Marabouparken konsthall

Acts of Self Ruin: Marabouparkens nya utställningsprogram

Pressmeddelande   •   Jan 17, 2017 13:00 CET

Acts of Self Ruin

Upphovsmannen är en kvinna: Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad

Filmform @Marabouparken

28 januari–23 april 2017

Pressvisning 27 januari kl. 10
Öppen vernissage 28 januari kl. 14–17, invigning kl. 14.30

För mer information och pressbilder vänligen kontakta:

Niki Kralli, kommunikationsansvarig Marabouparken konsthall, niki.kralli@marabouparken.se


Acts of Self Ruin

Marabouparken konsthall inleder året med utställningen Upphovsmannen är en kvinna och ett samarbete med Filmform som påbörjar konsthallens nya serie vistelseprogram. 2017 är startskottet för ett längre arbete på konsthallen där vi under rubriken Acts of Self Ruin kommer att rikta uppmärksamheten mot de som kämpar för jämlikhet, solidaritet och vars handlingar utmanar maktstrukturer och hierarkier. En kamp som samtidigt lett till förödmjukelse och motgångar för de som gått mot strömmen.

Upphovsmannen är en kvinna

Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad är tre pressfotografer som trots att de avråddes från att arbeta i vad som betraktades som ”ett manligt yrke” ignorerade de rådande könsrollerna, vilket kunde få konsekvenser på sociala, professionella och familjemässiga nivåer. Deras agerande kan kallas Acts of Self Ruin, ett självfördärvande genom medvetna handlingar för att bryta sig ur ett kvinnoideal som samhället försökte tvinga in dem i och för att kämpa för jämlikhet mellan könen. Ett fåtal kvinnor i Sverige under 1900-talet, spridda på olika tidningsredaktioner, trotsade samhällets föreställningar och visade att det var möjligt att inta en framstående plats inom kåren. Utställningen Upphovsmannen är en kvinna presenterar tre pionjärer vars bilder fångade med yttersta närvaro och gehör sin samtids viktiga ögonblick och de fick stor spridning i tidningarnas upplagor. Gemensamt spänner Alma Haags, Ellen Dahlbergs och Ragnhild Haarstads arbeten över nästan hundra år av pressfotografi.

Alma Haag (1882–1979) är en av Sveriges allra första pressfotografer och med stor sannolikhet den första kvinnan i yrkeskåren under tidigt 1900-tal. Hon skickades ut att fotografera en mängd viktiga nyhetshändelser och personer, statsbesök, kungabesök, sportevenemang, Stockholms stadsmiljöer, politiker, berömda skådespelare med flera, men erhöll aldrig fotocredit i tidningen. Efter en tid som reprofotograf var hon med att bygga upp och driva Dagens Nyheters klichéanstalt i början av 1900-talet. Under sina dryga trettiofem år på DN ser hon klichéanstalten växa från en handfull anställda upp till femtiotalet. Hon är verksam under två världskrig på en av Sveriges snabbast växande dagstidningar.

Ellen Dahlberg (f. 1921) beslutar sig under 1930-talet för att bli fotograf trots att hon får höra att det inte skulle vara möjligt för en kvinna. I Stockholm får hon en lärlingsplats hos den välkända fotografen Anna Riwkin som då främst ägnade sig åt porträtt- och dansfotografi. Det visar sig dock snart att Ellen Dahlbergs fotografiska intresseområde är samhällsreportaget och under 1940-talet förser hon SE, Folket i Bild, Tidningen Vi, SSU:s tidning Frihet och många andra fack- och veckotidningar med berättande bildreportage från både Sverige och omvärlden.

Efterkrigstidens bildserier visar ursprunget till några av våra vanligaste råvaror från Latinamerika och mycket av det som Europa behövde för att återhämta sig efter kriget. Men även reportagen från Sverigeresorna visar den mindre bemedlade, kroppsarbetande människan, en ganska hård tillvaro av fysiskt arbete och fattigdom, dock alltid återgivna med drag av försoning, hopp och tro på att förändring är möjlig. Även flerautländska tidningar såsom National Geographic har publicerat Ellen Dahlbergs bilder.

