Den Goda Jorden ideell förening

Åkermarken behöver ett starkare skydd !

Pressmeddelande   •   Jul 10, 2009 08:08 CEST

Detta framkom vid det seminarium som arrangerades den 25/6 2009 i Falkenberg. Vem för åkermarkens talan? Det var en annan frågeställning som lyftes fram, men som förblev obesvarad. På papperet har åkermarken ett hyfsat skydd i lagtext. Men detta beaktas inte när exploateringsintressen är starka. Med ett internationellt perspektiv som bakgrund framstår det klart att den svenska åkermarken måste värnas för framtida generationers skull. Åkermarken är bildad av istiden och måste betraktas som en ändlig resurs.

Torsdag 25 juni arrangerades ett seminarium i Falkenberg under rubriken "Den halländska åkerjorden - för en hållbar framtid!". Seminariet arrangerades av Region Halland, Länsstyrelsen i Halland och Falkenbergs kommun tillsammans med olika organisationer däribland DenGodaJorden för att hedra Anders Stenströms minne.

Seminariet inleddes av kommunrådet i Falkenberg Mari-Louise Wernersson som belyste Anders Stenströms arbete inom miljöområdet och för att bevara åkermarken. En flickkör från kulturskolan i Falkenbergs gav en fin inramning till seminariet när de sjöng Evert Taubes Änglamark.

Arne Joelsson på Länsstyrelsen i Halland talade under rubriken "Miljöbalken, Miljömålen och åkermarkens framtid". Han påpekade att minskningen av åkerarealen är mindre i Halland än i Sverige som helhet. Han konstaterade att det lagskydd som finns när det gäller åkermark är inte testat rättsligt. De exempel han hade funnit vid en genomgång gav inte mycket vägledning hur lagtexten ska tolkas praktiskt. Länsstyrelsen i Halland har tillsammans med Hushållningssällskapet tittat på den klassificering som finns för åkermark. När man beaktade den kunskap man har idag och testade den gentemot rådande klassificering kunde man konstatera att rådande klassificering av åkermark inte längre är giltig utan borde göras om. Joelsson konstaterade också att det inte finns någon instans som bevakar åkermarkens intresse.

Christel Cederberg, forskare och Änglamarkspristagare 2008 gav en internationell utblick i sitt anförande "Den internationella situationen för livsmedelsförsörjning". Störst betydelse för livsmedelsförsörjningen i framtiden har det hur köttkonsumtionen kommer att utvecklas. Om alla skulle bli vegetarianer kommer det inte att finnas någon brist på jordbruksmark. Idag ser köttkonsumtionen tvärtemot ut att öka i många delar av världen. Bland forskare finns det en stor osäkerhet om hur mycket mark som det finns att tillgå globalt sett. Vid de uppskattningar som gjorts har man varit väldigt frikostiga vid definitionen av jordbruksmark. Frågan är hur mycket av denna som i realiteten är brukningsbar.

Av arealen i Sverige är det endast 8% som är jordbruksmark. Christel Cederberg hävdade att ur nationell säkerhetssynpunkt är det viktigt att behålla matproduktion på åkermarken. Idag köper Kina och Indien upp mark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning. Just för att andelen åkermark i Sverige är så liten är det viktigt att inte ytterligare minska den andelen med hänsyn till biologisk mångfald.

Agronomen och bonden Peter Edling försökte besvara frågan "Den svenska åkerjorden - behövs den för framtida överlevnad?". Hans svar var att det är väldigt lite här i världen som verkligen behövs men att det likväl är väldigt bra att ha. Det gäller även för den svenska åkermarken. Han visade de områden på jordklotet som är utsatta för vinderosion respektive vattenerosion. Dessa områden täckte en stor del av markytan på jordklotet, med undantag för nordvästra Europa. Vi har mycket gynnsamma förhållande för odling i vår del av världen och borde därför vara mycket aktsamma med vår åkermark. Den är en resurs även globalt sett. Peter Edling påpekade även vikten av att vara för någonting och inte bara vara emot. Det går inte att bara protestera, utan för att nå ut måste man kunna visa på hållbara alternativ.

Björn Lundberg planarkitekt i Falkenbergs kommun visade upp exempel från sitt arbete med översiktsplanering. Han konstaterade att under de senaste trettio åren har skyddet för åkermarken blivit svagare. De skrivningar kommunen gjort har efterhand urvattnats. Han visade på två exempel från senare år där tjänstemännen efter påverkan från bland annat Anders Stenström minskat ned de ursprungliga planerna vid planering av nya områden. I det första fallet vid Torsholm klubbade politikerna igenom det ursprungliga förslaget på tvärs mot tjänstemännens omarbetade nedminskning. I det andra exemplet från Skrea kom politikerna att gå på tjänstemännens nedminskade förslag. Lundberg avslutade med åsikten att åkermarken borde få ett starkare skydd i lagtext.

I de efterföljande diskussionerna ledda av moderatorn Barbro Odelberg, informatör på Falkenbergs kommun, lyftes en del intressanta förslag fram. Arne Joelsson konstaterade att både LRF och kommunerna efterlyste mer statlig styrning och han uppmanade kommunerna att sluta sitta i knät på exploatörerna. Carl Jonsson menade att så viktiga och oåterkalleliga beslut som de rörande exploatering av åkermark måste godkännas vid två separata tillfällen åtminstone åtskilda av ett val. Det påpekades även att planarkitekter borde uppvaktas och informeras om åkermarken betydelse, samt att även de som utbildas inom detta ämne får information i frågan.