AFA Försäkring

41 miljoner till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

Pressmeddelande   •   Dec 17, 2013 08:30 CET

AFA Försäkring anslår totalt 40 737 750 kronor till 18 nya forskningsprojekt. Anslag ges till forskning kring behandling av cancer, bättre ljudmiljö i kontorslandskap, hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser och arbetsfrånvaro på kvinno- och mansdominerade arbetsplatser.

Anslagen ges till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Örebro Universitet, Skånes universitetssjukhus, Högskolan Väst, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Lunds universitet, Umeå universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet.


Kirurgisk behandling vid smärta i axelleden

Smärtor i axelleden kan orsakas av förslitningar eller bristningar i rotatorcuffen. Rotatorcuffen består av muskler och senor som gör att axeln kan röras i olika plan. Rehabiliteringen efter dessa skador är ofta långdragen och i takt med en åldrande befolkning, kommer antalet skador i rotatorcuffen troligen att öka. Sjukdomar i rotatorcuffen innebär förutom stort lidande även samhällsekonomiskt belastande eftersom åkomman är överrepresenterad i yrken där armar belastas över axelplanet.

Soheila Zhaeentan, doktorand vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, får 964 750 kronor för att undersöka om kirurgi kan förbättra prognos och rehabiliteringen efter rotatorcuffskador. Projektet omfattar handläggning av över 300 patienter.

Kontaktuppgifter: Soheila Zhaeentan, doktorand, Karolinska Institutet, Inst för kliniska vetenskaper. Tel: 08 690 54 00, mobil: 070 606 12 19. E-post: soheila.zhaeentan@gmail.com


Cancerterapi med hjälp av NK-celler

NK-celler (Natural Killer-celler) har förmåga att förstöra cancer- och virusinfekterade celler. De har därmed en viktig roll i att förebygga cancer. NK-cell baserad terapi har använts på patienter med leukemi där transplanterade NK-celler specifikt har attackerat och eliminerat leukemiceller.

Ewa Sitnicka, docent vid Lunds universitet, beviljas 3 000 000 kronor för att studera utvecklingen av NK-celler från stamceller. NK-cellerna spelar en viktig roll inte bara i att förebygga cancer, utan också för att förhindra infektioner och förbättra cancerpatienternas immunsystem.

Kontaktuppgifter: Ewa Sitnicka, docent, Lunds universitet, Inst för laboratoriemedicin, Stamcellscentrum. Tel: 046 222 46 76. E-post: ewa.sitnicka@med.lu.se


Östrogen, en ny behandlingsstrategi vid lymfom?

Lymfom, (cancer i lymfsystemet) är vanligare hos män än hos kvinnor. Förutom epidemiologiska data från människor finns forskning som är gjord på möss, som visar att kvinnliga könshormoner (östrogener) skyddar mot lymfom, men den molekylära mekanismen bakom könsskillnaden är oklar.

Sam Okret, professor vid Karolinska Institutet, beviljas 2 969 000 kronor för att studera vilka mekanismer östrogener och hormonstörande ämnen i omgivningen har, när det gäller utvecklingen av lymfom.

Kontaktuppgifter: Sam Okret, professor, Karolinska Institutet, Inst för biovetenskaper och näringslära. Tel: 08 524 810 69, mobil: 070-749 27 31. E-post: sam.okret@ki.se


Cancerbehandling med mindre biverkningar
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och identifieras ofta vid hälsokontroller av friska män i femtioårsåldern. De flesta behandlas med strålterapi eller kirurgi, vilket ger allvarliga biverkningar.

Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet och hans forskargrupp har beviljats ytterligare anslag med 3 190 000 kronor för att fortsätta forskningen kring målinriktad cancerbehandling, d.v.s. behandling som dödar tumören utan att den friska vävnaden påverkas. Behandlingen förväntas ge mindre biverkningar och patienterna kan därmed fortsätta arbeta under pågående behandling.

Kontaktuppgifter: Thomas Helleday, professor, Karolinska Institutet, Inst för medicinsk biokemi och biofysik. Tel: 08 52 48 15 30, mobil: 070 024 84 53. E-post: Thomas.helleday@scilifelab.se 

Förebygga åderförkalkning hos unga
Anita Hurtig-Wennlöf, docent vid Örebro universitet, beviljas 3 694 000 kronor för att forska kring ateroskleros (åderförkalkning) och hur sjukdomen kan förebyggas redan hos unga individer. Ateroskleros är en kronisk sjukdom i kärlens väggar, som ofta leder till hjärtinfarkt eller stroke. Sjukdomen startar i tidig ålder och är förknippad med levnadsvanor och livsvillkor.

