Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Återvinn Stockholm, Göteborg och Malmö

Pressmeddelande   •   Jul 12, 2009 22:33 CEST

<!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm } -->

Återvinn Stockholm, Göteborg och Malmö

Vi kan inte fortsätta att lägga skal på skal av bebyggelse runt storstadsområdena och låta bebyggelsen svälla ut som oformliga cancersvulster, dit biltrafiken sprider ut den, slänga efter med lite kollektivtrafik, och sedan tro att den skall kunna löna sig och hävda sig mot bilen med detta glesbebyggda boende. Storstadsborna får betala med buller, luftföroreningar, barriärer och långt till naturen. Den åker som bebyggs skulle de behövt för att trygga försörjningen med mat, när energikrisen gör att det inte längre går att använda konstgödsel eller importera mat utifrån. Landsbygden får betala med minskande befolkning och nedlagd service.

 

I stället för att exploatera mer mark i storstäder att bebygga för stora kostnader kunde tåget hjälpa till att sprida ut befolkningstillväxten därifrån. Genom att bygga nya samhällen utefter järnvägen kan vi lägga dem där marken inte är lika värdefull. Då kan trycket i storstadsområdena minskas och markpriserna där sjunka. Frestelsen att exploatera jungfrulig mark som borde varit kvar som strövmark eller som åker blir inte lika stor.

 

I Stockholmsregionen har befolkningen växt med 18.000 invånare om året de sista åren. Enligt regionplanen skall regionens folkmängd växa med en tredjedel, 600.000 invånare, och biltrafiken öka med 70 procent till 2030. Göteborgs­regionen tänker växa med 8.000 invånare om året till 2020 och ha en arbetsmarknad som ökat till 1,5 miljon invånare från dagens miljon, med tillväxten till största delen i centrala delar. Regionen Malmö-Lund väntas på samma tid öka sin befolkning med en femtedel. Regionen är Sveriges snabbast växande och den växer ut över Sveriges bästa åkermark.

 

Trafiklösning Stockholm vill lägga 12 miljarder kronor på Österleden, 25 på Förbifart Stockholm och lika mycket på andra motorleder. Det är optimistiska siffror. Förbifart Stockholm, rättare kallat Klimatkatastrof Stockholm, tros kosta 40 miljarder kronor för de två milen, att döma av hur mycket motorleder brukar fördyras. Vi bygger för den amerikanska bilstaden när oljekrisen är över oss.

 

Förbifart Stockholm kommer inte att bidra till att knyta ihop norra och södra Stockholm som sägs, eller minska klyftorna i regionen. Tvärtom ökar segrega­tionen genom att sprida villlabebyggelse omöjlig att försörja med god kollektivtrafik till förut jungfruliga områden. Det är väl huvuddrivkraften, att skapa vinster åt markexploatörer. Bara hälften av invånarna har tillgång till bil, och hälften av ungdomarna skaffar inte körkort. Avstånden är för långa att knyta ihop norr och söder med bil, ens om det inte vore köer på motorlederna. Bara spårburen trafik har den möjligheten. Både Naturvårdsverket och SIKA, statens instiut för komunikationsanalys, protesterar mot kalkylen. Lönsamheten bygger på trafikflöden som skapas av ett sedan länge svunnet oljepris på 25 dollar fatet, en övervärdering av bilisternas tidsvinster och miljökostnader som är för lågt satta eller inte alls upptagna. Den minskar ej utan ökar trängsel och luftföro­reningar i innerstaden eftersom tre fjärdedelar av trafiken skall till Stockholm och bara en procent utanför regionen. Risken är stor att staten bidrar till en lokal trafiklösning som tar medel från det som kunde blivit järnvägar över hela landet.

 

Vägtänkande istället för järnvägssyn skapar otrivsamt boende och kostar oerhört mycket pengar. Pengar som inom få år blir helt bortslängda när oljebristchocken kommer.