Ragnhild Haarstad (f. 1935) gick tidigt som lärling hos hovfotografen Edvard Welinder och som elev hos Christer Strömholm. I utställningen visas för första gången ett urval av Ragnhild Haarstads gatubilder från 1950-talet. När några av dessa får pris i en fototävling blir det biljetten till en halvtidsanställning som fotograf på Svenska Dagbladet. Detta trots ett starkt motstånd mot att ha en kvinna bland kollegorna på redaktionen.

Under fyra decennier är Ragnhild Haarstad sedan kvar på Svenska Dagbladet, de sista tio åren som bildredaktör. Mångfalden av uppdrag är stor och många samtidshistoriska ögonblick och betydande politiker, artister och internationella celebriteter fångas genom Ragnhild Haarstads kamera. Trots mängden uppdrag har Ragnhild Haarstad ofta lyckats hitta något överraskande hos redan välkända personer samtidigt som hon även har förmågan att framhäva det unika hos den vanliga människan. Inte sällan finns det en spänning mellan det givna och det motsägelsefulla i Ragnhild Haarstads bilder som får betraktaren att stanna upp och reflektera. 1971 får Ragnhild Haarstad utmärkelsen Årets fotograf. Hon är än idag den enda kvinna som fått priset.


Filmform @ Marabouparken

Marabouparkens nya serie vistelseprogram är en del av en ny fas i konsthallens arbete med att stödja organisationer som verkar i samma anda. Först ut är Filmform där vi tillsammans undersöker ett feministiskt angreppssätt på curatering, samlande och distribution och lanserar ett nytt sätt att belysa den kritiska roll som kvinnor spelat sedan Filmform grundades för 60 år sedan.

Filmforms vistelse på Marabouparken innebär en tid av eftertanke under en förändringsfas där de själva undersöker hur de i framtiden ska arkivera sin samling och presentera den för allmänheten via sin nya webbplats. Under tre månader kommer de tillsammans med konsthallen att utveckla en specifik samling filmer gjorda av och om kvinnor. Det blir även möjligt för besökare att upptäcka Filmforms samling och ta del av organisationens historia och utveckling. Filmform kommer dessutom att anordna ett publikt program under sin vistelse på konsthallen i samarbete med konstnärer och andra filmarkiv.

Samarbetet syftar också till att inleda en diskussion om kulturpolitiken. Nu när anslagen till kulturen skärs ner och organisationer som våra pressas att bli mer mätbara, då arbetar vi tillsammans för att hitta en gemensam plattform för att undvika att konkurrera om resurserna. Istället försöker vi dela på resurserna i hopp om, som Acts of Self Ruin föreslår, att skapa gemenskap och kopplingar över de politiska skiljelinjerna.


Filmform startade 1950 och är den enda organisationen i sitt slag i Sverige. Dess uppdrag är att bevara, marknadsföra och distribuera svensk experimentfilm och videokonst. Filmform anlitas ofta som rådgivare av museer, gallerier, universitet och festivaler. Samlingen utökas med nya filmer varje år och sträcker sig från 1920-talet till i dag med huvudsaklig inriktning på svenska konstnärer samt en avdelning med verk från de nordiska länderna.

Acts of Self Ruin är ett koncept som Leela Gandhi utforskat i sin bok The Common Cause (2014) och som ligger till grund för undersökningen på Marabouparken konsthall

Marabouparken är en institution som arbetar med den samtida konsten.
Det gör vi genom ett rikt och omväxlande program bestående av utställningar, seminarier, samtal, visningar och publikationer som ställer konsten i relation till andra sammanhang. Med samtidskonsten som utgångspunkt vill vi också synliggöra det offentliga rum vi verkar i, där Marabouparken som historiskt monument utgör ett naturligt avstamp.

Följ oss på Facebook och Instagram