Tusen individer i åldern 18-26 år ska undersökas i fråga om hälsa och levnadsvanor. Genom att jämföra två grupper, de med tunnaste resp. tjockaste kärlväggen, kommer forskarna att få fram ytterligare fakta om hur ateroskleros utvecklas hos unga individer och därigenom kunna bidra med strategier för förebyggande åtgärder.

Kontaktuppgifter: Anita Hurtig-Wennlöf, docent, Örebro universitet, Inst för hälsa och medicin. Tel: 046 19 30 38 16, Mobil: 070 264 61 67. E-post: anita.hurtig-wennlof@oru.se


Tidig diagnos vid åderförkalkning

Åderförkalkning (ateroskleros) utvecklas under årtionden utan symptom, men när det åderförkalkade blodkärlet så småningom brister, uppkommer allvarliga och akuta sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Orsaken till åderförkalkning är långt ifrån klarlagd, men sjukdomen kännetecknas av en ansamling fetter i kärlväggen och inflammation.

Professor Magnus Grenegård vid Örebro universitet, beviljas 1 521 000 kronor för att undersöka om proteinet AGP som finns i levern, har betydelse vid utvecklingen av åderförkalkning. I framtiden kan detta möjliggöra tidigare diagnos vilket minskar senare insjuknande i hjärtinfarkt och stroke.

Kontaktuppgifter: Magnus Grenegård, professor, Örebro universitet, Inst för Hälsovetenskap och Medicin. Tel: 019-30 14 83, Mobil: 070 771 83 98. E-post: magnus.grenegard@oru.se  


Varför uppstår kontaktallergi vid arbete med vulkat gummi

Hudsjukdomar som orsakas av gummi är en av de vanligaste orsakerna till yrkesrelaterade hudsjukdomar. Ola Bergendorff, docent vid Skånes universitetssjukhus, beviljas 2 106 000 kronor för att forska kring orsakerna bakom gummiallergi. Allergierna förekommer främst bland personal som arbetar med montering av gummidetaljer eller som använder skyddsutrustning av gummi t.ex. handskar.

Forskarna ska studera nya allergena ämnen som bildas vid vulkning och som användare av gummimaterial exponeras för. Även kombinationer av olika ämnen som finns i färdiga produkter ska undersökas.

Kontaktuppgifter: Ola Bergendorff, docent, Skånes universitetssjukhus, Hudkliniken. Tel: 046 17 31 54, mobil: 073 968 29 93. E-post: ola.bergendorff@skane.se

Nytt testsystem för allergiframkallande kemikalier
Metallarbetare, målare och frisörer är några av de yrkesgrupper som ofta drabbas av hudallergier. I dag testas allergiframkallande kemikalier på djur, vilket begränsar antalet kemikalier som kan testas. Det finns därmed ett ökat behov av alternativa testmetoder.

Malin Lindstedt, docent vid Lunds universitet, beviljas 2 000 000 kronor för att vidareutveckla ett testsystem, Genomic Allergen Rapid Detection (GARD), där ett ämnes allergiframkallande förmåga testas med hjälp av mänskliga laboratorieodlade celler. Testsystemet förväntas bli mer kostnadseffektivt och leda till att fler allergiframkallande kemikalier kan identifieras och därmed undvikas.

Kontaktuppgifter: Malin Lindstedt, docent, Lunds universitet, Inst för immunteknologi, Tel: 046-222 92 56. E-post: malin.lindstedt@immun.lth.se   


Bättre ljudmiljö i kontorslandskap
Det är väl känt att den akustiska miljön på arbetsplatsen påverkar både produktivitet, välbefinnande och hälsa hos personalen. Men hur kan den akustiska miljön utformas, så att kontorsarbetsplatserna blir mer flexibla och situationsanpassade?

Lena Pareto, docent vid Högskolan Väst beviljas 2 344 000 kronor för att tillsammans med Martin Ljungdal och Björn Hellström, professor Konstfack, studera effekterna av ett ljudmiljösystem, där icke önskvärda ljud reduceras och kvalitativa ljud från omgivningen lyfts fram eller tillsätts med hjälp av digital teknik. Ett exempel är maskering, som kan handla om att kamouflera tal genom olika bakgrundsljud så att talet upplevs som mindre störande i ett kontorslandskap.

