Feministiskt Perspektiv

#4 TISDAG: Kampen fortsätter fem år efter Tunisiens jasminrevolution

Pressmeddelande   •   Jan 19, 2016 12:37 CET

UTRIKES/INTERVJU: ”Jag vill påstå att den demokratiska övergången i Tunisien var möjligt för att den feministiska rörelsen var stark nog”, säger kvinnorättskämpen Ahlem Belhadj. Det har gått fem år sedan januari 2011 då Tunisien störtade Zine el-Abidine Ben Alis diktatur och initierade den arabiska våren. Farooq Sulehria har träffat feministen och revolutionären Ahlem Belhadj. I en stor intervju förklarar hon tunisiska feministers strategier i kampen för demokrati och kvinnors rättigheter.

Barnpsykologen Ahlem Belhadj är en ledande personlighet inom den tunisiska feministiska rörelsen. Hon beskrivs som den ”arabiska vårens tunisiska hjältinna” och tilldelades Simone de Beauvoir-priset 2012, och var ordförande i Tunisian Association of Democratic Women 2011-2013.

Tunisien beskrivs som det enda framgångsrika landet efter den arabiska våren. Landet har inte bara gått över till demokrati utan även antagit en ganska sekulär konstitution. Hur sant är detta, särskilt ur kvinnors perspektiv?

– Tunisien genomgår en förändringsprocess. Vi har självklart haft en del framgångar. Att ha hållit två fria och rättvisa val under fem år är en sådan framgång. 2011 gick Tunisien till val för att välja den författningskommittén som skulle utarbeta förslaget till ny grundlag. Efter en till valomgång 2014 valdes en demokratisk regering. 2010 kunde ingen i Tunisien ens drömma om fria val i landet. En annan seger är yttrandefriheten och föreningsfriheten.

– Det viktigaste av allt är att vi har en konstitution. Grundlagen arbetades fram efter en väldigt viktig social debatt. Även om konstitutionen ännu inte kan kallas idealisk är det inte en dålig konstitution heller, med tanke på att islamisterna hade majoritet i författningskommittén (tillsatt 2011). Grundlagens viktigaste aspekt är att den inte baseras på sharialagar. Dock är artikel 1 i grundlagen problematisk. Enligt denna artikel erkänns Tunisien som ett fritt, demokratiskt land samtidigt som islam har deklarerats vara landets religion. Detta kan misstolkas. Det framgår inte om islam är statens religion eller samhällets. Samtidigt, på den positiva sidan, finns åtaganden om universella mänskliga rättigheter. När det gäller kvinnors rättigheter är framgångarna många. Kvinnor erkänns inte bara som jämlika, det finns många åtaganden om att stärka kvinnor politiskt och sätta stopp för våld i hemmet. Det finns också ett konstitutionellt påbud om könsbalans: varje parti sätta 50 procent kvinnor på vallistorna.

>Läs mer

Kontakta redaktionen för pressinloggning!

Feministiskt Perspektiv 
Tegelviksgatan 40 
116 41 Stockholm  

070-772 17 52

feministisktperspektiv.se  
red@feministisktperspektiv.se