Institutet för Näringslivsforskning

Är staten en lämpad aktör på riskkapitalmarknaden?

Pressmeddelande   •   Mar 27, 2006 09:27 CEST

Patent med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras och ger dessutom ett dåligt vinstutfall. Till stor del beror det på finansieringens mjuka villkor som ger patentägarna svaga incitament att fortsätta mot kommersialisering. Det visar en ny studie från Industriens Utredningsinstitut där forskaren Roger Svensson undersökt utfallet av statlig såddfinansiering som ges till företag och uppfinnare innan tillverkning har startat.

Studiens slutsats är att den statliga såddfinansieringen för närvarande behövs men att villkoren måste skärpas. Svensson menar också att staten måste främja framväxten av affärsänglar som i ett tidigt skede kan investera i små projekt.

Statliga lån dominerar i såddfasen
Extern finansiering är ofta nödvändig för småföretag och uppfinnare som vill kommersialisera sina uppfinningar eller idéer. Ett problem är dock att ägarna vet mer om uppfinningen än potentiella finansiella aktörer, vilket gör det svårt för de senare att välja ut lovande projekt. I syfte att skapa tillväxt och jobb har den svenska staten därför tagit på sig en stor del av den externa finansieringen. Den svenska staten ger t.ex. bidrag och lån med mjuka villkor till småföretag och uppfinnare i såddfasen. Dessa lån skrivs av om ingen kommersialisering sker eller om kommersialiseringen misslyckas.

Mjuka lånevillkor hämmar kommersialisering
Baserat på en detaljerad databas över svenska patent beviljade till småföretag och uppfinnare har Roger Svensson undersökt utfallet av den statliga finansieringen. De statistiska skattningarna visar att patent som har fått statlig såddfinansiering har en lägre sannolikhet att kommersialiseras eller förnyas än jämförbara patent utan sådan finansiering. Patent med statlig såddfinansiering har dessutom ett sämre vinstutfall – givet att de kommersialiseras.

Samtidigt kan det konstateras att patent med mer marknadsanpassade statliga lån förnyas och har ungefär samma vinstutfall som genomsnittet. Särskiljandet mellan statlig finansiering med mjuka respektive marknadsmässiga villkor gör det möjligt att dra en intressant slutsats. Det dåliga utfallet beror på utformningen av finansieringsvillkoren snarare än att staten generellt sett skulle välja ut projekt med dåliga förutsättningar.

Behåll lånen men skärp villkoren
Svenssons förslag är därför att staten måste vara tuffare med lånevillkoren och uppföljningen. Det bör t.ex. vara återbetalningsplikt på alla statliga lån. Man kan dock inte avskaffa denna typ av statlig finansiering, eftersom det idag är ont om privata alternativ.

Studien visar att andelen patentprojekt med statlig finansiering under såddfasen var tre gånger fler än projekten med finansiering från riskkapitalister eller affärsänglar. Privata riskkapitalbolag med anställd personal investerar sällan mindre än 5 Mkr i enskilda projekt, vilket är betydligt mer än vad de flesta projekt behöver i såddfasen.

Gynna framväxten av privata affärsänglar
Svensson menar därför att staten bör främja framväxten av affärsänglar, erfarna och lokalt förankrade privatpersoner, som kan gå in tidigt i små projekt. En åtgärd skulle kunna vara en förändring av beskattningen för aktiva delägare i fåmansbolag. En annan åtgärd vore att begränsa eller skjuta upp realisationsvinstbeskattningen i onoterade aktier.

För mer information kontakta Roger Svensson, telefon: 08-665 4549, e-post: RogerS@iui.se

Presskontakt Sofia Strömberg, telefon: 08-665 4534, 070-7640335, e-post: sofia.stromberg@iui.se