Kontaktuppgifter: Lena Pareto, docent, Högskolan Väst, avd. för medier och design. Tel: 0520-22 35 28, mobil: 0706-63 22 12. E-post: lena.pareto@hv.se  


Kartläggning av endotoxiner vid avfalls- och biogasanläggningar
Personal som arbetar med avfallshantering utsätts för hälsorisker genom endotoxiner, - bakteriegifter som kan orsaka både luftvägsinflammationer, nedsatt lungfunktion och astma.

Erica Bloom, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB får 1 350 000 kronor för att kartlägga både bundna och fria endotoxiner inom avfalls- och biogasanläggningar utifrån gränsvärden och hälsorisker. Resultaten kan komma att leda till nya slutsatser om exponering och risker vid avfallshantering.

Kontaktuppgifter: Erica Bloom, dr, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Klimat och hållbara samhällssystem. Tel: 08-598 564 23, mobil: 070-656 77 67. E-post: erica.bloom@ivl.se  


Hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser
Det pågår intensiva försök med att utveckla biobränslen som kan ersätta de hälsofarliga fossila bränslena, men hur vet man att de ”nya” bränslena inte utgör en ändå större hälsorisk än de traditionella fossila bränslena?

Anders Blomberg, professor vid Umeå Universitet, beviljas 2 112 000 kronor för att undersöka om biodieselavgaser ger samma negativa påverkan på luftvägar och hjärta/kärl som fossila bränslen gör. Ett antal friska individer kommer att exponeras för avgaser från biobränslen motsvarande stadstrafik och jämförs med motsvarande koncentrationer fossila dieselavaser. Därefter undersöks effekterna på hjärta, lungor och luftvägar.

Kontaktuppgifter: Anders Blomberg, professor, Umeå Universitet, Folkhälsa och klinisk medicin, Tel: 090-785 22 34, mobil: 070-563 36 63. E-post: anders.blomberg@lung.umu.se


En hållbar hälsa och ett inkluderande arbetsliv med hjälp av återhämtning
Behovet av återhämtning efter en ansträngande arbetsinsats kan beskrivas som en övergående känsla av överbelastning, irritabilitet, bristande energi och sänkt prestation. Behovet av återhämtning styrs av faktorer som arbetssituation och ålder. Om återhämtningsbehovet inte tillgodoses, finns risk för både sjukfrånvaro och att arbetslivet lämnas i förtid.

Kerstin Wentz, Fil dr. Leg Psykolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset får 2 630 000 kronor för att undersöka återhämtning hos en grupp på 2 500 personer från den svenska arbetande befolkningen, som har arbeten med höga psykologiska och/eller fysiska krav. Gruppen kommer att följas under två år.

Kontaktuppgifter: Kerstin Wentz, fil dr. Leg. Psykolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin, mobil: 073-247 29 77. E-post: kerstin.wentz@amm.gu.se  


Utveckling av ett evidensbaserat, skräddarsytt och interaktivt e-hälsoprogram för beteendeförändring vid arbetsrelaterade stressproblem
De webbaserade stresshanteringsprogram som finns idag grundas inte alltid på rådande evidens i fråga om design, innehåll och sätt att leverera programmet.

Anne Söderlund, professor vid Mälardalens högskola har beviljats 629 000 kronor för att ta fram ett evidensbaserat skräddarsytt självhanteringsprogram, som genom beteendeförändring ska minska problem som beror på arbetsrelaterad stress. Webb-plattformen kommer att tas fram av experter inom områdena information, design och teknik. Programmets användbarhet testas av 20 individer med arbetsrelaterade stressproblem som rekryteras från olika kommunala skolor innan de går vidare med en randomiserad kontrollerad studie om effekter av programmet.

Kontaktuppgifter: Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd. Tel: 021-15 17 08, mobil: 073-662 05 67 E-post: Anne.soderlund@mdh.se


Arbetsfrånvaro på kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser
Det är väl känt att kvinnor använder sjuk- och föräldraförsäkringen i högre utsträckning än män. På dagens könssegregerade arbetsmarknad, innebär detta att arbetsgivare på kvinnodominerade arbetsplatser har mer frånvaro och fler störningar i verksamheten än arbetsgivare på mansdominerade arbetsplatser.

