Byggnads

AD:s lavaldom får allvarliga konsekvenser

Pressmeddelande   •   Dec 02, 2009 14:29 CET

Idag har Arbetsdomstolen (AD) meddelat dom i Lavalmålet. Enligt AD:s dom ska Byggnads betala skadestånd med anledning av konflikten i Vaxholm. Oavsett AD:s skadeståndsdom är Lavalmålet en förlust för Sveriges och Europas löntagare, säger Byggnads ordförande Hans Tilly i en kommentar till domen.

– Nu måste Byggnads betala skadestånd. Men vad som är värre är att hela Lavalmålet, från EG-domstolens dom i Vaxholmsmålet till regeringens förslag till Lavallag, öppnar för lönedumpning, säger Hans Tilly.

 

– Först beslutar AD att konflikten mellan Byggnads och Laval är lovlig och inte behöver avbrytas. Fem år senare beslutar samma domstol att man nu ska betala ett omfattande allmänt skadestånd. Dagens dom strider mot sunt förnuft. Det är obegripligt att facket ska betala skadestånd när man följt gällande svensk rätt och beslut i AD, säger Hans Tilly.

 

– Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet är mycket allvarlig och får i förlängningen stora konsekvenser för svenska löntagare. När nu fackföreningar godtyckligt kan komma att tvingas betala stora skadestånd blir det svårt att arbeta för justa villkor för utländska byggnadsarbetare, säger Hans Tilly.

 

– Dagligen stöter vi på företag som tummar på arbetsmiljön och som i kollektivavtalet uppger en lönesumma och betalar ut en annan lön till byggnadsarbetarna. Det pågår en villkors- och lönedumpning på dagens arbetsmarknad. Risken är att företag som sköter sig blir utkonkurrerade av företag som sparar in på arbetsmiljön och betalar ut lägre löner. EG‑domen och den där påföljande Lavallagen och nu AD‑domen begränsar våra möjligheter att kontrollera att byggföretagen verkligen tillämpar de villkor och betalar ut de löner som står på pappret. Det bästa vore därför att regeringen skrev om sitt förslag till Lavallag, fortsätter Hans Tilly.

 

– Vidare måste arbetet med att återställa det som blivit förstört fortsätta inom EU. För det första måste gemensamma krafter driva kravet på ett socialt protokoll i EU som klargör balansen mellan den fria rörligheten och strejkrätten och garanterar likvärdiga villkor för arbetstagare. För det andra måste vi gemensamt arbeta aktivt i EU för att i relevanta direktiv, såsom utstationeringsdirektivet och upphandlingsdirektivet, stärka samhället och fackets möjligheter att skydda arbetstagarnas villkor, avslutar Hans Tilly.