Neuroförbundet

300 saknade neurologer får stora konsekvenser

Pressmeddelande   •   Maj 28, 2014 07:18 CEST

Idag genomför Neuroförbundet en aktion utanför Sveriges riksdag för att uppmärksamma att Sverige saknar 300 neurologer. Samtidigt redovisar Neuroförbundet statistik som visar att neurologbristen får stora konsekvenser för människor med multipel skleros (MS). Endast en tredjedel får sin MS-diagnos inom vårdgarantin, bara 43 % får komma på årligt återbesök hos en neurolog och Västerbottens lansting är det enda lansting där andelen patienter som behandlas med bromsmediciner överstiger 75 procent.

Ny statistik från nationella MS-registret visar att hälso- och sjukvården har lång väg att gå. Av alla patienter med skovvist förlöpande MS är det endast i ett landsting, Västerbotten, som andelen patienter som behandlas med bromsmediciner överstiger 75 procent, vilket enligt MS-läkarna är en rimlig nivå. Stockholm läns landsting kommer bara upp till 80 procent av det som MS-läkarnas anser vara en rimlig nivå. Det är också endast Västerbotten som når målet att 75 procent av MS-patienterna ska få träffa sin neurolog en gång per år. I Stockholm län är det endast 42 procent, och i genomsnitt i hela landet är det bara 43 procent, av MS-patienterna som får komma på årligt återbesök.

Det tar också alldeles för lång tid i dag innan MS-diagnosen ställs. En pågående undersökning som hälsosajten Netdoktor genomför i samarbete med Neuroförbundet bland cirka 1 200 MS-patienter visar att endast cirka en tredjedel fick diagnosen MS inom vårdgarantins 90 dagar. I Stockholms län var det 40 procent som fick diagnosen MS inom 90 dagar. Många har enligt de uppgifter de lämnat till Netdoktor fått vänta i flera år på sin MS-diagnos.

-  Neuroförbundets medlemmar vittnar om lång väntan på sin MS-diagnos, och att man nekas bra behandling. Det är tragiskt då det i dag finns goda möjligheter att ge många betydligt bättre hälso- och sjukvård. De senaste årens forskningsframsteg gör att vi kan tala om en helt ny syn på MS. Det som tidigare var en svårt funktionsnedsättande sjukdom blir alltmer en kronisk kontrollerbar diagnos, säger Max Ney Neuroförbundets kommunikationschef

Samtidigt välkomnar Neuroförbundet att regeringen nu via kronikersatsningen uppmärksammar MS, och att Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för MS. Det kan få positiva effekter på en MS-vård som påverkas av dåliga vårdkedjor och ojämlik tillgång till behandling.

Neuroförbundet föreslår några förbättringar som är särskilt angelägna för Sveriges regering, riksdag och landsting att åtgärda:

·  Sverige behöver 300 nya neurologer. Landstingen måste skapa utbildningsplatser för detta. Stora pensionsavgångar ger allt längre köer och därmed sena diagnoser och behandlingar.

·  Det måste gå snabbare att ställa diagnos och sätta in behandling. I dag får en minoritet diagnosen inom vårdgarantins tre månader. Vårdcentralerna måste ges riktlinjer för hur personer med tidiga symptom på MS bör utredas.

·  MS-patienter måste undersökas med magnetkamera en gång om året för att kunna upptäcka om den skadliga inflammatoriska processen avstannat. Alltför få erbjuds detta.

·  Varje MS-patient ska ha rätt att träffa neurolog minst en gång per år.

·  Gör om vårdgarantin så att även återbesök omfattas. I dag trängs kroniskt sjuka patienter ut av förstagångsbesök för att landstingen och regionerna ska kunna få ut sin del av regeringens kömiljard.

Aktionen 300 saknade neurologer
Syftet med aktionen, som sker idag på World MS Day, är att lyfta neurologbristen på den politiska dagordningen hos socialminister Göran Hägglund och Sveriges riksdagsledamöter. Att uppmärksamma att det idag saknas 300 neurologer samt att om tio år har en tredjedel av neurologerna gått i pension.

Tid:  Idag onsdag den 28 maj från klockan 7.00 till klockan 10.00.

Plats: Mynttorget, Riksdagen, Gamla Stan, Stockholm

Varmt välkomna!


För frågor kontakta:

Max Ney, kommunikationschef Neuroförbundet

Mail: max.ney@neuroforbundet.se
Mobil: 076-0017018

Fakta om multipel skleros (MS)
MS är en neurologisk diagnos
 
Varje år insjuknar cirka 500 personer i diagnosen MS

MS debuterar oftast i åldrarna 20‐40 år

MS är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män

Det är mycket svårt att förutsäga förloppet av MS

Diagnosens orsak är okänd, men tros vara en kombination av olika faktorer

Omkring 17 000 personer i Sverige lever med MS


Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro.
Neuroförbundet
 har cirka 13 000 medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer spetsforskningen inom neurologi.