Gun Johansson, med dr vid Linköpings universitet får 1 693 000 kronor för att kartlägga orsaken till vad skillnaden i frånvaro mellan kvinnligt resp. manligt dominerade arbetsplatser beror på. Data hämtas från SCB:s databas LISA, som innehåller uppgifter om arbetsplatser och individer i den svenska befolkningen från 1990 och fram till 2010.

Kontaktuppgifter: Gun Johansson, med dr, Linköpings universitet, Inst för medicin och hälsa (IHM). Tel: 013 22 14 11, mobil: 073 362 83 62. E-post: gun.johansson@liu.se


Har arbete och livsstil någon betydelse för sjukfrånvaro och tidpunkt för ålderspension?
Hälsan hos de som arbetar är viktig, den påverkar både sjuktal och utträde ur arbetslivet. Lena Holm, Med Dr vid Karolinska Institutet, beviljas 1 508 000 kronor för att göra en tio-årsuppföljning av hälsan hos de 10 000 anställda inom kommuner och landsting som deltog i projektet Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting, 2000-2003.

Vem fortsätter att arbeta efter 61 års ålder? Hur har arbetsförhållanden och ledarskap påverkat sjukskrivning och utträde ur arbetslivet? Vilken betydelse har hälsa och livsstil haft, när det gäller sjukfrånvaro och utträde ur arbetslivet? Detta är frågor som kommer att besvaras i studien.

Kontaktuppgifter: Lena Holm, med dr, Karolinska Institutet, Inst för miljömedicin, Tel nr: 08 52 48 70 23, mobil: 070 482 74 79. E-post: Lena.Holm@ki.se  


Leder ledarskapsutbildning till förändringar?
Varje år deltar ca 6 000 personer i de två ledarskapsutbildningarna Utvecklande ledarskap (UL) och Utveckling av grupp och ledarskap (UGL). Trots att det görs stora investeringar i ledarutbildning, saknas forskning kring vilka effekter utbildningarna ger.

Christer Sandahl, professor vid Karolinska Institutet beviljas 2 527 000 kronor för att undersöka skillnader mellan UL respektive UGL och hur det har förändrat ledarskapet hos 300 kursdeltagare. Både chefernas egen upplevelse men även medarbetare och kollegor samt organisationen inkluderas.

Kontaktuppgifter: Christer Sandahl, professor, Karolinska Institutet, Inst för lärande, informatik, management och etik. Tel: 08 5248 36 18, mobil: 070 618 36 18. E-post: christer.sandahl@ki.se


Hur ska chefen hålla på sikt?
Dagens gränslösa arbetsliv ställer höga krav på både medarbetare och chefer. De arbetar ofta under osäkra och oförutsägbara förhållanden. Ledarrollen blir därmed viktig för trygghet, hälsa och motivation på arbetsplatsen. Samtidigt ökar stressen bland chefer och omsättningen är hög.

Christin Mellner, fil dr vid Stockholms universitet, beviljas 3 500 000 kronor för att undersöka ledares villkor i gränslöst arbete, hur ska chefen hålla på sikt? Vad behövs för att vilja, kunna och orka vara ledare idag? Studien omfattar chefer inom både privat och offentlig sektor.

Kontaktuppgifter: Christin Mellner, fil dr, Stockholms universitet, Psykologiska Inst. Tel: 08-16 20 00, mobil: 0763-96 97 00. E-post: cmr@psychology.su.se


Verksamhetsutveckling och arbetsmiljöarbete i räddningstjänsten
Lagstiftningen ger kommunerna stor frihet att själv utforma räddningstjänstens uppgifter och en del räddningstjänster genomför omfattande förändringar med betydande inverkan på brandmännens arbetsuppgifter. Det innebär att brandmännen riskerar att utsättas för en mängd risker i sitt arbete som t ex olyckor, exponering för farliga ämnen, hot och våld från allmänheten samt posttraumatisk stress.

Johan M. Sanne, docent vid IVL Svenska Miljöinstitutet, beviljas 3 000 000 kronor för att utveckla former för hur praktiskt arbetsmiljöarbete kan integreras i pågående verksamhetsutveckling. Projektet kommer att samverka med tre olika räddningstjänster med kontrasterande uppdrag.

Kontaktuppgifter: Johan M. Sanne, docent, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-598 564 59. E-post: johan.sanne@ivl.se  


Mer information: Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se
Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se