Feministiskt Perspektiv

#32: Kränkt - the musical avväpnar kvinnohatet

Pressmeddelande   •   Aug 09, 2013 13:12 CEST

På lördag har den premiär Stadsteatern i Skärholmen, Kränkt – the musical. Teater Lacrimosa tar sig an feminist- och kvinnohatet i musikalens storvulna former. Nathaly Salas mötte regissören Liv Elf Karlén och skådespelaren Otto Milde för ett samtal om arbetet med föreställningen i vilken även Ann Petrén, Bianca Kronlöf och Bahareh Razekh Ahmadi.

Efter sommarens repetitioner utanför Enköping gör sig teater Lacrimosa redo för sin kommande föreställning, som har premiär på Stadsteatern Skärholmen på lördag. I den brister näthatare ut i dans och sångnummer. Jag träffar regissören Liv Elf Karlén och skådespelaren Otto Milde och talar om deras arbete med en föreställning som tar sig an förhållandet mellan maskulinitet och radikalisering.

Lacrimosa är en tankesmedja och ni gör politisk teater. Hur hänger det politiska och det konstnärliga ihop för er? Finns det konflikter?

Liv Elf Karlén: På samma sätt som jag tycker att det går bra att att blanda det allvarliga och det roliga, så tycker jag inte att konst och politik är olika saker eller att man kan skilja dem åt. Konst är alltid politisk, konst är aldrig fri och om man tar politiskt ansvar i sin konst så blir den också bättre. Den blir mer kvalitativ. Sen finns det ju vissa avvägningar som spelar roll i till exempel den här föreställningen. Om vi bara hade spelat för en feministisk publik, så hade vi kunnat ta ut svängarna mer, varit mer hårdragna i vår humor. Hade det varit en debattartikel, så hade vi behövt ta oss an frågan på ett helt annat sätt. På scen kan vi vara väldigt drastiska, ställa väldigt stora saker mot varandra och inte ta hänsyn och ansvar för hur saker och ting organiseras praktiskt och politiskt. Vi kan ändå komma med idéer. Det är det som är så härligt med att arbeta med politisk konst. Man kan formulera en mycket mer slagkraftig politik än i politiska organisationer eller som politisk skribent - därför att man rör sig på andra plan, där man tar med känslorna också.


Vad fick er att börja arbeta med den här musikalen?

Liv Elf Karlén: Idén fick vi för ett och ett halvt år sedan i samband med att Otto läste och blev inspirerad av Feministiskt Perspektivs artikelserie om antifeminism. Den diskussionen som då pågick inom feministiska kretsar, om motståndet mot feminismen, intresserade också mig. Eftersom vi lever i ett land där det finns ett utbrett stöd för jämställdhet är det för mig som feminist en viktig strategisk fråga att fokusera på motståndet. Det är viktigt att titta närmare på de hårda och ofta otäcka motargument som vi möter. Så det handlade både om att lyfta upp en viktig strategisk diskussion som pågår i feministiska rum och om att kika närmare på den rasistiska och sexistiska retoriken som förs och påverkar oss när den tar allt större plats på nätet. Jag ville göra en musikal, eftersom jag tycker att det är rätt form att ta sig an de här rätt så läskiga sakerna. Man behöver arbeta mycket med humor och plocka ner – göra något farligt ofarligt. Dessutom vill jag vara trogen den känsla jag får när jag läser kommentatorsfält på till exempel Avpixlat och Flashback. Det finns en känslomässigt överdriven och starkt patetisk hållning i det språket som används. Den retoriken påminner om musikalens formspråk, typ ”falla ner på knä och lida för att statsfeminismen kommer och ska förbjuda midsommar”. Utgångspunkten i inläggen är känslan av hot: livsstilen, samhället – världen – håller på att raseras runt omkring en som om de stod under militärt anfall.

Läs hela artikeln i Feministiskt Perspektiv.

Se också vårt nyhetsbrev om vårt nya nummer 


Kontakta redaktionen för pressinloggning.



Feministiskt Perspektiv 
Tegelviksgatan 40 
116 41 Stockholm  

070-772 17 52

feministisktperspektiv.se  
red@feministisktperspektiv.se