Sveriges Kommuner och Landsting

Ändra tonen i politiken!

Pressmeddelande   •   Okt 03, 2005 10:40 CEST

Tre av fyra riksdagsledamöter och var tredje ledamot i landstings- och kommunfullmäktige har någon gång drabbats av trakasserier, hot eller våld. Det visar en ny undersökning som Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda genomfört tillsammans med SCB. Men utsattheten i det politiska uppdraget kan även komma inifrån. En studie från en stor svensk kommun som Örebro Universitet har gjort visar att tre av tio politiker blivit utsatta för nedlåtande behandling i sitt politiska uppdrag.

Det handlar inte om partifärg, den hårda tonen dyker upp i alla politiska läger. Särskilt utsatta känner sig de kvinnliga fullmäktigeledamöterna och de yngre politikerna. Nu måste vi ändra samtalsklimatet för att det ytterligare spär på politikerföraktet och äventyrar tilltron till vårt demokratiska system. Vi måste föregå med gott exempel och sluta förminska, nedvärdera och kränka varandra.

Politiken har blivit en tuff arena, även lokalt. I vissa fall kan det handla om rena trakasserier, i andra fall om mer subtila sätt att oskadliggöra en kollega som försöker tala för sin sak. Personliga påhopp får ersätta sakargument.

Personer med utländsk bakgrund osynliggörs, unga kvinnor får gliringar om sin bristande erfarenhet, politiska motståndare liknas vid Hitler eller beskylls för att ha ohederliga avsikter. Kvinnor avväpnas genom kommentarer om sitt utseende, sina kläder, sin sexualitet - eller ren och skär tystnad. Till och med egna partikamrater hånar varandra när de försöker hitta lösningar i svåra situationer. Och det handlar inte om partifärg. Den hårda tonen dyker upp i alla politiska läger.

Kränkningar och personliga påhopp hör inte hemma i politiken. Den förråade tonen i det politiska samtalet måste ändras och vi förtroendevalda måste själva bryta trenden och våga ta initiativ till förändring. En så kallad uppförandekod kan vara en metod för att synliggöra vilka förändringar som krävs. Det handlar om respekt för demokratin och det politiska uppdraget och dessutom om politikers arbetsmiljö. Vi måste sluta förminska, nedvärdera och kränka varandra.

Lyckas vi inte ändra tonen i den politiska debatten kommer flykten från de politiska uppdragen att öka och vi äventyrar tilltron till det demokratiska system som vi bygger vårt samhälle på.

Vi tror på en stark och livlig politisk debatt, där åsikter förs fram med engagemang och politiker vågar gå i konfrontation om viktiga värderingar och sakfrågor. Det är en självklar och viktig del av politiken att hävda sina åsikter och gå emot det andra säger. Men vi måste samtidigt ha respekt för varandra som personer.

I förlängningen handlar det om många och viktiga frågor, inte minst om respekten för de demokratiska värderingarna som vi vill ska råda. Det handlar också om tilltron till politiken och demokratin som grunden för samhällets utveckling. Om nya, unga, kvinnliga eller invandrade politiker bemöts med förakt hindras de att utföra sitt politiska uppdrag. I förlängningen riskerar vi att avhoppen från politiken blir ännu fler. Det politiska uppdraget blir inte värt priset.

Den råa tonen politiker emellan spär också på föraktet för politiker och den hotbild många förtroendevalda möter från väljarna och i samhällsdebatten i övrigt. Det har vi sett många skrämmande exempel på den senaste tiden.

Därför måste samtalstonen i politiken förändras och vi politiker föregå med gott exempel. Låt det stora engagemang som ligger bakom valet att bli förtroendevald ta överhanden. Fokusera samtalet på vilka sakfrågor och grundläggande värderingar som ska styra arbetet i kommuner och landsting. Våga stå för sansade argument och analyser över partigränserna - även om påhopp tacksamt tas emot av medierna och ger större publicitet.

Det är ingen omöjlig uppgift. Det finns många goda exempel på fullmäktigeförsamlingar som sätter dialogen framför maktspelet och som har uttalade förbud mot personliga påhopp.

Låt oss dra lärdom av det arbetet och tillsammans skapa värdiga arbetsformer för det politiska uppdraget. På så sätt kan vi ge engagerade människor utrymme att utföra sitt uppdrag - med människovärdet och förmågan till empati i behåll.

Ledamöter och ersättare i Demokrati- och självstyrelseberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting:

Monica Selin (kd), Västra Götalandsregionen, ordförande,
Ingrid Amrén (s), Landstinget Gävleborg, vice ordförande,
Vilmer Andersson (v), Region Skåne,
Gunnar Asserhed (fp), Landstinget Östergötland,
Gösta Bergenheim (m), Varbergs kommun,
Anna Berger-Kettner (s), Stockholms läns landsting,
Bo Bergsten (kd), Götene kommun,
Lilly Bäcklund (s), Lycksele kommun,
Sven-Åke Gustavsson (s), Landstinget Kronoberg,
Tore Hult (s), Alingsås kommun,
Carin Högstedt (v), Växjö kommun,
Christine Jönsson (m), Lunds kommun,
Ulrika Karlsson (m), Landstinget Uppsala,
Elisabeth Lindén Brandt (c), Vansbro kommun,
Kenth Lövgren (fp), Gävle kommun,
Margaretha Olsson (s), Olofströms kommun,
Sven-Åke Thoresen (s), Hudiksvalls kommun,
Greger Tidlund (s), Trosa kommun,
Hector Vallejos (s), Munkfors kommun,
Jan-Erik Wallin (m), Vara kommun

Publicerad i Dagens Nyheter 2005-10-03