Europaparlamentet

Årsrapport om euroområdet för 2005

Pressmeddelande   •   Nov 14, 2006 17:31 CET

Europaparlamentet har antagit ett betänkande som behandlar kommissionens första årsrapport om euroområdet. Ledamöterna anger i betänkande en lång rad åtgärder som skulle behövas för att förbättra euroområdets ekonomiska resultat.

Makroekonomisk politik
Eurooområdet kommer fr.o.m. den 1 januari 2007 att omfatta 13 medlemsstater. Europaparlamentet har med 444 röster för 71 röster emot och 85 nedlagda antagit ett initiativbetänkande av José Manuel GARCÍA-MARGALLO Y MARFIL (EPP-ED, ES) där det inledningsvis upprepar sina krav på offentliga protokoll från ECB-direktionens sammanträden med en tydlig redogörelse för argumenten för och emot de beslut som fattats. Ledamöterna stöder en strikt tolkning av den förnyade stabilitets- och tillväxtpakten och uppmanar medlemsstaterna att årligen förbättra sina cykliskt justerade budgetunderskott, med 0,5 procent av BNP som riktmärke. Parlamentet påminner om det mervärde som en bättre skatte- och budgetsamordning mellan medlemsstaterna skulle innebära.

Ekonomiska reformer
Lissabonstrategin måste snabbt genomföras inom alla berörda politikområden - ekonomi, sysselsättning, miljö och socialpolitik. Parlamentet upprepar sitt krav på regler för en gemensam övervakning av medlemsstaternas nationella reformprogram och på att kommissionen årligen offentliggör ”ligaresultat” över de länder som lyckats bäst respektive sämst med sina ansträngningar.

I frånvaro av en enhällig överenskommelse är parlamentet övertygat om att målet att införa en gemensam konsoliderad skattebas i Europa skulle kunna uppnås med hjälp av mekanismen för förstärkt samarbete så att majoriteten europeiska länder kan komma vidare när det gäller en gemensam ram för bolagsbeskattning. Icke-deltagande medlemsstater kan ansluta sig vid ett senare tillfälle.

Parlamentet beklagar att utgifterna för forskning och utveckling i euroområdet uppgår till ungefär 2 procent av BNP, vilket är långt under det EU-övergripande målet på 3 procent och anser vidare att arbetsmarknaderna bör göras mer flexibla.

Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att göra fullbordandet av den inre marknaden för energi till en topprioritering.

Ett fungerande EMU
Bakom olikheterna inom euroområdet när det gäller tillväxt och inflation, med skillnader på upp till 4,5 procent för tillväxten och på upp till 2,7 procent för inflationen under 2005 anförs strukturella orsaker.

Parlamentet understryker att ståndpunkterna hos medlemsstaternas representationer i IMF i måste samordnas bättre. Det påpekar att EG-fördraget inte klargör hur rådet ska ta sitt ansvar för växelkurspolitiken, men uppmanar eurogruppen, rådet och ECB att förbättra sitt samarbete när det gäller åtgärder inom växelkurspolitiken.

De nationella parlamenten bör involveras bättre i den nödvändiga samordningen av den ekonomiska politiken.

Ledamöterna efterlyser slutligen en kvartalsdialog mellan eurogruppen, kommissionen och parlamentet, liknande den monetära dialog som finns mellan parlamentet och ECB, i syfte att stärka de befintliga ramarna och diskutera de utmaningar som ekonomin inom euroområdet står inför och hur man bör hantera dem.

Debatt
Under debatten hänvisade Jens HOLM (GUE/NGL, SE) till att det i betänkandet konstateras att prognoserna för euroområdet ser bättre ut än på länge.

- Det beror på vilken ekonomisk politik man tänker föra. Den hittills förda politiken innebär att stora delar av Europa befinner sig i social och ekonomisk kris. I Europas största ekonomi Tyskland lever 7 miljoner personer i fattigdom enligt ny statistik. En av orsakerna till detta är just det ekonomiska och monetära samarbetet, EMU, som har världens mest inflationskonservativa centralbank och en stabilitetspakt som bakbinder den ekonomiska politiken. Europas folk behöver istället en aktiv finanspolitik och en omorganisering av EMU.

Holm ville med anledning av att Sverige inte är medlem i EMU ha en förklaring av innebörden i betänkandets ordalydelse om att "samordningen av makroekonomiska politiken och den inre markanden kommer att omfatta samtliga 27 medlemsstater".

- Betyder detta att Sverige, som har röstat nej till EMU, förr eller senare måste anslutas till EMU? frågade han.

Gunnar HÖKMARK (EPP-ED, SE) menade att euron gett Europa en stabilitet som regionen tidigare inte åtnjutit. Han höll inte heller med om att det skulle vara ett problem med låga räntesatser.

- Finns det någon som tror att den europeiska ekonomin skulle ha presterat bättre resultat om räntesatserna hade befunnits sig på den nivå som vi hade på 70- och 80-talet, eller med de budgetunderskott som förelåg under flera år?

Hökmark sade att den gemensamma valutan stimulerar konkurrensen, handeln och investeringarna och blottlägger behovet av strukturreformer och skattedisciplin. Detta innebär möjligheter för Europas ekonomi som inte lider av låga räntesatser, utan av bristen på avreglering och ökad handel och en bättre fungerande inre marknad.

- Europa är mer effektivt och mer framgångsrikt sedan vi öppnade upp våra marknader. Men min åsikt är att euron aldrig kan bli starkare än den europeiska ekonomin själv eller den disciplin som måste råda i de länder som deltar i eurosamarbetet. Europeiska centralbanken måste därför vara oberoende, precis som det står i betänkandet, annars förlorar den i trovärdighet.

Avslutningsvis påpekade Hökmark att euron snart kommer att finnas i en rad länder runt Östersjön. Han sade att han hoppades på en debatt i Sverige som ska leda till att Sverige ska kunna ansluta sig till dessa och andra euroländer inom de kommande åren.


Föredragande: José Manuel GARCÍA-MARGALLO Y MARFIL (EPP-ED, ES) Betänkande: A6-0381/2006 Beslutsförfarande: Initiativbetänkande Debatt: 13.11.2006 Omröstning: 14.11.2006

Ref.: 20061113IPR12515
Kontakt:
Pernilla Jourde
Redaktion & information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)