala vård vid sjukhusets infektionsmottagning efter att ha efter exponerats för blodburen smitta. Minst femtiotvå av dessa hade utsatts för både hepatit-smitta och hiv – ändå har bara fem fall rapporterats enligt Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöförordningen säger att varje incident med känd eller stark misstanke om risk för blodsmitta måste anmälas av arbetsgivaren. Att bryta mot arbetsmiljöförordningen är ett brott som kan leda till åtal, polisanmälan eller anmälan till Arbetsmiljöverket. Stick- och skärskador kan leda till att vårdpersonalen drabbas av hepatit eller hiv och ett 20-tal andra blodburna smittor.

- Akademiska sjukhuset är ett avskräckande exempel,  säger Kaj Johansson, legitimerad sjuksköterska, som initierat manifestationen ”580 gula rosor” utanför Akademiska sjukhuset på den internationella hepatit- dagen 28 juli.  Mina yrkesgrupper av övervägande kvinnor står i första ledet gällande riskerna där sprutor, kanyler är en del av vårt arbetsmaterial.

Poliser, städare och tvätteripersonal är yrkesgrupper som också utsätts för riskerna via kasserade kanyler som hanterats felaktigt eller där missbrukare gömmer sina använda kanyler vid polisvisitering.

- Att bli smittad med hiv eller hepatit och riskera ett 20-tal andra blodburna sjukdomar i tjänsten är oerhört allvarligt. När arbetsgivaren sedan struntar i att följa upp blir det heller ingen förbättring, säger Kaj.

 WHO driver en kampanj sedan 2003 och EU antog år 2010 ett direktiv, 2010/32/EU, ett regelverk för hur stick- och skärskador i tjänsten ska förebyggas. Trots det och befintligt svenskt regelverk är skyddet mot potentiellt dödlig smitta helt otillräckligt på många arbetsplatser. Dessutom hanteras och rapporteras situationer med stick- och skärskador helt felaktigt eller inte alls.

– Sjukhusens ledningsgrupper och ansvariga landstingspolitiker har struntat i frågorna under väldigt många år. Det måste till en ändring, personal i utsatta grupper måste få adekvat skydd och allvarliga arbetsolycksfall måste rapporteras, säger Kaj.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ser allvarligt på arbetsgivarnas bristande ansvar:

- Vi måste ha samma medvetenhet och skyddsnivå för stick- och skärskador som för strålskydd. Ingen skulle acceptera strålskador på grund av bristande strålskydd. Alla arbetsgivare måste också se till att det enbart används säkerhets/stickskyddade produkter, säger Sineva Ribeiro.

580 gula rosor i Uppsala på hepatit-dagen
Den 28 juli är det Internationella hepatit-dagen. Dagen instiftades av WHO år 2011 för att sätta fokus på hepatit B och C. Enligt WHO finns det ca 35 miljoner personer som arbetar inom vården i världen. Tre miljoner av dessa utsätts årligen för exponering för hepatit eller hiv genom stick- och skärskador. Inom EU sker uppskattningsvis en miljon stick- och skärskador i vården årligen.

För att uppmärksamma hepatitfrågorna kommer Kaj Johansson och hans kollegor Kia Lundström och Lisa Adolfsson att mellan 10.00 och 17.00 den 28 juli dela ut 580 gula rosor vid Akademiska sjukhusets entré som symbolisk handling över de 580 vårdsökande kollegor som under 2010 sökte vård efter att de blivit utsatta för stick- och skärskador samt blodexponering.

Kraven på arbetsgivare, sjukhusledningar och landstingspolitiker är:

- Vaccinera riskgrupper enligt svenska myndigheters rekommendationer

- Genomför snabb övergång till stickskyddat material 

- Utbilda sjukvårdspersonal enligt Arbetsmiljöverkets och EUs rekommendationer

- Rapportera samtliga stick- och skärskador enligt arbetsmiljöförordningen

Fakta om arbetsskador
Statistik från AFA Försäkring anger fyrtio godkända arbetsolyckor där personal stuckit eller skurit sig och efter det diagnostiserats med hepatit. Av de fyrtio arbetar tjugonio inom vården, sex är poliser, tre är städare och två är säkerhetspersonal.

Fakta om hepatit och hiv
Enligt WHO är 240 miljoner smittade med hepatit B och 150 miljoner smittade med hepatit C. I Sverige är ca 45 000 smittade med hepatit C. Komplikationer på hepatit C är den vanligaste orsaken till levertransplantationer i Sverige. Två hårt drabbade patientgrupper som smittats inom sjukvården av virussjukdomen är bl.a. blödarsjuka och patienter som mottagit blodtransfusioner innan 1992.

Kaj Johansson mobil: 070-368 66 73

 

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.